Sjuksköterskor inom primärvården uttryckte att hälsofrämjande vård var en viktig uppgift som ingick i sjuksköterskors profession (Brobeck et al., 2011; Casey, 2007a;
Jallinoja et al., 2007; Wilhelmsson et al., 2009). Sjuksköterskorna beskrev sina
upplevelser av MI som ett värdefullt redskap att hjälpa patienten att finna motivation till ett hälsosammare liv och att själv fatta beslut till livsstilsförändringar (Brobeck et al., 2011; Casey, 2007a; Jallinoja et al., 2007; Wilhelmsson et al., 2009). Med MI såg sjuksköterskor möjlighet till att öka patientens medverkan utan ett rådgivande tillrättavisande och snabba problemlösningar och där återfall såg som en positiv erfarenhet som kunde leda patienten till mer hälsosam livsstil (Brobeck et al., 2011).
Enligt WHO finns det olika grundläggande faktorer som styrker det hälsofrämjande arbetet. En faktor är empowerment som översatt till svenska betyder egenmakt och som ger människor möjlighet att ta makten över sitt eget liv. Egenmakt innebär att skapa en relation mellan patienten och sjuksköterskan. Det utvecklar färdigheter, kunskaper och förmåga att välja mellan olika situationer som kan uppstå och som medvetandegör deras val. Sjuksköterskan gör patienten medveten om sina styrkor och svagheter och kan utveckla tillsammans med patienten en strategi och mål för att göra
20
livsstilsförändringar. Då blir patienten aktiv i sitt beslutsfattande om sin egen hälsa och vård menar (Svensk sjuksköterskeförening, 2008). I samtalsmetoden MI ingår
sjuksköterskan ett partnerskap med patienten som engagerar individen och främjar till en god egenvård för sin hälsa. Det krävs ett humanistiskt synsätt för att kunna ge hög kvalitet på omvårdnad och medicinsk vård (Thomson, Chair, Chan, Astin, Davidson &
Ski, 2011). Omsorgsprocessen mellan sjuksköterskan och patienten fodrar kunskap och förståelse om individuella behov, beteende, hälsoproblem och om patientens styrka och svagheter. Omsorgsprocessen bygger även på sjuksköterskans kunskap om hur
patientens behov besvaras och på vilket sätt sjuksköterskan visar empati och medkänsla (Watson, 1993). Att hjälpa en lidande människa inbegriper ett möte med patientens upplevelser och erfarenheter av sin sjukdom. Att inta ett fenomenologisk
tillvägagångsätt är att försöka få inblick i patientens upplevelsevärld av sin sjukdom.
Patienten blir en människa med en livshistoria som rymmer tankar, känslor och avsikter.
I det mellanmänskliga mötet mellan patient och sjuksköterska uppstår en medvetenhet om patientens meningsfyllda värld och inte enbart från det biologiska orsakssambandet (Svenaeus, 2002). Att arbeta på ett personcentrerat förhållningssätt ligger i linje med distriktssköterskans sätt att ge information och göra patienten delaktig i beslut kring sin vård. Den personcentrerade vården är personens egen upplevelse av sjukdom och ohälsa, ”illness-perspektivet”, är lika viktig som ”disease-perspektivet”, vilket utgör perspektiv på sjukdom och ohälsa (Distriktssköterskeföreningen i Sverige, 2008).
Samspelet förstärktes mellan sjuksköterskan och patienten med MI och hjälpte patienten i sin ambivalens och sitt motstånd till beteendeförändring (van Nes & Sawatzky, 2009).
Sjuksköterskans mål i omvårdnaden bör vara att se till patientens upplevelse och uppfattning av sitt hälsotillstånd, vara delaktig och stödja patienten att förbättra sin självkännedom och självläkande, vilket kan ge ökad harmoni i ande, kropp och själ (Watson, 1993). Människors kontroll och inflytande över sin egen hälsa var en central aspekt för det hälsofrämjande arbetet. Det har visats att patienters delaktighet i sin egen hälsa i en personcentrerad vård har bidragit till ökad livskvalitet och tillfredställelse.
Patienter som var involverade i sin sjukdom och som fick vara med och delta i diskussionerna om sin behandling, tenderade att få bättre resultat och följsamhet (Casey, 2007a; Jerdén et al., 2006;. Lindhe et al., 2008) Det är viktigt att förstå och identifiera individens resurser och stödja patienter i deras dagliga liv. Det är lärandet till individen som stärker patientens beslutsfattande. Utifrån ett holistiskt synsätt skapar distriktssköterskan en relation med patienten för att stödja patientens egenvård och delaktighet (Distriktssköterskeföreningen i Sverige, 2008). MI är en kombination av en patient och personcentrerad vård med fokus på ett empatiskt och åsiktslöst
förhållningssätt och att inte argumentera mot patientens beteende och förväntade mål.
