Som en hjälp i den fortsatta analysen kan följande frågeställningar på olika nivåer vara en hjälp i utvecklingsarbetet
Förskolechef/Rektor
På vilket sätt drar vi nytta av den kompetens och resurs som finns på SPKC?
Huvudmannen
Hur ser likvärdigheten ut i stadsdelarnas elevhälsoarbete? Hur kan SPKC:s uppdrag tydliggöras? Hur kvalitetssäkrar vi ett elevhälsoarbete på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?
Skolfrånvaro
Samma elevkull utveckling mellan 2009-2011 Antal elever i åk 9: 915
Frånvaro i % av total undervisningstid
Antal elever åk 7, 2009 Antal elever åk 9, 2011 Andel av totalt antal elever
Ströfrånvaro 5-10 78 105 (11 %)
Frånvaro 10-20 43 78 (9 %)
Frånvaro mer än 20 22 52 (6 %)
(källa: SPKC)
Samma elevkull utveckling mellan 2010-2012 Antal elever i åk 9: 894
Frånvaro i % av total undervisningstid
Antal elever åk 7, 2010 Antal elever åk 8, 2011 Antal elever åk 9, 2012 Andel av totalt antal elever
Ströfrånvaro 5-10 56 82 66 (7 %)
Frånvaro 10-20 26 53 34 (4 %)
Frånvaro mer än 20 20 28 32 (4 %)
(källa: SPKC)
När årets elevkull jämförs med förra årets elevkull kan vi se att färre elever har ogiltig frånvaro både när de gick i åk 7 och i åk 9. Frånvaron har alltså minskat även om den har en topp i åk 8.
132 elever i åk 9 hade ogiltig frånvaro mer än 5 procent av sin skoltid 2012 att jämföras med föregående år då motsvarande antal var 235. Tendensen är att frånvaron minskar även
kommande år. 54 elever i åk 7 2012 hade mer är 5 procents frånvaro att jämföra med årets åk 9 när de gick i åk 7 då antalet var 102, vilket ger en prognos om ytterligare minskad frånvaro.
Rektorerna har bedömt skolans problem med elevers skolfrånvaro enligt följande:
Skolan har problem med elevers skolfrånvaro
Stadsdel Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer helt Stadsdel Norr155 4 skolor 3 skolor
Stadsdel Väster156 8 skolor 7 skolor Stadsdel Öster157 6 skolor 5 skolor Borås Stad 18 skolor 15 skolor
Har arbete med att komma tillrätta med skolfrånvaro genomförts?
Stadsdel Ja Nej
Stadsdel Norr158 8 skolor
Stadsdel Väster159 12 skolor 3 skolor Stadsdel Öster160 10 skolor
155 Borgstena, Bredared, Engelbrekt och Gula skolan saknas i underlaget
156 Sandared saknas i underlaget
157 Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget
158 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget
159 Sandared saknas i underlaget
43
Borås Stad 30 skolor 3 skolor
Effekter av arbetet med skolfrånvaro Stadsdel Norr
Tre skolor har tagit hjälp av SPKC/Samverk för handledning. Andra skolor lyfter att arbetet med EHT eller samverkan med hemmet förbättrat situationen. Någon skola skriver att effekterna är individuella och att närvaron har ökat i vissa fall. En skola säger dessutom att det finns några fall där de positiva effekterna uteblivit trots att skolan uttömt sina resurser.
Stadsdel Väster
Systematiskt arbete pågår kring upprepad frånvaro. Några skolor beskriver att det fungerar eller endast är ett litet problem. Några skolor lyfter att det är svårt att få dessa elever att komma till skolan efter lov. En skola beskriver samarbete med Samverk. Det finns en samverkan med föräldrar kring handlingsplaner och anmälan av frånvaro även om detta inte får effekter på alla skolor.
Stadsdel Öster
Tre skolor menar att detta inte är något problem på skolan. Det finns dock rutiner om frånvaro skulle uppstå. Andra skolor lyfter fram samverkan med hemmet i frågan. Detta har dock inte varit helt enkelt med alla elever och resultaten kunde varit bättre. Några skolor uttrycker dock att detta varit en bra väg. Några skolor har tagit fram nya rutiner och med hjälp av EHT haft olika professioner med i processen.
