Vi ser att svaren på den frågan skiljer sig.
En skolledare tolkar GY11 som att det ska styra de ämnen man läser till det yrket man utbildar sig till. Det ska bli en helhet. Hugo (2007) skriver att elever som valt yrkesprogram av sitt intresse och upplever inte att kärnämnena anpassas till detta intresse utan att kärnämneslärarna undervisar på samma vis som de har gjort på de studieförberedande programmen, med rötter i en akademisk gymnasietradition.
31
Detta borde i så fall styrka argumenten för att skapa förutsättningar till ämnesintegrering.
Den andra skolledaren menar att det inte är lika tydligt i vissa ämnen att integrera. Vi ser att det är olika tolkningar på de skolor som vi har undersökt. Här lämnas det mycket åt lärarna på respektive skola att tolka GY11 och genomföra det med integrering där det är möjligt.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att det är många förutsättningar som måste uppfyllas för att ämnesövergripande undervisning ska komma till stånd. I denna undersökning kan man utläsa att skolledaren har en avgörande roll när det gäller att anpassa organisationen och schemaläggningen och även ge tid till lärare så att de förutsättningar skapas som lärarna anser måste finnas för att bedriva denna pedagogik. Även skolledarens förväntan och krav på att ämnesintegrering bedrivas är en viktig förutsättning. Lärarnas vilja till ämnesintegrering och samverkan måste också tas i beaktande och diskussioner mellan lärare är viktigt för att belysa de fördelar som denna pedagogik kan medföra. Skillnaden i tolkningen av de nya styrdokumenten kan medföra att förutsättningarna för samarbete mellan lärare för att undervisa ämnesövergripande även fortsättningsvis kommer att bero på hur lärare och skolledare förhåller sig till nämnda pedagogik.
32
Diskussion
Vi har undersökt hur lärare och skolledare ser på ämnesintegrering och
ämnesövergripande undervisning på våra respektive skolor. Undersökningen gav en bild av två skolor med olika system. En öppen skola som har de flesta förutsättningarna som lärarna anser bör vara uppfyllda för att arbeta med denna pedagogik. På denna skola är det tiden och schemaläggning som är det största hindret. Här kan vi se en tydlig skillnad från skolledare. Skolledare som är positiva till ämnesintegrering försöker organisera arbetet på skolan i fungerande arbetslag bestående av karaktärsämneslärare och
kärnämneslärare. Den andra skolan som har ett slutet system, har inte de förutsättningar som lärarna efterlyser. Lärarna tillhör ett arbetslag men undervisar i så många program att varken organisation eller tid finns. Lärarna undervisar i flera program där det finns flera skolledare som har ansvaret.
Vi hade inte förväntat oss att se en sådan stor skillnad på skolorna innan vi började undersökningen. Resultatet kanske hade blivit ett annat om vi hade haft ett större urval, eller om vi hade gjort intervjuerna på varandras skolor. Då vi hade en begränsad tid till förfogande valde vi att begränsa oss till det urval och genomförande vi gjorde.
Ett intressant resultat framkom när det gäller tolkningarna av styrdokumenten i nya GY11 i jämförelse med de tidigare styrdokumenten. Innan denna undersökning gjordes, utgick vi ifrån att det stod i styrdokumenten tydligt en strävan mot ämnesövergripande undervisning i GY11. Vi såg fram emot GY11 för vi har sett ett behov hos eleverna att se en helhet i utbildningen och knyta ett kärnämne till sin yrkesutbildning. Men det framkom under intervjuerna att det fanns uppfattningar hos en del lärare och skolledare att det uttrycks mindre tydligt i dokumenten för GY11. På skolverkets hemsida står det i kommentaren till svenskämnet.
33
”Vad gäller litteraturundervisningen finns naturligtvis också möjligheter till anpassning till elevernas program, inriktningar och intressen, men tanken är att eleverna får möjlighet att fördjupa sin läsning också inom andra områden än valt program/vald inriktning”.
Detta tolkar en del lärare att det ska finnas en strävan mot ämnesintegrering ihop med programmålen. Andra tolkar det som en möjlighet om förutsättningar och intresse finns.
Vi avser att ta hjälp av de kunskaper som undersökningen har gett oss för att försöka få våra kollegor i arbetslagen att intressera sig för mindre projekt i ämnesövergripande undervisning. Vi tror att detta är ett sätt att öka elevers motivation och resultat om utbildningen genomsyras mot elevens yrkesinriktning.
Vi ska även försöka påverka skolledningen att se behoven av ämnesintegrering så att organisationen på skolan förändras till det bättre för att underlätta för en
ämnesövergripande pedagogik.
