Vad var det för typ av samhälle som en gång avsatte gravarna? Romersk järnålder var på många sätt en expansiv period som lade grun-den till mycket av grun-den kommande samhällsut-vecklingen under senare delen av järnåldern.
Befolkningen ökade, jordbruket intensifierades, kontakter med kontinenten etablerades och en gradvis utveckling mot ett centraliserat styre tog sin bö1jan (Hedeager 1990:140, 160 ff.).
Från kontinentens germanriken och i förlängningen Romarriket skedde en impott av såväl materiella som
"idemässiga'' ting. Ett skriftspråk i form av runalfabetet introducerades, och samhället fick en ökad social mo-bilitet med delvis nya sociala grupperingar. Exempel-vis avspeglar sig en framväxande militärmakt i pe1iodens många vapenfynd (Hedeager 1990: 140). Till en del verkar det vara möjligt att urskilja de olika samhällsskikten i både grav- och lösfynd från perioden, då vissa föremål anses vara starkt förknippade med personer/grupper av olika rang.
Främst gäller detta för guldsmycken i form av arm- och fingerringar. Såväl rangordning som symbolik och funktion hos föremålen härstam-mar ytterst från romerska sedvänjor (Andersson 1993: 18 och där anförd litteratur). Jytte Ringt-ved och Per Ethelberg har utifrån jylländskt gravmaterial från romersk järnålder gjort en
in-delning i förmodade sociala grupper (1988, 1991 resp. 1993). Trots de geografiska och i viss mån tidsmässiga skillnaderna har jag valt att utgå från dessa arbeten för att göra en lik-nande indelning av det skånska materialet.
Ringtved urskiljer i sitt material från Sejlflod-gravfältet tre olika statuskategorier, kallade hög, medel och låg utifrån typer och kombinationer av föremål i gravarna (Ringtved 1991:60). Hög-statusgruppen karaktäriseras bl.a. av vapen, spel-brickor, praktfibulor, ädelmetall, flerradiga pärlhalsband, miniatyrkärl, importföremål och slutligen bronsbeslagna träspannar. De övriga två grupperna representeras av enklare fibulor och söljor, nålar och skäror, samt enradiga pärl-halsband. Till samtliga tre grupper räknas även keramikkärl, kammar, knivar, sländtrissor, enstaka pärlor och hyskor/hakar. Denna gruppering kan inte rakt av användas på det sydvästskånska materialet, vissa här förekommande föremåls-kategorier har fallit utanför indelningen. I all-mänhet är gravarna dessutom utrustade med betydligt färre föremål. Vad beträffar högstatus-gravarna har jag därför ansett det räcka med att ett av de för dessa karaktäristiska föremålen finns representerade för att graven skall klassificeras som en sådan. Medelstatusgruppen är mer svår-definierad. Hur klassificerar man en grav som innehåller enkla bronsföremål, t.ex. en nål?
Föremålstypen förekommer i såväl medel- som lågstatusgravar, men har det någon betydelse att den i det ena fallet är tillverkad i brons och i det andra av järn? Ringtved nämner tyvärr inte mycket om vad föremålens material betytt för hennes klassificering. Jag väljer därför att kalla urvalsgruppen medel/låg, då gränsen mellan dessa båda gravtyper inte är tydligt urskiljbar. I indelningen av det skånska materialet räknar jag med ytterligare en statuskategori, bestående av fyndtomma gravar belägna på gravfält eller i mindre gravgrupper. Dessa är 112 till antalet, varav 92 är belägna på Hammarsnäsgravfältet (se figur 1). Anledningen till att de tagits med är att bara det faktum att man begravdes på byns/
gårdens gravfält verkar ha inneburit att man haft en viss statusposition i samhället, detta främst med tanke på gravfältens små och sned-fördelade populationer. Man bör nog genom-gående vara försiktig med att klassificera
fyndfatliga eller fyndtomma gravar om auto-mati kt tillhörande lägre amhäll · kikt. Det fak-tum att gravfälten tycks innehålla bara ett urval av befolkningen tyder på att gravplatsens loka-lisering varit värdeladdad. Avsaknaden av grav-god behöver egentligen inte betyda sä mycket med ett sådant •yn ätt, i. tället bör amtliga gra-var på en gravplats betrakta om i någon m n status.fyllda. Vid en bedömning av en gravs sta-tus bör man också i möjliga te mån väga in all tillgänglig information, exempelvis kan
grav-en kon truktion i lika hög grad om eu påko -tat g:ravgod ha fungerat om en yttre manifesta-tion. Grav [, Vellinge 17 är ett ådant exempel.