Personcentrerad omvårdnad betyder att patienten sätts i centrum och blir delaktig i sin vårdprocess och besluten som rör patienten (Edvardson, 2010; Noordman, van der Weijden., & van Dulmen, 2012). Personcentrerad vård bygger på att se hela personen och prioriterar de andliga, fysiska, psykiska, existentiella och sociala behoven. Det innebär att bekräfta och respektera personens tolkning och upplevelse av ohälsa och sjukdom. Individen ses i en helhet och är beroende av sitt sociala sammanhang av anhöriga, sin partner eller vänner (Svensk sjuksköterskeförening, 2010). Arbetet med denna litteraturstudie har bidragit till ny kunskap för att utveckla och implementera MI i den hälsofrämjandevården.
21
Konklusion
Sjuksköterskor upplevde MI som ett användbart och utvecklande förhållningssätt för hälsofrämjande vård. Sjuksköterskans empatiska förhållningssätt, förmågan att stödja och motivera patienter har en betydande roll. Det framkom att det kunde vara svårt att bryta gamla vanor och lära sig ny rådgivningsmetod. Det var därför viktigt att
sjuksköterskan fick en omfattande utbildning inom MI, känna stöd från ledningen samt kollegor. Det krävdes att sjuksköterskan hade förståelse och kunskap om patientens livssituation för att kunna stödja patientens egna resurser och behov. MI stämmer väl överrens med omvårdnadens grundsyn om hälsofrämjande vård, personcentrerad vård och patientens egenmakt.
Implikation
Litteraturstudien har visat kunskap om att det behövs mer resurser i form av tid, utbildning och stöd för sjuksköterskor för implementering av MI i en organisation.
Lite forskning har gjorts om sjuksköterskors arbete med MI inom primärvården. Det krävs mer kunskap och förståelse om sjuksköterskans roll och förutsättningar för att kunna implementera MI inom primärvården. Med denna studies syfte hade även en empirisk studie kunnat utföras där svenska sjuksköterskor intervjuats. Empiriska studier av sjuksköterskors och patienters upplevelser av MI skulle på sikt kunna ge ökad
kunskap om mer hållbara metoder inom hälsofrämjande vård
Referenser
Bart, T., & Näsholm, C. (2006). Motiverande samtal - MI: Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor. Lund: Studentlitteratur.
Barber-Parker, E.D. (2002). Integrating patient teaching into bedside patient care participant observation study of hospital nurses. Patient Education and Counseling 48, 107-113.
*Brobeck, E., Bergh, H., Evans, S., & Hildingh, C. (2011). Primary healthcare nurses´
experiences with motivational interviewing in health promoting practice. Journal of Clinical Nursing, 20 - (23/24), 3322-3330.
*Byrne, A., Watson, R., Butler, C., & Accoroni, A. (2006). Increasing the confidence of nursing staff to address the sexual health needs of people living with HIV: The use of motivational interviewing. AIDS Care 18 - (5), 501-504.
Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad - studiematerial för undervisning inom projektet” Evidensbaserad omvårdnad - ett samarbete mellan
universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. Malmö högskola, Hälsa och samhälle, Evidensbaserad omvårdnad.
Hämtad: 2014-04-23 från
http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/660/rapport_hs_05b.pdf?sequence=1
*Casey, D. (2007a). Nurses' perceptions, understanding and experiences of health promotion. Journal of Clinical Nursing 16 - (6), 1039-1049.
*Casey, D. (2007b). Using action research to change health-promoting practice.
Nursing and Health Sciences 9, 5-13.
Channon, S.J., Huws-Thomas, M.V., Rollnick, S., Hood, K., Cannings-John, R.L., Rogers, C et al. (2007). A multicenter randomized controlled trial of motivational interviewing in teenagers with diabetes. Diabetes Care, 30 – (30). 1390-1395.
Chen, S.M., Creedy, D., Lin, H.S., & Wollin, J. (2011). Effects of motivational
interviewing intervention on self-management, psychological and glycemic outcomes in type 2 diabetes: A randomized controlled trial. International Journal of Nursing Studies 49, 637-644.