Gymnasieskolan
I Borås Stads gymnasieskolor sker frånvaroregistreringen digitalt sedan 2008 och anmäld frånvaro läggs in i ett datasystem vid elevs sjukanmälan och ledighet. Från och med 2012 infördes en sms/e-postfunktion vid ogiltig frånvaro, innebärande att vårdnadshavare automatiskt meddelas när deras barn är ogiltigt frånvarande.
I genomförd självskattning redogör chefen för respektive skola att arbetet med att främja närvaro och följa upp frånvaro fungerar helt eller delvis. De skolor som har angett att arbetet fungerar delvis ser som utvecklingsbehov att rapporteringen inte fungerar fullt ut på alla program det vill säga att det är inte likvärdigt på skolan. Utvecklingsarbete pågår inom det systematiska
kvalitetsarbetet.
Analys
Frånvaro kan vara giltig eller ogiltig. Denna analys omfattar endast den ogiltiga frånvaron. Det finns också en giltig frånvaro där föräldrar anmält t ex sjukdom men som egentligen kan vara dold ogiltig frånvaro. Giltig frånvaro behöver tolkas på individnivå. SPKC genomför årligen skolfrånvaroundersökning i november månad. Detta har skett sedan 2009. Utifrån resultatet har skolorna kunnat arbeta med att skapa rutiner vid skolfrånvaro och hur de kan arbeta
förebyggande. Det finns fortfarande, enligt rektorers bedömning, arbete att göra på området.
Knappt hälften av skolorna har delvis problem med skolfrånvaro. I åk 1-6 mäts endast den giltiga frånvaron. Ett fåtal elever i åk 1-6 har över 9 dagars frånvaro. Här kan man anta att orsakerna till frånvaron är känd av skolan. Själva frånvaroundersökningen är inte helt sammanställd men det går dock att utläsa att tendensen är att frånvaron minskar för varje år när man jämför årskurs med samma årskurs tidigare år, men den ökar inom samma elevgrupp mellan åk 7 och 9 även om ökningen är betydligt mindre jämfört med tidigare elevkullar. Totalt sett har frånvaron sjunkit på
160 Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget
44
högstadiet, men många elever missar fortfarande viktig undervisning och tidig upptäckt är viktigt för att komma tillrätta med problemen. Styrdokumenten161 säger att en omfattande frånvaro för den enskilde eleven kan leda till stora svårigheter. De flesta skolor har ett arbete igång kring frånvaroproblematiken och här spelar bland annat elevhälsan en viktig roll med sina olika professioner. Samverkansteamen på SPKC ser också en ökad komplexitet i de uppdrag, som skolorna söker stöd för. Tidiga insatser blir därför viktiga och kan ge resultat tidigare då problematiken inte har blivit befäst. Utifrån undersökningen skulle slutsatsen kunna dras att arbetet ger resultat - färre elever brottas med frånvaro än tidigare.
Skollagen säger att skolan tillsammans med vårdnadshavarna har en skyldighet att se till att skolplikten fullgörs.Skolor i alla stadsdelar har kontakt med föräldrar som en av åtgärderna i det förebyggande och åtgärdande arbetet. Effekten av detta varierar och det finns anledning att fundera vidare på hur man kan arbeta tillsammans med föräldrar i detta. Av materialet framgår inte elevernas bakgrund, men av kommentarer i materialet kan man dra slutsatsen att detta är en aspekt att fundera vidare över. Skolan behöver kanske ge en del föräldrar med annan kulturell bakgrund stöd i att förstå skolans uppdrag och de rättigheter och skyldigheter som
eleven/föräldern har.