Gravgodset utgör av en nda keramik kärva ch en vinbete, medan gravkonstruktionen
be-t r av en stor tenkista/stenr1m med bocren av tilltrampad lera och grus (Rydbeck 1907: 134f ..
Utifrån den ovan beskri na klassificeringen av föremålen, så hamnar denna grav i katego-rin lågstatusgravar, men gravk n truktionen signalerar något annat.
Tabell i Hög •tatusgravar, Bodarp socken, Skytts härad
·fler Ljemqui I (1955), I-lansen (1928
Beteckning Ådelmetall Import Vapen Smycken/dräkttiUbehör Keramik Övriga föremål
Bodarp Nr 4, grav 2 Guldfingerring Remsölja, beslag, ringar
Bodnrp Nr 4, grav 3 Rund bronsfibula, fibula, glaspärlor Textilrester
Bodarp Nr 3, grav I Bärnslenpärlor (23) Keramikkärl
Bodarp Nr 3, grav 2 Glas-och bärnstenspärlor (43) Keramikkärl Kniv
Bodnrp Nr 9, grav J Keramikskärva Träspann med
bronsbeslag
Tabell 1:1, Medel/lågstatusgravar, Bodarps socken, Skytts härad Efter Stjernquist (1955), Hansen (1928)
Beteckning
No 4, grav 4 No 4, grav 5 No4, grav 6 No 4, grav 7 No 4, grav 8 Nr 3, grav 3 Nr 3, grav 4 No 4, grav l
Kommentarer:
myckcn/drill<1tlllbtl1Hr
Glaspärla
Bronsförem:\J Glaspärlor, bärnstenshänge
Keramik Övriga föremål
Keramikskärvor Järnfragment
Keramikkärl Ben kam
Keramikkärl
Keramikskärva Kam
Keramikkärl (2) Keramikkärl
Keramikkärl (2) Kam
Ben kam
Datering RJ RJ RJ RJ RI RJ RI RI
Datering
70-160 e.Kr.
Yngre RJ 300-tnl 300-tal Yngre RJ
Gravfähet i Bodarp är beläget i en I g gru backe ch har under ökts i omgångar från ent 1800-tal. Flera av gravarna har ett rikt fyndma1erial, till de verkliga bög-statu föremålen räknas guldfingerringen och den bron beslagna trä pannen. Flera stora pärl upp ättningar av .k. klubbformade bärnstensplirlor räknas också
hit. Pärlorna dateras till 300-talet e.Kr. (Stjernquist 1994:12 ff.). Omständigheterna kring en del av fyn-den tycks dock vara något oklara, i några fall är det osäkert om de kan relateras till en grav (Stjernquist 1955: 170). I övrigt kan noteras att keramik och kam-mar av ben eller horn är vanliga gravgåvor.
I I
u Jr e socken Skytts härad Tabell Il Högstatusgravar, ve mg '
' k (! 907 1909 !912), Hansen (1915)
Efter Rydbec ' '
~ 11~ Ädelmetall Import Vapen Smycken/dräkttlllbehör Keramik Övriga föremål Övrigt organiskt material Datering
Grav Il GrnY 2
Grav 3 e.Kr.