Distriktssköterskeföreningen, (2008). Kompetensbeskrivning: Legitimerad
sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen distriktssköterska. Hämtad: 2014-04-23 från http://www.distriktsskoterska.se/
Edberg, A.K., & Wijk, H. (Red.). (2009). Omvårdnadens grunder. Kristianstad:
Studentlitteratur.
Edvardsson, I.D. (Red.). (2010). Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik:
Definition, mätskalor och hälsoeffekter. Lund: Studentlitteratur.
Folkhälsoinstitutet. (2009). Motivational interviewing. Hämtad: 2014-03-10 från http://www.fhi.se/mi
Folkhälsoinstitutet. (2010). Folkhälsoinstitutets lägesrapport om levnadsvanor 2010.
Hämtad: 2010-03-10 från http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12484/A2010-13-Levnadsvanor-lagesrapport-2010.pdf
Granheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concept, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24 - (2), 105-112.
Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (Red.). (2012). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälsa- och sjukvård (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Hanson, A. (2004). Hälsopromotion i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.
Holm-Ivarsson, B. (2012). Motiverande samtal: Praktisk handbok för hälso- och sjukvården. Mölnlycke: Elanders i Sverige AB.
Holmdal, B. (1994). Från sjukvakterska till omvårdnadsdoktor (2. uppl.). Stockholm:
Liber AB
*Høstgaard-Bonde, A., Bentsen, P., & Lykke-Hindhede, A. (2014). School
nurses´experiences with motivational interviewing for preventing childhood obesity.
The Journal of School Nursing.
*Jallinoja, P., Absetz, P., Kuronen, R., Nissinen, A., Talja, M., Uutela, A., et al. (2007).
The dilemma of patient responsibility for lifestyle change: Perceptions among primary care physicians and nurses. Scandinavian Journal of Primary Health Care 25 - (4), 244-249.
*Jansink, R., Braspenning, J., van der Weijden, T., Elwyn, G., & Grol, R. (2010).
Primary care nurses struggle with lifestyle counseling in diabetes care: A qualitative analysis. Bio Med Central Family Practice, 1141-47.
Jerdén, L., Hillervik, C., Hansson, A.C., Flacking, R., & Weinehall, L. (2006).
Experiences of swedish community health nurses working with health promotion and a patient-held health record. Nordic Collage of Caring Science 20, 448-454.
Johansson, G. (2010). Kostråd i vården: En väg kantad av motgångar och möjligheter.
Läkartidningen, 107 - (51-52), 3276-3278.
*Kelley, K. & Abraham, C. (2007). Health promotion for people aged over 65 years in hospitals: Nurses' perceptions about their role. Journal of Clinical Nursing, 16 - (3), 569-579.
Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier: Analys och utvärdering (2. uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Kostenius, C., & Lindqvist, A-K. (2006). Hälsovägledning: Från tanke till ord och handling. Stockholm: Studentlitteratur.
Lange, N. & Tigges-Baldwin, B. (2005). Influence positive change with motivational interviewing. The Nurse Practitioner 30, 4553.
*Lindhe-Söderlund, L., Nielsen, P. & Kristensson, M. (2008). Learning motivational interviewing: Exploring primary health care nurses training and counseling experiences.
Health Education Journal 67, 102-109.
*Lindhe-Söderlund, L., Nordqvist, C., Angbratt, M., & Nilsen, P. (2008). Applying motivational interviewing to counseling overweight and obese children. Health Education Research, 24 - (3), 442-449.
*Miller, S. & Beech, B. (2009). Rural healthcare providers question the practicality of motivational interviewing and report varied physical activity counseling experience.
Patient Education and Counseling 76, 279-282.
Miller, W. R., & Rollnick, S. (2010). Motiverande samtal: Att hjälpa människor till förändring. Stockholm: Natur & Kultur.
Miller, W.R., & Rollnick, S. (2013). Motiverande samtal: Att hjälpa människor till förändring (3. rev. uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
Moberg, Å. (2007). Hon var ingen Florence Nightingale: Människan bakom myten.
Stockholm: Natur & Kultur.
Nationalencyklopedin. (2014). Hämtad 2014-05-06 från
http://www.ne.se/folkhälsa
Noordman, J., van der Weijden, T., & van Dulmen, S. (2012). Communication-related behavior change techniques used in face-to-face lifestyle interventions in primary care:
A systematic review of the literature. Patient Education and Counseling 89, 227-244.