Styrdokumenten162 lyfter fram att skolan måste dokumentera sitt arbete med att utreda problem och vidta åtgärder för att komma till rätta med skolfrånvaron. Dokumentationen kan hjälpa till att skapa kontinuitet i ett ärende. Frånvarorapporteringen i de tidiga skolåren upp till åk 6 fungerar olika. Alla F-6 skolor rapporterar inte i Dexter, vilket gör att huvudmannen inte får överblick över omfattningen av frånvaron. Även Skolinspektionen163 har uppmärksammat kommuners brist på en samlad bild av frånvarosituationen. Nackdelen med att skolor inte rapporterar i Dexter blir att det är svårt att se frånvarohistoriken för en elev om det uppstår problem läng fram. I skolförordningen står att det i terminsbetyget ska framgå vilken frånvaro utan giltigt sk som eleven haft. Det behöver därför finnas rutiner för säker rapportering även i de lägre åldrar
re äl
na.
Som en hjälp i den fortsatta analysen kan följande frågeställningar på olika nivåer vara en hjälp i utvecklingsarbetet
Rektor
Fungerar rutinerna för frånvarorapportering på skolan? Vilka rutiner har vi för att undersöka orsakerna till frånvaro? Hur arbetar vi förebyggande med elever och med föräldrar? I vilket skede sätter vi in åtgärderna? På vilket sätt engageras eleverna i arbetet med att främja närvaro?
Huvudmannen
På vilket sätt finns en samlad bild över elevernas frånvaro? Hur ser huvudmannens stöd till rektorer ut för att skapa rutiner för att främja skolnärvaron?
Inkludering
Begreppet inkludering har kommit att ersätta begreppet integrering i förskolans och skolans verksamheter. I och med Salamanca-deklarationen har inkludering kommit att betyda att verksamheten ska utformas utifrån barnets och elevens förutsättningar istället för att
barnet/eleven ska anpassas till situationen. Det handlar om alla barns och elevers deltagande i samma grupp och miljö.
161 Allmänna råd: Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan, 2012
162 Allmänna råd: Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan, 2012
163 Skolinspektionen: Skolpliktsbevakning – riktad tillsyn. 2010
45
Förskola
Vi har under det senaste året diskuterat begreppet inkludering på vår arbetsplats.
Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer helt Stadsdel Norr 1 förskola 23 förskolor 3 förskolor Stadsdel Väster 1 förskola 34 förskolor 1 förskola Stadsdel Öster164 15 förskolor 4 förskolor
Kommungemensam förskola 1 förskola
Borås Stad 2 förskolor 72 förskolor 9 förskolor
På vår förskola har vi en gemensam förståelse av vårt uppdrag kring barn i behov av särskilt stöd.
Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer helt Stadsdel Norr 4 förskolor 23 förskolor Stadsdel Väster 3 förskolor 33 förskolor Stadsdel Öster165 15 förskolor 2 förskolor
Kommungemensam förskola 1 förskola
Borås Stad 22 förskolor 59 förskolor
De allra flesta förskolor har endast delvis berört begreppet inkludering i sina diskussioner i närtid och två tredjedelar av förskolorna upplever att man har en gemensam förståelse för uppdraget kring dessa barn.
I vår verksamhet handlar inkludering om värdegrund och pedagogik och inte enbart om specialpedagogik.
Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer helt Stadsdel Norr 1 förskola 26 förskolor Stadsdel Väster 2 förskolor 34 förskolor
Stadsdel Öster166 17 förskolor
Kommungemensam förskola 1 förskola
Borås Stad 3 förskolor 78 förskolor
Pedagogerna har ett ledarskap som präglas av såväl värme och stöd som struktur och kontroll
Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer helt
Stadsdel Norr 27 förskolor
Stadsdel Väster 15 förskolor 21 förskolor Stadsdel Öster167 2 förskolor 15 förskolor
Kommungemensam förskola 1 förskola
Borås Stad 17 förskolor 64 förskolor
De allra flesta förskolor är överens om att inkludering handlar om värdegrund, pedagogik såväl som specialpedagogik. I värdegrunden ligger också pedagogernas bemötande där man i detta sammanhang behöver såväl värme och stöd som struktur och kontroll. Där bedöms flest förskolor i stadsdel Väster ha den största skillnaden inom varje förskola.