Silverfibula
Guldfingerring
2 bronsfibulor, söljn, remändebeslag (brons) Bronsfibula, järnsölja, ärg fr. ev, hårnål Fragm bronspärla
Keramik.kärl Textilrester, bronssynål 2 keramik.kärl, Kam kärlörn
Keramik.kärl
TabeJI 11:1, Medel/låg tatusgravar, Vellinge socken, Skytts härad Efter Rydbeck (1907, 1909,1912), Hansen (1915)
Beteckning Smycken/dräkttillbehör Keramik Övriga föremål
Grav I Keramikskärva
Grav IV Glaspärla Bronssynål
Grav V Keramikkärl Krumkniv
Grav Yl Bronssynål
Grav VH Keramikkärl Kam av horn
Grav VIII
Grav I, 1909 Keramikkärl
Grav I, 1912 Bronspärla
Grav 4 Bronssynål, järnskära
Grav 1, VeJlinge I 11 glaspärlor Keramikkärl Järnkniv
Grav 2 Järnspänne,
67 glas- och glastlusspärlor
Grav 3 Keramikkärl
Kommentarer :
200 e, Kr.
Djurben, 200-tal e. Kr.
ej artbestämda
Trol. 70-150
Övrigt organiskt material Datering
Svinbete Yngre RJ
Yngre RJ Ben av tupp, hartsfragm, Yngre RJ Yngre RJ Yngre RJ Bränt ben, hartsfragm. Yngre RJ 200-300-tal RJ Yngre RJ?
RJ RJ
RJ
Vellingegravfältet är stort och har grävts ut i flera om-gångar. Liksom i Bodnrp finns här en grav med guld-fingerring. Mer ädelmetall i form av en silverfibula återfinns i grav 2, en möjlig kvinnograv, då fibulorna tycks ha variL placerade som om de suttit i en dräkt av kvinnotyp (se Rydbeck 1907). Samma kan sägas om grav II:s dräkttillbehör. De har placerats i den högsta
Latuskategorin efte1 om det är ovanligt med en så "kom-plett" upp iitllling av dräktlillbehör. Medel- och låg-statu gravarna i Vellinge innehåller relativt mycket keramik och några bruksföremål, här olika typer av knivar och syn lar. Den enare fyndkategorin årertinn' i större antal här iin någon annanstans i
u11dersök.nii1g-området. En lokal tradition?
Tabell ID, Hög tatusgravar Maglarp socken, Skytts bärad (Albäcksbacken) Efter Han en (1945), Jacob son (1984), Stjemquist (1995)
Beteckning Ädelmetall Import Vapen Smyckenidräkttillbehör Keramik Övriga föremål
Grav 6 Spjutspets
Grav 9, 1947 Kur:sform1K bronsfibula, Kernmikkärl Kam, sländtrissa
6 p!lrlor :w biirnsten & glosfluss
Grav A. 1967 Bronsarmring
Grav Al6 SpJutspels Järnkniv, benn.\l
48
Datering 0-70 e.Kr. (Bl) Ca. 400 e.Kr.
Sen YR!?
0-160 e. Kr. (B)
Tabell 111:1, MedeVlågstatusgravar, Maglarps socken, Skytts härad Efter Hansen (1945), Hårdh (1984), Jacobsson (1984), Stjernquist (1955)
Beteckning
Grav 1, Albäcksborg Grav 2
Grav 4
Grav 7, Albäcksbacken Grav B, 1967 Grav 8 Grav Al2 Grav Al4 Grav Al8 Grav A19 Grav A23 Grav A26 Grav A27 Grav A29
Kommentarer:
Smycken/dräkttillbehör
Bronsfibula
Bärnstensknapp, bronsring
Keramik Övriga röremiil
Krumkniv, kniv, pryl Uärn) Keramikkärl (2) Järnskära
Jtirnkniv, järn-fragment Järnskäm
Keramikkärl (2)
Keramikkärl Krumkniv, järnnål Keramikkärl
Järnknivar (2) Bryne Hirnkniv, järnnål
Järnskära, järnfragment Ben kam
Datering JU 0-100 e,Kr, RJ IOO-tal Sen YRJ -tidig FVT 200-tal JU 0-tOO e, Kr JU JU JU RJ JU 400 e. Kr
På Al bäcksbackens gravfält återfinns flera vapengravar från äldre romersk j ämålder. I övrigt är gravarna ganska sparsamt utru tade, m nga är helt fyndtomma och d är-för ej redovisade i tabellform här (för komplellerande uppgifter, se Johansson 1999). Både på Albäcksbacken och det närliggande Albäcksborg är redskap i form av knivar, skäror och nålar förhållandevis vanliga grav-gåvor. I anslutning till Albäcksbacken har även ett antal
urnegravar och brandgropar hittats (Hansen 1945).
