• No results found

ska ge naturvetenskaplig bildning i samhället”

In document Praktik & Teori : Populärvetenskap (Page 53-59)

52

och journalister. Min uppfatt- ning är att det fi nns tre goda skäl till att forskare också ska arbeta med populärvetenskap.

• Man brukar säga att högsko- lan har tre principiella uppgif- ter: undervisa, forska och sam- verka med det omgivande samhället. En del (men inte hela) uppgiften att samverka med det omgivande samhället kan anses bestå i spridning av forskningsresultat i populärve- tenskaplig form.

• Det andra skälet är egentligen samma som det första, men ut- tryckt något annorlunda. Forskningen fi nansieras av skattebetalarna, som därmed har rätt att begära något till- baka. Ett sätt (bland fl era) att ge något tillbaka till skattebe- talarna är populärvetenskapli- ga beskrivningar, som ger all- mänheten en större förståelse av världen runt omkring dem. Förutom personliga tillfred- ställelser av att lära sig något nytt, så får samhället i stort en större bildning.

• På senare år har det uppstått ett ytterligare skäl för forskare

TEMA

att ägna tid till att ta fram po- pulärvetenskapliga beskriv- ningar av sin forskning, nämli- gen för att kunna stärka möjligheterna att få forsk- ningsfi nansiering. Detta skäl kan delas in i två underskäl, beroende på om man utgår från forskarens synvinkel eller från allmänhetens synvinkel. • Forskaren vill nå ut med infor-

mation om vad han håller på med för att övertyga allmänhe- ten och beslutsfattare om att detta är något viktigt att satsa på.

• Allmänhet och beslutsfattare vill få begriplig information, så att de kan kritiskt granska den forskning som bedrivs.

Om vi för ett ögonblick försöker att sätta oss in i forskarens situa- tion, så är det inte problemfritt att ägna sig åt att ta fram popu- lärvetenskaplig information. För det första så krävs det mycket arbete för att göra en bra popu- lärvetenskaplig presentation eller artikel, vilket konkurrerar med den egna forskningen. Ofta kan populärvetenskaplig information

kräva mer arbete än att göra en konferenspresentation eller ve- tenskaplig artikel. Dessutom så är forskaren är ofta helt engagerad och uppslukad av sin forskning, och kan uppfatta arbetet med populärvetenskaplig information som ett störande moment. Vis- serligen vill forskaren, som alla andra människor, att hans eller hennes arbete ska uppskattas av andra, men föredrar många gånger att få denna uppskattning från sina forskarkollegor (som kan uppskatta svårigheten i det utförda arbetet), än att få denna uppskattning från allmänheten. Slutligen så är naturligtvis intres- set för att arbeta med populär- vetenskap olika, vissa forskare fi nner detta vara en stimulerande uppgift, medan andra kan vara helt ointresserade.

Min uppfattning är därför att kravet att forskaren också ska arbeta med undervisning och samverkan med det omgivande samhället, riktas mot forskar- gruppen, inte mot den enskilde forskaren. Människor är duktiga på olika saker, och för att slutre- sultatet ska bli bra är det viktigt

att man får hålla på mest med det som man är bäst på. Det är vik- tigt att varje forskargrupp är en- gagerad i utbildning, populärve- tenskaplig information, annan samverkan med det omgivande samhället, med mera, men min åsikt är att det är orimligt att varje enskild person ska hålla på lika mycket med alla arbetsupp- gifter. Man ska också komma ihåg att arbetsuppgifterna varie- rar i tiden, under ett intensivt forskningsprojekt är det viktigt med ett stort engagemang och att forskaren ges möjlighet att kon- centrera sig och stänga ute andra moment. Som ett exempel kan nämnas Richard Feynman som var en av de främsta fysikerna under 1900-talet (nobelpris 1965). Han ansågs vara slarvig och opålitlig när det gällde admi- nistrationen, eftersom han där tycktes strunta i alla arbetsupp- gifter. Detta berodde dock inte på att Feynman verkligen var en slarvig person, det var istället en helt medveten handling från hans sida. Feynman var så engagerad och intresserad av sin forskning att han inte ville att något annat