På vår förskola har vi tagit del av aktuell forskning kring framgångsfaktorer för inkludering
Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer helt Stadsdel Norr 20 förskolor 7 förskolor
164 Hässlegården, Tunnlandsgården och Trandaredsomr saknas i underlaget.
165 Hässlegården, Tunnlandsgården, Bäckaryd, Naturleken och Trandaredsomr saknas i underlaget.
166 Hässlegården, Tunnlandsgården, Bäckaryd, Naturleken och Trandaredsomr saknas i underlaget.
167 Hässlegården, Tunnlandsgården, Bäckaryd, Naturleken och Trandaredsomr saknas i underlaget.
46
Stadsdel Väster 33 förskolor 3 förskolor Stadsdel Öster168 14 förskolor 1 förskola
Kommungemensam förskola 1 förskola
Borås Stad 67 förskolor 11 förskolor 1 förskola
Vi har en kombination av kompetenser som utnyttjas på ett optimalt sätt för barns utveckling
Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer helt
Stadsdel Norr 27 förskolor
Stadsdel Väster 1 förskola 31 förskolor 4 förskolor Stadsdel Öster169 17 förskolor
Kommungemensam förskola 1 förskola
Borås Stad 1 förskola 49 förskolor 31 förskolor
Personalen har kunskap kring de funktionsnedsättningar som finns hos våra barn och kan hantera de pedagogiska konsekvenserna av dessa.
Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer helt Stadsdel Norr170 18 förskolor 7 förskolor Stadsdel Väster 3 förskolor 29 förskolor 4 förskolor Stadsdel Öster171 17 förskolor
Kommungemensam förskola 1 förskola
Borås Stad 3 förskolor 64 förskolor 12 förskolor
Det saknas kunskap om framgångsfaktorer för inkludering på 85 procent av förskolorna.
Däremot utnyttjas kombinationen av kompetenser delvis eller helt på ett sådant sätt som är till nytta för barns utveckling. Detta är tydligast i stadsdel Norr. När det gäller kunskaper om
funktionsnedsättningar och de pedagogiska konsekvenserna dessa innebär är det få förskolor som helt har den kompetensen. Över 80 procent av bedöms delvis ha den kunskapen. Skillnaden är störst inom stadsdelen Väster.
Vi har anpassade lokaler som gör att det finns möjlighet att dela upp gruppen
Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer helt Stadsdel Norr 2 förskolor 10 förskolor 15 förskolor Stadsdel Väster 7 förskolor 13 förskolor 16 förskolor Stadsdel Öster172 8 förskolor 9 förskolor Kommungemensam förskola 1 förskola
Borås Stad 9 förskolor 32 förskolor 40 förskolor
Det finns tid för att planera och samverka med varandra kring inkludering
Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer helt Stadsdel Norr 6 förskolor 21 förskolor
Stadsdel Väster 1 förskola 30 förskolor 5 förskolor Stadsdel Öster173 17 förskolor
Kommungemensam förskola 1 förskola
Borås Stad 7 förskolor 69 förskolor 5 förskolor
168 Hässlegården, Tunnlandsgården, Bäckaryd, Naturleken, Sörmarksgården, Nattis och Trandaredsomr saknas i underlaget.
169 Hässlegården, Tunnlandsgården, Bäckaryd, Naturleken och Trandaredsomr saknas i underlaget.
170 Villans och Östermalms förskolor saknas i underlaget.
171 Hässlegården, Tunnlandsgården, Bäckaryd, Naturleken och Trandaredsomr saknas i underlaget.
172 Hässlegården, Tunnlandsgården, Bäckaryd, Naturleken och Trandaredsomr saknas i underlaget.
173 Hässlegården, Tunnlandsgården, Bäckaryd, Naturleken och Trandaredsomr saknas i underlaget.
47
Förutsättningar för inkludering i lokaler upplevs fungera bra och man kan dela upp gruppen i hälften av förskolorna med undantag från några förskolor i stadsdelarna Norr och Väster. Tid för planering och samverkan får ett sämre resultat och där sticker stadsdel Norr ut med över 20 procent som inte alls har tid för detta.
Vi anpassar verksamheten utifrån att barn är olika.
Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer helt Stadsdel Norr 1 förskola 26 förskolor Stadsdel Väster 1 förskola 8 förskolor 27 förskolor Stadsdel Öster174 2 förskolor 15 förskolor
Kommungemensam förskola 1 förskola
Borås Stad 1 förskola 11 förskolor 69 förskolor
Hos oss märks det att olikheter är en resurs.
Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer helt Stadsdel Norr 2 förskolor 25 förskolor Stadsdel Väster 5 förskolor 27 förskolor 4 förskolor Stadsdel Öster175 17 förskolor
Kommungemensam förskola 1 förskola
Borås Stad 5 förskolor 46 skolor 30 förskolor
På vår förskola kan barn som behöver ytterligare utmaningar få det, samtidigt som de barn som är i svårigheter kan få kvalificerat stöd utifrån sina förutsättningar inom gruppens ordinarie undervisning
Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer helt
Stadsdel Norr 27 förskolor
Stadsdel Väster 1 förskola 33 förskolor 2 förskolor Stadsdel Öster176 17 förskolor
Borås Stad 1 förskola 77 förskolor 2 förskolor
Eftersom vi regelbundet utvärderar och omprövar våra insatser når vi oftast goda resultat
Stämmer inte
alls
Stämmer delvis
Stämmer helt Stadsdel Norr 2 förskolor 25 förskolor Stadsdel Väster 2 förskolor 27 förskolor 7 förskolor Stadsdel Öster177 15 förskolor 2 förskolor Kommungemensam förskola 1 förskola Borås stad 2 förskolor 44 förskolor 35 förskolor
De flesta förskolor bedöms anpassa verksamheten utifrån att barn är olika. Stadsdel Väster har störst skillnad mellan förskolorna där 25 procent inte når detta helt. På frågan om olikheter ses som en resurs blir svaren mer varierade i stadsdelarna Väster och Öster där spridningen mellan förskolor är störst i stadsdel Väster. Att ge alla barn oavsett behov det stöd eller utmaning de behöver är något som de allra flesta förskolor bedöms klara av delvis. Hur väl förskolorna oftast når goda resultat genom sitt systematiska arbete skiftar, men stadsdel Norr skiljer ut sig genom att det på så många förskolor bedöms stämma helt. I viss mån gäller detta även stadsdel Väster. I övrigt fungerar detta delvis på de flesta förskolor.
174 Hässlegården, Tunnlandsgården, Bäckaryd, Naturleken och Trandaredsomr saknas i underlaget.
175 Hässlegården, Tunnlandsgården, Bäckaryd, Naturleken och Trandaredsomr saknas i underlaget.
176 Hässlegården, Tunnlandsgården, Bäckaryd, Naturleken och Trandaredsomr saknas i underlaget.
177 Hässlegården, Tunnlandsgården, Bäckaryd, Naturleken och Trandaredsomr saknas i underlaget.
48
Som förskolechef har jag tillräcklig kompetens för att leda min personal i ett inkluderat arbetssätt
Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer helt Stadsdel Norr 2 förskolor 25 förskolor Stadsdel Väster 36 förskolor
Stadsdel Öster178 2 förskolor 15 förskolor
Kommungemensam förskola 1 förskola
Borås Stad 40 förskolor 41 förskolor
Frågan delar förskolorna i stämmer delvis och stämmer helt. Skillnaden mellan stadsdelarna är tydlig. I stadsdelarna Norr och Öster värderar de allra flesta förskolecheferna att det stämmer helt att man har tillräcklig kompetens jämfört med stadsdel Väster.
Arbete med inkludering av barn med NPF179
Förskolorna har olika arbetssätt och rutiner för detta som sammanfattningsvis beskrivs enligt:
Stadsdel Norr
Handledning av SPKC, samverkan med habilitering, uppföljning görs av specialpedagog. Tät föräldrasamverkan nämns av några förskolor.
Stadsdel Väster
Återkommande barnhälsomöten/nätverksmöten formulerar mål och strategier för en begränsad tidsperiod. Efter avstämning sätts nya mål upp. Specialpedagogen handleder pedagogerna efter upprättad handlingsplan. Samråd sker med barnhälsan.
Stadsdel Öster
Samarbete sker med habilitering och specialpedagog. Handlingsplaner tas fram på individ-, grupp- och organisationsnivå. Bildstöd, intensivträning, utbildning inom området. Dialog med föräldrar nämns av flera förskolor. SPKC har varit inkopplad på någon förskola.