Föremålen i dessa avviker i princip inte alls från skelettgravarnas fynd, varken ifråga om mängd eller kvalitet, här återfinns exempelvis ännu en vapengrav.
En av de föremålsrikaste gravarna utgörs också av en brandgrav, utrustad med tre bronsfibulor, tre keramik-kärl och en järnskära (Hansen 1945:55). Huvudparten av gravarna dateras till äldre romersk järnålder.
Tabell IV, Högstatusgravar från Bösarp, V:a Alstad & V:a Tommarps socknar, Skytts härad Efter Stjemquist (1955)
Beteckning Ädelmetall Import Vapen S mycken/dräktti 11-behör Keramik Övriga föremål Datering
L:a Markie nr 6 2 silverfibulor Bronsfibulor (2) , brons- Keramikkärl (2) 200-tal
spiral, 2 mosaikpärlor
V:a Alstad Guldfingerring Glasbägare Keramikkärl Träspann m, Cl, 150-250 e, Kr
bronsbeslag
Y:a Tommarp, grav 3 - Spjutspets Järnkniv Äldre RJ'
Tabell IV:I, Medel/lågstatusgravar från Bösarp, Maglarp, V:a Tommarp & Anderslövs socknar, Skytts härad. Efter Stjernquist (1955), Vifot (1935)
Beteckning Smycken/dräkttillbehör Keramik
L:a Markie nr 5 Keramikkärl (2)
S1randvägen
V:a Tommarp, grav 1 2 bronsfibulor, 2 bältes-ringar (brons) Grav 2
Anders löv Anderslöv
Keramikkärl Keramikkärl
Övriga föremål
Ärg fr. brons-el. silverföremål Järnfragment, bronsnål
Hartstätning
Datering RJ RJ?
Äldre RJ
JU YRJ JU
•
Kommentarer: .. .
I Västra Alstads socken finns en av und_ersoknmg_~-områdets fåtaliga gravar med rom~rs_k import, har
terad 1w en "ktsbägare. Det övriga gravgod et
represen "' . ..
utgörs av en guldfingerring och en bron~bc! lagen tro-Graven har en närmast furstlig pragel och sak-spann.
nar direkt motsvarighet i området. Den tycks ha anlagts för sig själv, då det inte finns uppgifter om fler gravar i anslutning till den. Enligt uppgift från Birgitta Hårdh (1984: 106f.) gjordes fyndet redan
1876, graven uppgavs då vara belägen i kanten av en grusgruv. Med deua i åtanke så är det inte omöjligt att det funnits fler gravar i omrMet, men att dcs a för-störts genom grusbrytning. I Västra Tommarp finns ännu en vapengrav, föremålsfynden uppges dock vara förkomna (Stjernquist l 955: 172). Medel/låg -. tatu gravarna har överlag en enkel prägel med lite keramik och få red kap, fr n ett en nål.