Vi har inte hittat någon forskning om ämnesintegrering och ämnesövergripande undervisning förbättrar elevernas resultat. Det kan vara ett tänkbar framtida
34
Referenser
Andersson, Björn. (1994) Om kunskapande genom integration. NA-spektrum, 10, 25- 27,37-42, 60-61. Göteborg: Göteborgs universitet, institutionen för
ämnesdidaktik, avdelningen för naturvetenskap. Tillgänglig på Internet: http://www.gu.se/ [Hämtad 12-03-03].
Dalen, Monica (2007) Intervju som metod. Gleerups Utbildning AB. Forssell, Anna. (2008) Boken om pedagogerna. Liber AB. Stockholm
GIOTA, Joanna (2002). Skoleffekter på elevers motivation och utveckling. Pedagogisk Forskning i Sverige 2002 årg. 7 nr 4 s 279–305 issn 1401-6788 Institutionen för Pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet. Tillgänglig på internet:
http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/giota.pdf, [Hämtad 12.03.03].
GIOTA, Joanna (2006) Pedagogisk Forskning i Sverige 2006 årg. 11 nr 2 s 94–115 issn 1401-6788 Institutionen för Pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
Tillgänglig på internet: http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/giota2.pdf . [Hämtad 12-03-03].
Gärdenfors, Peter (2010) Skolans struktur tar kål på elevernas motivation. ) Professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet och ledare för Linnéprojektet
Cognition, Communication and Learning. Sydsvenskan artikel 13 april 2010 Tillgänglig på internet: http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuella-
fragor/skolans-struktur-tar-kal-pa-elevernas-motivation/ [Hämtad 12-03-03]. Hargraves, Andy. (2010). Läraren i det postmoderna samhället.
35
Hugo, Martin(2007) Liv och lärande i gymnasieskolan.
School of Education and communication. Jönköpings University
Högberg. Ronny. (2009) Motstånd och konformitet. Om manliga yrkeselevers liv och identitetsskapande i relation till kärnämnena. Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköping, 2009
Illeris, Knud. 2007. Lärande. Studentlitteratur AB, Lund.
Kvale, S & Brinkmann. S(2011): den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur AB Lund.
Lemars, Signild. Kaoskompetens och gummibandspedagogik. En studie av
karaktärsämneslärare i en decentraliserad gymnasieskola . akademiska
avhandlingar vid pedagogiska institutionen, nr61. Umeå universitet. Sandström, Birgitta (2005). När olikhet föder likhet. Hur ämnesövergripande
Kunskapsområden formas och tar plats i skolans praktik. Studentlitteratur, Lund. E-bok lånad från bibliotek
Skolverket (2011) Läroplan, examensmål och gymnsiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011, Tryckt på Edita, Västerås
Skolverkets rapport nr. 221, Nationella kvalitetsgranskningar 2001–2002 Lusten att lära
– med fokus på matematik. Tillgänglig på internet:
http://www.skolverket.se/[Hämtad 12-03-03].
Skolverket, Programmål El- och energiprogrammet. Tillgänglig på internet:
http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/program/nationella- program/el-och-energiprogrammet [Hämtad 2012-05-22]
Skolverket, Programmål Industritekniska programmet. Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/program/nationella-
36
Skolverket. Ämnesplan Svenska. Tillgänglig på internet:
http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och- laroplaner/mat http://www.skolverket.se/forskola-och-
skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sve. [Hämtad 2012-05-22] Skolverket. Ämnesplan engelska. Tillgänglig på internet:
http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och- laroplaner/eng. [Hämtad 2012-05-22]
Skolverket. Kommentarer till ämnesplaner. Tillgänglig på internet:
http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och- laroplaner/kommentarer-till-amnesplaner-1.173565 [Hämtad 2012-05-22] Skolverket. Hur allt hänger ihop. Elprogrammet. Tillgänglig på internet
http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/gymnasieskola-fore- ht-2011/program/elprogrammet/hur-hanger-allt-ihop-1.25458 [Hämtad 12-05-22] Skolverket. Hur allt hänger ihop. Industriprogrammet. Tillgänglig på internet:
http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/gymnasieskola-fore- ht-2011/program/industriprogrammet/hur-hanger-allt-ihop-1.25575 [ Hämtad 2012-05-22]
SOU 1992:94 Kapitel 1 Skola för bildning. Betänkande av läroplanskommittén tillgänglig på internet: http://66.206.7.141/reformpedagogik/ [Hämtad 2012-05- 22]
37