TEMA

skulle inkräkta på denna och ta bort hans koncentration. Han menade att han inte kunde be- driva forskning på den nivå han ville om han tvingades avbryta sina tankar för att syssla med ad- ministration. Nu är det ju få per- soner som har Feynmans kapaci- tet när det gäller att bedriva forskning, men exemplet visar ändå på att det kan vara bra att ha en ödmjuk och öppen inställ- ning till vad den enskilde forska- ren och läraren ska syssla med, så att vi gör mest av det vi är bäst på. Det fi nns ett mervärde att varje individ håller på något med olika arbetsuppgifter för att få ett större helhetsperspektiv, men det behöver inte vara lika mycket för alla. Som parentes kan näm- nas att Feynman, förutom att vara en mycket duktig forskare, också var en mycket uppskattad lärare och föreläsare, inte minst när det gällde populärvetenskap. Populärvetenskaplig information kan som tidigare nämnts tas fram av forskaren själv, en jour- nalist eller informatör på hög- skolan, eller en journalist från massmedia. Det är viktigt att

komma ihåg att dessa kategorier har olika mål med sin informa- tion, samt att de har olika förut- sättningar att lösa uppgiften.

För att en populärvetenskaplig presentation ska bli bra, krävs att ett antal kriterier är uppfyllda. • Kunskap om ämnet som ska

presenteras.

• Kunskap om mottagaren, och på vilket sätt mottagaren tol- kar presentationen. Hur ser mottagarens världsbild ut? • Förenklingar, som bygger på

de modeller som fi nns hos mottagaren. Dessa förenkling- ar leder ofta till att det ”tum- mas” på sanningen.

• Förmåga att uttrycka sig i tal och skrift.

Man ska också komma ihåg att målgruppen inte är homogen. Det fi nns till exempel följande målgrupper:

• En allmänhet, som inte har några förkunskaper alls. • En intresserad allmänhet som

har byggt upp viss kunskaps- bas, till exempel genom att läsa populärvetenskaplig litteratur. • Personer med utbildning inom

54

ett näraliggande område, men ej experter i det presenterade ämnet.

Forskaren vill sprida kunskap om just sin forskning, som forskaren naturligtvis tycker är mycket vik- tig. Forskaren har naturligtvis mycket goda kunskaper om sitt ämne, men kanske inte lika myck- et om mottagarens förutsättning- ar att ta åt sig presentationen. Forskaren vill ge en positiv bild av sin forskning, och är mindre intresserad av att kritiskt granska den i perspektivet av forskning som görs inom andra områden.

Journalister och informatörer har vanligtvis mindre kunskaper om ämnet som ska behandlas, men istället bättre kunskaper om mottagaren, eftersom de är poten- tiella mottagare själva. Informa- törer på högskolor och universitet vill, som forskaren, ge en positiv bild av forskningen. Dessutom är de intresserade av att sprida information om all forskning på högskolan, medan journalister på kommersiella tidskrifter framför allt vill presentera sådana resultat som har ett stort säljvärde. Detta får inverkan på vilken forskning som presenteras och hur den pre- senteras. Kommersiella tidskrifter är ofta mindre intresserade av att kritiskt granska den forskning de presenterar, vilket däremot oftare görs inom dagspress och TV.