Tabell V, Högstatusgravar från Tottarp & Nevishögs socknar, Bara härad Efter Vifot (1940), Stjemquist (1955), Larsson (1982)
Beteckning Ädelmetall
Kabbarp, grav 1 Silverfolierad fibula med glasinfätfningar
Djurslöv, grav I Silverfibula, silverpärlor (8) Onsvala, grav I
Grav 15
Grnv 14
Import Vapen Smycken/dräkttillbehör Keramik
Glasbit
Pärlor av glas och bärnsten (85 st), varav 30 klubbformade
Bronsfibulor (2), Keramikkärl (2) biirnstenspärlor (49)
Pärlor (7) Keramikkärl
Pärlor av glas & bärnsten (66) Keramikkärl
Övriga föremål Datering 300-tal
200-tal
Spikar, sländtrissa, kniv Ca. 400 e Kr Järnfragment, flintstycke, Tidig FVT bronssynål
Niembergerfibula, glas-och bärnstenspärlor ( 157), 2 bronsringar, guldfolierade pärlor (2)
Keramikskärvor Pärlfragment 325-400
Tabell V:1, Medel/lågstatusgravar i Burlöv, Uppåkra, Flackarp, Tottarp & Nevishögs socken, Bara härad. Efter Vifot (1936, 1940), Stjernquist (1955), Larsson (1982), Nagmer (1988,1990), Runcis &
Arcini (1998)
Beteckning Vapen myckeilidrliklllllb•hilr Keramik Övriga föremål Datering
Åkarp Keramikkärl Kam RJ
Hjärup 21:36, A44 2 flintskrapor
A45 Bältessölja (järn) Keramikkärl Kam, djurben 300-tal
AISJ 32 pärlor, 1 bronsring 2 keramikkärl Kam, kniv, 300-tal
djurben, tlintstycke
A195 Kniv Bältessölja (järn), bronsnitar 2 keramikkärJ Djurben Sen YRJ
Uppåkra, grav I Keramikkärl Kam Sen YRJ
Uppåkra,grav A2 I Glas-och bärnstenspärlor (3l), Keramikkärl Järnkniv Sen YRJ-tidig FVT
1 bronspärla
Flackarp, grav Al J 2 bronssöljor, bronsföremål Keramikskärvor Järnkniv Yngre RJ
ej identifierbart
Grav A23 Keramikkärl (2) Järnkniv Yngre RJ
Grav A36 Keramikk~rl Järnkniv med träskaft TidigFVT
Grav AS! Keramikkärl Yngre RJ
Kabbarp, grav 2 Kam RJ
Grav 4 Keramikskärvor RJ
Djurslöv, grav 2 Keramikkärl (2) Ben kam Yngre RJ
Grav 3 Niembergerfibula Keramikkärl 325-400
Grav 25 Keramikkärl (2) TidigFVT
Kommentarer:
Bland högstatu gravarna märks ett flertal rika kvinno-gravar med srora pärlupp ätlningar p, uppemot 200 pärlor, amt två typer av p, ko. tade prydnadsfibulor, båda med inläggningar av gla . Djurslövsdamen.
fibula är en s.k. rosettfibula av silver, medan fibulan från Kabbarp är av silverfolierad bron . Vad är det egenUigen som dessa praktfulla smycken uttrycker?
De behöver inte vara ell uttryck för bärarens rikedom, de skulle även kunna signalera ålder eller civilstånd.
En av Önsvalakvinnoma bedömdes ha varit mellan 60 och 70 år och det är tänkbart att hennes pärl-uppsät1ning fungerat som ett uttryck av vördnad rör hennes ålder och erfarenhet. Djur löv flickan med
sin fina smyckeuppsättning blev däremot bara runt 20 år. Fick hon kan ke fibulorna och pärlha.lsbandet som kompensation för den sociala status hon aldrig hann skaffa sig i livet?
Bland övriga gravar märks mycket keramik, ett antal kammar och enkla knivar. Gravarna dateras nästan samtliga till sen yngre romersk järnålder - tidig foU.,-vandringstid. Fynd materialets samman litlning tycks skifta något över tiden, exempelvis förekommer sländtrissor som gravfynd enbart under periodens se-nare del, medan redskap som skäror och krumknivar tyck tillhöra äldre romersk jtim lder. Kammar är en a1man artefakt som överlag ges ena dateringar.