Noordman, J., de Vet, E., van der Weijden, T., & van Dulmen, S. (2013). Motivational interviewing within the different stage of change: An analysis of practice nurse-patient consultations aimed at promoting a healthier lifestyle. Social Science & Medicine 87, 60-67.
Nyamathi, A., Shoptaw, S., & Leake, B. (2010). Effect of motivational interviewing on reduction of alcohol use. Drug & Alcohol Dependence, 107 – (1), 23-30.
*Pfister-Minogue, A.K. & Salveson, C. (2010). Training and experience of public health nurses in using behavior change counseling. Public Health Nursing, 27 – (6), 544-551.
Prochaska, J. & DiClemte, C. (1982). Self-change and therapy change of smoking behavior: A comparison of process of change in cessation and maintenance. Addictive Behaviors 7, 133-142.
Prochaska, J.O., Butterworth, S., & Prochaska, J.M. (2008). Initial efficacy of MI, TTM tailoring and HRI´s with multiple behaviors for employee health promotion. Preventive Medicine, 46 – (3), 226-231.
Regeringens proposition 2002/03:35. Mål för folkhälsan. Hämtad: 2014.04.01 från http://www.regeringen.se/content/1/c4/12/59/ce6a4da9.pdf
Reeve, K., Byrd, T., & Quill, B. (2005). Health promotion attitudes and practices of Texas nurse practitioners. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 16 - (3), 125-133.
Rubak, S., Sandbaek, A., Laurtizen, T., & Christensen, B. (2005). Motivational interviewing: A systematic review and meta-analysis. British Journal of General Practice 55, 305-312.
*Rusell, C.L., Cronk, J.N., Herron, M., Knowles, N., Matteson, L.M., Peace, L et al.
(2011). Motivational interviewing in dialysis adherence study (MIDAS). Nephrology Nursing Journal, 38 – (3), 229-236.
Sciven, A. (2013). Hälsoarbete. Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad:
2014- 03-09 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf
Socialstyrelsen. (u.å.). Motiverande samtal. Hämtad: 2014-03-10 från
http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarbete Socialstyrelsen. ( 2009). Socialstyrelsens folkhälsorapport 2009. Hämtad: 2014-04-23 från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-71
Socialstyrelsen. (2011). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder.
Hämtad: 2014-03-11 från
http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforsjukdomsforebyggandemetoder/Doc uments/nr-sjukdomsforebyggande-presentation.pdf
Socialstyrelsen. (2013). Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2013. Hämtad: 2014-03-10 från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-3-26
Statens folkhälsoinstitut (2010). Folkhälsopolitisk rapport 2010: Framtidens folkhälsa-allas ansvar. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Hämtad: 2014-04-23. från
http://www.kunskapsguiden.se/aldre/Kunskapsunderlag/lagesrapport/Sidor/Folkhalsopo litisk-rapport-2010-Framtidens-folkhalsa-allas-ansvar.aspx
Svenaeus, F. (2002). Fenomenologiska perspektiv på hälsa och sjukdom.
Läkartidningen, 99 - (6), 540-544.
Svensk sjuksköterskeförening. (2008). Strategi för sjuksköterskan hälsofrämjande arbete. Hämtad 2013-11-08 från
http://www.swenurse.se
Svensk sjuksköterskeförening (2010). Strategi för sjuksköterskan hälsofrämjande arbete. Hämtad 2013-12-27 från
http://www.swenurse.se
Sveriges Kommuner och Landsting, (2013). Hälsofrämjande hälso- och sjukvård:
Positionspapper. Hämtad 2014-05-06 från
http://www.skl.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=8717a498-e6e7- 4b4c-a367-80339ccbed75&FileName=Positionspapper-Hälsofrämjande+hälso-+och+sjukvård.pdf
*van Eijk-Hustings, Y., Daemen, L., Schaper, N.C., & Vrijhoef, H. (2011).
Implementation of motivational interviewing in a diabetes care management initiative in the Netherlands. Patient Education and Counseling 84, 10-15.
Taveras, E.M., Gortmaker, S.L., & Gillman, M.W. (2011). A randomized controlled trial to improve primary care to prevent and manage childhood obesity: The high five for kids study. Archives of Pediatrics & Adolescent Medicine, 165 – (8), 714-722.
Thompson, D,. Chair, S,. Chan, S,. Astin, F,. Davidson, P., & Ski, C. (2011).
Motivational interviewing: A useful approach to improving cardiovascular health.
Journal of Clinical Nursing 20, 1236-1444.
van Nes, M. & Sawatzky, J.A.V. (2010). Improving cardiovascular health with motivational interviewing: A nurse practitioner perspective. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners 22, 654-660.