En i mitt tycke viktig uppgift

för populärvetenskapen är att ge naturvetenskaplig bildning i samhället. Det fi nns fl era orsa- ker till varför jag tycker detta är viktigt. Först så berikar den män- niskor i deras liv. Glädjen över att plötsligt få en insikt i hur en del av den värld och natur vi le- ver i fungerar, att se ett samband som man tidigare inte sett, ska inte underskattas. Tyvärr anses många gånger naturvetenskap svårt, vilket jag tror har att göra med hur informationen presente- ras. Om informationen inte utgår från mottagarens förkunskaper och världsbild, så blir det svårt, oberoende av vilket ämne som presenteras. Vår naturveten- skapliga och fysiska värld runt omkring oss är komplex, vilket gör att det är lätt att hamna på fel nivå i en populärvetenskaplig presentation.

Ett annat motiv till varför na- turvetenskaplig bildning är viktig är för att samhället ska kunna ta rätt beslut, och för att befolkning- en inte ska kunna manipuleras. Idag fi nns det i samhället en väx- ande förståelse för att sociala och samhälliga faktorer spelar en stor roll vid beslut om införande av nya tekniska lösningar på olika typer av problem. Samtidigt som denna insikt växer fram, så tycks tyvärr uppfattningen om värdet av naturvetenskaplig och teknisk allmänbildning minska. Det är viktigt med kunskap om hur na-

TEMA

turvetenskap och teknik fungerar, så inte beslut baseras på en felak- tig förståelse. Utan en sådan all- mänbildning blir det lätt för po- litiker och beslutsfattare att spela på folks känslor och på detta sätt manipulera befolkningen för egna syften. Vi står idag i samhället in- för viktiga beslut när det gäller energiförsörjning och klimat- förändringar. I en nära framtid kommer svåra beslut att krävas när det gäller tillämpningar och effekter av genteknik och nano- teknologi. För vår gemensamma framtid så är det viktigt att dessa beslut baseras på kunskap både om hur bakomliggande natur- vetenskap och teknik fungerar och om hur olika faktorer och strukturer i samhället påverkar införandet av nya tekniker.

Avslutningsvis, så vill populär- vetenskapen många gånger vara en sensationsbärare som stimu- lerar fantasin. Ibland går den populärvetenskapliga framställ- ningen till och med över gränsen till science fi ction. Men ibland är det tvärtom, nämligen att verklig- heten överträffar fantasin. Detta gäller till exempel inom astro- nomin, där nya instrument som blivit möjliga genom den tekniska utvecklingen på senare år, lett till upptäckten av astronomiska ob- jekt som vida överträffar vad man tidigare kunnat föreställa sig.

56

Ane Kirkegaard tar en paus i rättandet av tentor. Hon har en hektisk undervisningsperiod bakom sig, och hon berättar att hon just gett en kurs om organiserat våld.

– Organiserat våld kan vara statligt, som USA:s ockupation av Irak, och icke statligt, som al-Qaida-terrorn.

Hon berättar med stort engagemang om kursen och säger att hon har blivit ombedd att utveckla den. Ane Kirkegaard vill att kursen på sikt också ska ta upp sexualiserat våld i konfl ikter. Det fi nns, betonar hon, en länk mellan det personliga, vardagliga våldet och det organiserade.

- Vi har en tendens att acceptera sexualiserat våld i vårt samhälle, och detta synsätt återkommer i det organiserade våldet.

– Det fi nns hos vissa krigförande parter en uttrycklig strategi av att använda sig av sexualiserat våld. Ett exempel på detta återfi nns i kon- fl ikten i Sudan.

– Men det fanns också exempel på sexualiserat våld i Abu Ghraib- fängelset i Irak. Ofta väljer man, när det gäller civiliserade länder, att se övergreppen som undantag; man menar att det handlar om några enstaka rötägg som gör något dumt. Men så är det inte. Det sexualiserade våldet är ofta organiserat även hos så kallade civiliserade krigförande parter.

Ane Kirkegaard talar med en lätt göteborgsdialekt, men hon är född och uppvuxen i Norge med norsk pappa och dansk mamma. Som tonår- ing fl yttade hon till Danmark.

In document Praktik & Teori : Populärvetenskap (Page 53-59)

Related documents