Tabell VI, Medel/lågstatusgravar, Lunds socken, Torna härad Efter Vifot (1939), Strömberg (1955)
Beteckning Källby,grav Il
Grav Il!
Grav IV
Grav V
Smyckenldräktlillbehör Glas-& bärnstenspärlor (11), bronsring
Glaspärla
Läderbälte m 2 bronsringar &
26 bronsbeslag. Glaspärla
Keramik Keramikkärl
Keramikkärl
Keramikkärl
Övriga föremål
Fragmentarisk järnnål, harts kaka
Benkam
Datering Sen YRJ
Yngre RJ
Sen YRJ
Sen YRJ
Grav VI Bronsfibula, glas- och bärnstenspärlor (62)
Keramikkärl (2) Sen YRJ
Grav VII Keramikkärl (2) Yngre RJ
Grav V[II Keramikkärl (2) Yngre RJ
Grav IX Keramikkärl (2) Yngre RJ
Grav I, 1954 Bronsfibula, bärnstenspärlor (4), glaspärla, 2 fragm. järnbeslag
Keramikkärl Ben kam 300-tal
Grnv 2 Keramikärl, keramikskärva Benkam 300-tal
Grav 3
Grov A, St. Lars
Kommentarer:
Järnsölja, bronshake
Pärlor av bärnsten, glas och keramik (12)
Keramikkärl
Keramikpärlor
Ptl Källbygravfältet finn även en grav (l) som räk-na tiU högstatuskategorin, då gravgodset bl.a. bestllr av Lv11 silverpärlor (Vifot 193 ). Bland
medel/lllg-latusgravama dominera. gravgodsel av keramik, nästan amt.liga gravar är försedda med ert eller flera kärl. Horn- och ben kammar är en annan fyndkategori
Kam, järnkniv Tidig FVT
RJ
som förekommer i relativt stort antal, medan redskap är säll ynta. Källbygravfältct placeras i sen romersk järnAlder och om Lidigare nämndes skulle
variaLio-nerna i gravgodsets sammansättning delvis kunn·a förklaras med kronologiska faktorer.
•
Tabell VII, Högstatusgravar från Oxie socken, Oxie härad Efter Stjernquist (1994)
-dC"l•ntclull Jmpor-C Va ren Srnycken/dräkttillbehör Keramik Övriga föremål Datering
Beteckning
Krislineberg, grav 2 - Bronshake, 48 glas-&
bärnstens pärlor ( I st
klubbformad) Keramikkärl Kam 300-tal
G1av 4 Glc1sbil Bronsfibulor (4), 256 glas- Bronssynål, kam, 300-tal
& bärnstenspärlor järnfragment
Grav 5 Glaspärla Bronsfibulor (2), 137 Keramikkärl Bronsnål, bronsstycke, 300-tal
glas-& bärnslenspärlor järnfragment
Tabell VII:I, Medel/lågstatusgravar från Glostorp, Hyllie, Husie, Hyby, V:a Klagstorp, V:a Skrävlinge, S. Åkarps socknar, samt Malmö stad, Oxie hd. Efter Stjernquist (1946, 1955), Salomonsson (1971)
Beteckning Smycken/dräkttillbehör Keramik Övriga föremål Datering
Käglinge nr 5 Keramikkärl SHindtrissa YRJ
Kvarnby nr 5 Bältessölja av järn Keramikklirl YRJ
Vinninge nr 1-3 Keramikskärvor av 3 kärl RJ
Limhamn I, Annelorp Keramikkärl
Limhamn 2, stationen Limhamn 3, Sibbarp Limhamn 4, Sibbarp
Limhamn 5, Sibbarp Bältessölja av järn Hindby, V Skrävlinge Bronsfibulor (2)
Botildenborg Keramikkärl
Höjahögen
Solnäs, V.Klagstorp Keramikkärl
Fridhem -Sånekulla
Hötofta nr 9 Keramikkärl
Kommentarer:
Högstatusgravarna i Oxie härad utmärks av stora smyckeuppsättningar av klubbfonnadc bilrn ten pärlor och återfinns ·amtliga i ett gravkomplex vid Kristine-berg, Malmö. Övriga gravar har en sparsam utrust-ning, främst bestående av keramik och/eller redskap, ofta järnknivar. Fibulor förekommer bara i en grav,
Som så ofta är fallet med arkeologiskt material och kanske i synnerhet gravar, så är det i regel de översta samhällsskikten som syns tydligast.