Watson, J. (1994). En teori för omvårdnad, omvårdnad och humanvetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
Watson, J. (2007). Watson´s theory of human caring and subjective living experiences:
Carative factors/caritas processes as a disciplinary guide to the professional nursing practice. Texto Contexto Enferm, Floriano’polis, 16 (1), 129-135.
Wilhelmsen, L., Svärdsudd, K., Eriksson, H., Rosengren, A., Hansson, P.O., Welin, C., Odén, A., & Welin, L. (2010). Factors associated with reaching 90 years of age: A study of men born in 1913 in Gothenburg, Sweden E pub.
*Wilhelmsson, S. & Lindberg, M. (2009). Health promotion: Facilitators and barriers perceived by district nurses. International Journal of Nursing Practice, 15 - (3), 156-163.
World Health Organisation. (1948) Constitution of the World Health Organisation, chronicle of the World Health Organisation.
Hämtad 2014-04-23 från
:http://whqlibdoc.who.int/hist/official_records/constitution.pdf
World Health Organisation. (1986). Health Promotion, Ottawa Charter. Paper presented on the International Conference on Health Promotion in Ottawa, Ontario, Canada Hämtad 2014-04-23 från:
http://www.who.int/healthpromotion/conferences/previous/ottawa/en/
World Health Organisation. (2003). World Health Report 2003- Shaping the future Hämtad: 2014-04-23 från
http://www.who.int/whr/2003/en/
*Österlund-Efraimsson, E., Fossum, B., Ehrenberg, A., Larsson, K., & Klang, B.
(2012). Use of motivational interviewing in smoking cessation at nurse-led chronic obstructive pulmonary disease clinics. Journal of Advanced Nursing, 68 - (4), 767-782.
Tabell 3. Sökhistorik Bilaga A Databas Datum Sökord/limits Antal
träffar
Lästa abstract
Urval 1 Urval 2 PubMed 14-05-08 Motivational
Interviewing
Cinahl 14-04-03 (MH “lifestyle
14-04-02 Motivational Interviewing
Limits:
English language, Research article, Published:
2004-2014 Academic
Search Elite
14-04-02 Motivational Interviewing (fritext) AND nurs* (fritext).
Limits:
English language, Research article, Published:
2004-2014
58 6 5 5
Bilaga B:1 Tabell 4. Artikelöversikt
Publikations- År
Land Databas
Författare Titel Syfte Metod
Urval Bortfall
Slutsats Vetenskaplig
kvalitet upplevelser av MI som metod I den arbetade i 13 olika primärvårdsområden . Alla sjuksköterskor hade mer eller mindre utbildning I MI och alla hade praktiserat MI.
Sjuksköterskorna upplevde att MI krävde ett genuint intresse och engagemang. Det var viktigt med rätt attityd för att inte återgå till den traditionella rådgivningen. MI som metod ansågs betydelsefull att lära sig och beskrevs som ett
utvecklande och bra redskap för att ändra ett ohälsosamt beteende.
Grad 1
Bilaga B:2 Publikations-
År Land Databas
Författare Titel Syfte Metod
Urval Bortfall
Slutsats Vetenskaplig
kvalitet
Increasing the confident of nursing staff to address the sexual health needs of people living with HIV:
The use of när de utbildas i MI och kvantitativ studie. 10 sjuksköterskor, hälften kvinnor och hälften män med olika erfarenheter av vård av patienter med HIV/AIDS.
Frågeformulär fylldes i direkt före och efter varje träning i MI.
Uppföljning var efter 6 månader.
Sjuksköterskorna upplevde MI som en användbar och konstruktiv metod. I MI lärde sjuksköterskor patienter att reflektera över sitt beteende och väga för och nackdelar med det. I MI är det patientens val och ansvar att ändra ett beteende.
Grad 2
Bilaga B:3 Publikations-
År Land Databas
Författare Titel Syfte Metod
Urval Bortfall
Slutsats Vetenskaplig kvalitet research to change health-promotion
Kvalitativ studie. 7 sjuksköterskor som fick utbildning i hälsofrämjande summerades i 3 teman relaterat till deltagarnas lätt tillbaka till traditionell
rådgivning. Brist på utbildning, tid, kontinuitet och stöd från organisationen ansågs vara en bidragande orsak.
Sjuksköterskor som deltagit i studien utvecklade en ökad förståelse för det komplexa arbetet med
beteendeförändring.