Kommungemensam förskola
Utifrån barnens behov, utveckling och dagsform medverkar personalen till möten med barn på närliggande förskola när det är möjligt. Samverkan och viss kompetensutveckling sker via Habiliteringen och Autismföreningen.
Skola
Vi har under det senaste året diskuterat begreppet inkludering på vår arbetsplats
Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer helt Stadsdel Norr180 2 skolor 6 skolor Stadsdel Väster181 1 skola 7 skolor 7 skolor Stadsdel Öster182 6 skolor 3 skolor Borås Stad 1 skola 15 skolor 16 skolor
På vår skola har vi en gemensam förståelse av vårt uppdrag kring elever i behov av särskilt stöd
Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer helt Stadsdel Norr184 6 skolor 2 skolor
178 Hässlegården, Tunnlandsgården, Bäckaryd, Naturleken och Trandaredsomr saknas i underlaget.
179 Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning t ex autism, ADHD
180 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget
181 Sandared saknas i underlaget
182 Fjärding, Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Äspered, Trandared saknas i underlaget.
183 Sjöbo, Erikslund och Byttorp saknas i underlaget
184 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget
49
Stadsdel Väster185 7 skolor 8 skolor Stadsdel Öster186 6 skolor 3 skolor
Borås Stad 19 skolor 13 skolor
Grundsärskola187 1 enhet
Särskilda
undervisningsgrupper
4 enheter
Hälften av skolorna menar att det stämmer helt att de har aktualiserat begreppet inkludering i närtid.
Inte lika många skolor menar att man har en gemensam förståelse av uppdraget kring elever i behov av särskilt stöd. Det är ca 40 procent som anser att det finns en sådan gemensam förståelse.
I vår verksamhet handlar inkludering om värdegrund och pedagogik och inte enbart om specialpedagogik
Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer helt Stadsdel Norr188 4 skolor 4 skolor Stadsdel Väster189 1 skola 14 skolor
Stadsdel Öster190 9 skolor
Pedagogerna har ett ledarskap som präglas av såväl värme och stöd som struktur och kontroll
Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer helt Stadsdel Norr192 4 skolor 4 skolor Stadsdel Väster193 10 skolor 4 skolor
Stadsdel Öster194 9 skolor
På de flesta skolor finns ett synsätt på inkludering som breddar begreppet till att inte bara handla om specialpedagogik. Detta är tydligt på skolorna i stadsdel Öster och till största delen i stadsdel Väster medan synsättet inte är lika etablerat i stadsdel Norr. I värdegrunden finns också
pedagogernas bemötande som en viktig del. På 55 procent av skolorna bedöms pedagogerna ha ett sådant ledarskap och på övriga skolor varierar det med övervikt på skolorna i stadsdelen Väster.
På vår skola har vi tagit del av aktuell forskning kring framgångsfaktorer för inkludering
Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer helt
185 Sandared saknas i underlaget
186 Fjärding, Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Äspered, Trandared saknas i underlaget.
187187 Sjöbo, Erikslund och Byttorp saknas i underlaget
188 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget
189 Sandared saknas i underlaget
190 Fjärding, Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Äspered, Trandared saknas i underlaget.
191 Sjöbo, Erikslund och Byttorp saknas i underlaget
192 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget
193 Svedje och Sandared saknas i underlaget
194 Fjärding, Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Äspered, Trandared saknas i underlaget.
195 Sjöbo, Erikslund och Byttorp saknas i underlaget
50
Stadsdel Norr196 3 skolor 4 skolor 1 skola Stadsdel Väster197 10 skolor 4 skolor Stadsdel Öster198 9 skolor
Vi har en kombination av kompetenser som utnyttjas på ett optimalt sätt för elevers utveckling
Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer helt Stadsdel Norr200 6 skolor 2 skolor Stadsdel Väster201 9 skolor 5 skolor Stadsdel Öster202 7 skolor 2 skolor
Borås Stad 22 skolor 9 skolor
Grundsärskola203 1 enhet
Grundsärskola203 1 enhet