Man kan anta att den rika begravningen i Västra Al. tad med romerskt glas och guldfingerring, har tillhört en person med betydande regional makt kanske utgjorde nordö lra delen av Skytt härad intresseområdet. T Naffentorp i nona delen av undersökningsområdet har en s.k. Kolben-armring hittats - ett högstatu föremål, troligen förbebållet kungliga personer (Andersson 1993: 177). Fyndet skulle kunna påvisa ett
lik-RJ Krumkniv & syl av järn Äldre RJ1
färnkniv RJ
Järnkniv RJ
RJ
Textilrester Äldre RJ
RJ Järnskära & järnsyl m träskaft RJ RJ Krumkniv & kniv av järn RJ
Sen YRJ
pärlor finns inte alls. Dateringen är, förutom vad be-träffar högstatusgravarna, relativt opreciserad. Den enda sländtri an tillhör dock yngre rome, k järf)-ålder, och tycks bekräfta de kr~nologiska variationer som syns i materialet.
nande maktcentrum här, speciellt som det inom en relativt begränsad omkrets finns fler gravar med ett högkvalitativt innehåll. Områdets öv-riga gravar visar upp ett varierat mönster, men innehåller i regel ganska få föremålstyper. De här observerade skillnaderna i fyndmaterialets sammansättning kan bero på kronologiska fak-torer, men det kan också röra sig om olika lokala traditioner. Indelningen i olika statusgrupper säger dock inte så mycket om vilka samhälle-liga instanser som fanns och vilka personer som företrädde dessa. Per Ethelberg talar mer
specifikt om möjliga samhällsskikt och deras olika funktioner. I ett sydjylländskt gravmaterial från äldre romersk järnålder urskiljer han fyra grupper, var och en med specifika attribut. Vissa element av denna sociala gruppering kan spåras i det här aktuella materialet, även om man i sammanhanget naturligtvis bör beakta de geo-grafiska och i viss mån tidsmässiga skillnader som föreligger. Möjligen skulle graven i Västra Alstad tillhöra Ethelbergs högsta socialgrupp
"princes", medan övriga gravar närmast bör räknas till gruppen "village leaders" och
"peasants". Till den förstnämnda kategorins attri-but räknas bl.a. guldfingerringar och vapen.
Dessa båda föremålstyper återfinns dock aldrig i samma grav, sällan ens på samma gravfält.
Ethelberg tolkar detta som att den militära och den politiskt/civila makten innehades av olika personer (Ethelberg 1993:133). Samma tendens finns även här, men huruvida denna makt-uppdelning varit en realitet eller enbart en titelmässig fråga kan däremot inte besvaras till-fredsställande utifrån detta material. Det är yt-terligt svårt att avgöra om det är en social realitet eller ett socialt ideal som avspeglas i gravskicket.
Möjligheten finns att gravgodset kan ha an-vänts i första hand av de efterlevande för att markera eller dölja något för sin omvärld. Det behöver inte ha mycket med den avlidnes reella livssituation att göra, snarare speglar det en tänkt idealbild av densamma. Mycket verkar ändå tyda på att det är någon form av social gruppe-ring som uttrycks i det varierade gravskicket, antingen denna indelning ägt rum i tankevärlden eller verkliga livet.