Gemensamt för de skolor som studerades är att det finns någon form av medveten- het kring frågor om mat och motion. Att den sedan integreras i olika grad i skolar- betet och/eller intar olika position i prioriteringsarbetet är en fråga vars orsaker redan tagits upp till diskussion. Skolmaten är ett exempel på en fråga där rekto- rerna har en gemensam uppfattning. Samtliga rektorer påpekar att det är viktigt att resurser avsätts för detta ändamål då det på sikt förbättrar resultaten hos eleverna. Vid alla skolor utom en tillagas maten vid själva skolan. Dock uttalade under intervjuns gång den rektor som får skolmaten tillagad i ett centralkök en önskan om att skolan skulle tillaga sin egen mat för att på så sätt höja matkvaliteten.
Även när det gäller utbudet vid respektive skolors skolcafeterior kommer denna medvetenhet till uttryck. Vid alla skolor utom en finns skolcafeteria. Dock har man vid samtliga skolor medvetet valt bort godis och läsk vid dessa. I stället tillhandahålls kaffe, the, juice, smörgåsar och kondisbitar. Den skola som saknar skolcafeteria gör det för att den är en F−6 skola.
När det gäller motion så har vi sett att man i områdena med lågt inkomstindex aktivt och i samverkan med idrottsrörelsen arbetar för att öka den fysiska aktivi- teten bland barn. När det gäller denna fråga så sticker en av skolorna områdena med högt inkomstindex ut. Vid denna skola kan man nästan tala om en profilering mot idrott och motion. Så har man exempelvis omfördelat skoltimmarna så att
alla barn har ämnet idrott minst tre gånger i veckan. Därtill har man delat upp
idrottslektionerna efter kön för att ge flickor större möjlighet att delta på sina egna villkor. Vidare påpekar rektor C att inriktningen ”Idrott och ledarskap” är en av de populäraste när eleverna får välja fritt inom ramen för ”Elevens val”. Denna ambitionsnivå underlättas vidare av de fysiska faciliteter som finns i skolans omedelbara närhet. Dels har skolan tillgång till sin egen motionshall som har gymnasieskolans storlek, dels har man tillgång till en stor kommunal idrottshall.
När det gäller frågan om huruvida barn får äta medhavd matsäck svarar samtliga rektorer att den frågan har det aldrig blivit aktuellt att ta ställning till eftersom i stort sett alla barn äter skollunch. Detta kan vara en följd av att alla rektorer med bestämdhet menar att maten som serveras är bra. Men det kan också handla om att samtliga skolor har en medveten policy när det gäller vuxnas deltagande vid skol- luncher. Så har man exempelvis vid en skola ingen personalmatsal utan all vuxen personal, inklusive rektor, äter i skolmatsalen. I en annan skola äter personalen gratis förutsatt att de äter på sin arbetstid. I en tredje skola satsar man, förutom på att skolpersonalen äter med barnen, på att skolans kock ska bli ett viktigt inslag i barnets skolvardag. Strategierna är således många och olika och, kan man anta, har utarbetats utifrån vad som har passat respektive skola bäst. Klart är dock att samtliga rektorer ser ett värde i att vuxna deltar i skollunchen av såväl pedago- giska som ordningsskapande skäl.
Som nämndes i inledningen av detta undersökningsavsnitt så varierar svaren på exempelvis frågan om barn får lämna skolområdet under skoldagen för att äta lunch någon annanstans beroende på vilken organisatorisk form skolan har. Vid den F−6 skola som ingår i undersökningen ligger en liten kiosk som säljer godis, läsk och glass bara ett tiotal meter från skolområdet. På frågan om barnen gick dit ofta sade rektor A att den inte innebar några problem eftersom barnen vet om att de inte får gå utanför skolområdet på skoltid. I de andra skolorna, två 6−9 och en F−9, fanns inget generellt förbud för barnen att lämna skolområdet under skoltid. Dels menar rektorerna att det praktiskt skulle bli omöjligt att övervaka, dels är barnen, åtminstone i 6−9 skolorna, enligt rektorerna så pass stora att det inte går att begränsa deras rörelsefrihet på det sättet.
Ytterligare en fråga kring vilken det råder samstämmighet handlar om samarbetet med myndigheter. Samtliga rektorer uppfattar att de resurser de behöver för att konstruktivt arbeta med frågor kring barns matvanor och fysiska aktivitet existe- rar. Samtidigt bör nämnas att de olika skolorna i olika stor utsträckning samarbe- tar med externa aktörer såsom myndigheter, sjukvård och olika föreningar. Dock var skolorna i områdena med lågt inkomstindex i större utsträckning mer benägna att upprätta nätverk med externa aktörer än skolorna i områdena med högt
Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan man således säga att om man endast tittar på det konkre- ta vardagliga skolarbetet så föreligger fler likheter än skillnader mellan de olika skolorna. Som nämnts ovan återfinns i alla skolor någon form av medvetenhet kring frågor som rör mat, motion och hälsa även om, som vi sett, arbetsmetoderna och prioriteringen kring dessa skiljer sig kraftigt åt mellan områdena med högt och lågt inkomstindex. För att återfinna en kvalitativ skillnad i hur skolorna arbetar kring denna problematik måste man gå djupare och titta på vilken social verklighet de olika skolorna existerar i och med vilka materiella förutsättningar skolbarnen i de olika områdena tar del av den pedagogiska undervisningen. Först då ser man att ett universellt förhållningssätt som emanerar ur en formell/ instru- mentell syn på ansvar skulle få förödande konsekvenser när det gäller att skapa ett medvetet och varaktigt förhållningssätt till mat och motion bland barn i fattiga områden. Slutsatsen blir då att givet att klassamhället ger barn med olika bak- grund skilda förutsättningar att skapa ett medvetet och varaktigt förhållningssätt till mat och motion blir det helt avgörande att skolor i fattiga områden ges möjlig- het och stöd att spela en utjämnande och kompensatorisk roll i skapandet av ovan nämnda medvetenhet. Ytterst är det en demokratisk fråga i så motto att möjlighe- ten att aktivt delta i samhällslivet begränsas av den enskilde människans förhåll- ande till mat och motion såtillvida man uppfattar detta förhållande som något grundläggande för människans själv- och tillhörighetskänsla som, i sin tur, utgör en förutsättning för detta deltagande.