Att kunna etablera
Grad 1
ansågs vara en viktig faktor till förändring och att kvalitet i samtalet var viktigare än kvantitet. 5-10 minuter långt samtal ansågs vara bästa använda tid.
en god relation i MI
Bilaga B:4 Publikations-
År Land Databas
Författare Titel Syfte Metod
Urval Bortfall
Slutsats Vetenskaplig kvalitet
2007 Irland Cinahl
Dympna, C. Nurses´perceptions, understanding and arbeta dagtid under pågående studie och arbetat på
avdelningen minst 1 vecka. därför lätt tillbaka till traditionell rådgivning. Brist på utbildning, tid, kontinuitet och
Bilaga B:5
Publikations- År
Land Databas
Författare Titel Syfte Metod
Urval Bortfall
Slutsats Vetenskaplig kvalitet
childhood obesity
Att undersöka hur skolsköterskor tillämpar och upplever MI i rådgivande samtal med barn med övervikt och deras föräldrar. skolor deltog. MI användes i samtal med barn med övervikt 3 gånger, vid 6, 11 och 14 års ålder.
Skolsköterskan såg till barn och föräldrars autonomi i deras val att inte se övervikt som ett problem.
Skolsköterskan kunde ställas inför etiskt dilemma när hon såg övervikt som ett
hälsoproblem och barn och föräldrar inte gjorde det.
Grad 2
Bilaga B:6 Publikations-
År Land Databas
Författare Titel Syfte Metod
Urval Bortfall
Slutsats Vetenskaplig kvalitet Talja, M., Uutela, A., & Patja, K.
The dilemma of patient syn på patientens roll och på deras roll i hanterande av attityd och ansvar till visades med ett chi-test.
Läkare och
sjuksköterskor såg som sin roll att motivera och stödja patienter till ändrad livsstil.
Patienten själv måste ansvara för sin
livsstilsförändring.
Patientens ovilja till förändring är ofta ett hinder till livsstilsförändring.
Grad 1
Bilaga B:7 Publikations-
År Land Databas
Författare Titel Syfte Metod
Urval Bortfall
Slutsats Vetenskaplig kvalitet van der Weijden, T., Elwyn, G., & diabetes care: A qualitative analysis
Att reflektera över de hinder kontrollerat urval.
I primärvården är fortfarande den
Bilaga B:8 Publikations-
År Land Databas
Författare Titel Syfte Metod
Urval Bortfall
Slutsats Vetenskaplig kvalitet for people aged over 65 years in hospitals:
Nurses´perceptions about their role
Att identifiera
personer över 65 år.
Kvantitativ studie.
Frågeformulär skickades till sjuksköterskor som arbetade på en avdelning för äldre patienter på ett sjukhus i ett mellan stort distrikt i England.
41 % av de skickade formulären besvarades.
Sjuksköterskor visade en positiv attityd till hälsopromotion.
Mer utbildning, tid, resurser är faktorer som möjliggör ett hälsofrämjande arbete för äldre.
Grad 1
Bilaga B:9 Publikations-
År Land Databas
Författare Titel Syfte Metod
Urval Bortfall
Slutsats Vetenskaplig kvalitet och tillämpa dessa i MI. enheter i Sverige.
En nära tillämpning mellan teori och praktisk ansågs viktigt. Det upplevdes svårt bryta invanda mönster och vara en passiv
lyssnare. Det var även svårt att föra en effektiv
kommunikation med patienter som var ovilliga till förändring.
Grad 1
Bilaga B:10 Publikations-
År Land Databas
Författare Titel Syfte Metod
Urval Bortfall
Slutsats Vetenskaplig kvalitet Angbratt, M., &
Nilsen, P.
tillämpning av MI i rådgivande och kodades till kategorier. 11 sjuksköterskor deltog. Innan intervjun fick de 2 dagars utbildning i MI och därefter praktisera MI i 6månader.
Hinder för att använda MI var att sjuksköterskor inte alltid såg problemet med hade viljan att handskas med barnets viktproblem.
Grad 1
Bilaga B:11 Publikations-
År Land Databas
Författare Titel Syfte Metod
Urval Bortfall
Slutsats Vetenskaplig Kvalitet the practicality of motivational och kodades till kategorier.
Innehållsanalys gjordes med kvalitativ
programvara. 33 personer deltog, merparten var sjuksköterskor. I 6 månader användes MI och därefter utvärdering.
Fördelar med MI ansågs vara upplevde att det
Fördelar med MI ansågs vara upplevde att det