Just nu pågår ett stort intressant forskningsprojekt i Malmö om hur skolan lyckas integrera eleverna i samhället. Det är på Stenkula-, Sorgenfri,- Sofielund,- och Augustenborgsskolan som 23 arbetslösa ungdomar under en termin både gör djupintervjuer, enkäter och egna observationer bland skoleleverna. En väsentlig fråga är vilka förutsätt- ningar dagens skola skapar för elevernas framtida tillvaro i samhället.
som om de inte hängde ihop. Men själv tror jag på en växelverkan mellan teori och praktik. Man måste testa sin teori i praktiken och på så sätt utveckla sin teori. Forskningen behöver ett bra forskningsobjekt eller svikt- bräda och teorier behöver utvecklas hela tiden.
Forskningsprojekt utvecklas aldrig rätlinjigt, skri- ver exempelvis Mikael Stigendal i en nyskriven läges- beskrivning av projektet. Visst kommer man väl för- hoppningsvis närmare slutet hela tiden, men ofta behö- ver man också fundera på om början egentligen var så bra, fortsätter han i lägesbeskrivningen.
- Ett annat syfte med projektet handlar egentligen också om forskningens framtid. Vi medelålders forskare kan inte se allt. Vi kanske inte ens talar samma språk som det och dom vi ska undersöka. Jag vill att dom man fors- kar om också ska vara delaktiga i forskningen. En grupp på 23 arbetslösa ungdomar har därför utbildats under hela hösten i bl a metodik, intervjuteknik, forskningseti- ska frågor, statistik mm för att de ska kunna gå ut bland eleverna och göra både intervjuer och egna observatio- ner.
Egna barn också motiv
Han ser också andra mer personliga skäl till att han valde att granska fyra skolor i Malmös innerstad.
- Jag har två barn som går i skolan och det är viktigt för mig att engagera mig i mina barns bästa. Dessutom är jag själv mitt i livet. När jag var tonåring var det mas- sor av åsikter och idéer jag slogs för och här ser jag en möjlighet att stämma av och se var jag själv har ham- nat. Nu får jag gå lite tillbaka och inspireras av ungdo- mar vilka ofta är en resurs för oss vuxna.
Mikael Stigendal har tidigare sysslat mycket med forskning om integration och segregation. Han arbetar på IMER, internationell migration och etniska relationer, vid Malmö högskola. Han har aldrig tidigare forskat om skolan. Frågan är dock vem som vet mest om skolan,
så stora. Kanske kan jag kompensera mina brister i kunskaper om skolan genom att låta eleverna komma till tals, skriver Stigendal.
Han gör sedan en lång utvikning om vilka skolans problem verkligen är. Han frågar sig om avsaknad av betyg verkligen är det stora problemet. Frågan är vad betygen egentligen mäter och om kunskapen i skolan är oproblematisk. Han frågar sig om skolan sysslar med rätt sorts kunskap och vem som egentligen kan veta det den dag eleven slutar skolan. Han tycker att diskussionen om skolan mycket mer skulle handla om vad skolan gör och ska göra. Han frågar sig varför skolan finns och om det man lär sig berättigar till en plats i samhället efteråt.
Det är också bl a utifrån dessa tankemönster han tillsammans med de 23 arbetslösa ungdomarna formu- lerat en del av frågorna som nu går ut till eleverna i de fyra innerstadsskolorna.
Vad är då integration enligt Mikael Stigendal? Delaktighet nödvändigt för integration
- Det är både att vara delaktig och känna sig del- aktig.
- Jag delar sedan integrationen i det jag kallar systemintegration och social integration. System- aspekten handlar om makt och vilken makt de olika subjekten har i det här fallet i systemet skolan. Skol- systemet är det till för lärarna eller barnen och hur för- delas makten dem emellan och kan båda ha makt sam- tidigt?
- Den sociala aspekten handlar om det finns ett gemensamt vi eller ett antal vi på en skola. Vilket in- bördes förhållande har dessa vi och vilket är förhål- landet till skolan bland dessa vi?
- Ibland undrar jag om det inte uppstår gemenska- per utanför skolan som är till stor nackdel för skolan och som snarast handlar om en slags distansering. I- bland kan man fråga sig om skolan har någon som
T
helst kontroll på vilka sociala integrationer som egent- ligen sker på skolan och i området runt skolan? Skolan ett måste eller av egen vilja
Det som nu pågår i skolintegrationsprojektet är själva genomförandet av undersökningen som kretsar kring olika teman. En huvudfråga är varför eleven går i skolan som illustreras med en trappa. Eleverna får ange hur många steg de går uppför trappan för att de måste och hur många steg för att de själva vill.
De 23 ungdomarna ska också bl a ta reda på elev- ernas förutsättningar att gå i skolan och i vilka avse- enden skolan innehåller en strukturell selektivitet. De ska också undersöka i vilken utsträckning det finns strategier på skolorna om vad man skall göra, vad innehåller strategierna och hur har de arbetats fram. Frågan är också vad eleverna vet om vad skolan skall göra?
Ett annat tema är makt och hur mycket makt eleverna anser sig ha och i vilka avseenden eleverna inte anser sig ha makt.
Ett tema i frågebatteriet handlar om kunskap och vilken slags kunskap som skolarbetet resulterar i. Hur säker är eleven att han/hon får lära sig det han/hon har nytta av längre fram?
När det gäller den sociala integrationen ställs bl a frågor om vilka tre låtar som eleven tycker är bäst just nu, vem artisten är och vilka förebilder eleven har.
Ett tema med frågor rör värderingar. Eleverna får mycket konkreta frågor om vad de skulle satsa på i skolan om de hade en begränsad summa pengar och de själva var satta att sköta skolan.
Dessa frågor ställs för att eleverna själva ska få göra en prioritering och avgöra vad som är rätt och rättvist.
Ungas krav på omedelbar mening
Stigendal resonerar också kring vad som är me- ningsfullt för barn och unga idag. Likt skolkommiténs resonemang om att barn och unga lever i nuet och knap- past kan skjuta fram meningen med tillvaron till en framtid gör också Stigendal i sin undersökning. Exem- pelvis får eleverna frågor om hur stor del av din lek- tionstid som du upplever som meningsfull. Eleverna får också frågor om hur det känns att gå till skolan ex- empelvis om de är glada, spända, nervösa mm.
Slutligen ställs också en hel del frågor om vad eleverna tror om sin egen framtid. Vilken typ av arbete vill man syssla med. Hur viktigt det är att engagera sig i samhällsfrågor mm.
För att de 23 arbetslösa ungdomarna verkligen ska tränga in i de skolor de är satta att undersöka och få en djupare kontakt med eleverna har de också skaffat sig olika funktioner på skolorna. På Sorgenfri ser någon till att infoteket hålls öppet mycket längre än det brukar, på Stenkula är någon med och stöttar ett lokalt musikband, på Augustenborg har två av ungdomarna blivit kamrat- stödjare mm.