Att skriva fram analysen

Med utgångspunkt i att analysprocessen varit iterativ har analysen inte

genomgått på förhand definierade steg. Den analys som jag skriver om i det

här avsnittet tar avstamp i processen att skriva fram analysen i de senare

kapitlen (kap. 5–7). Beskrivningen av processen kommer att ge intrycket att

analysen har varit en linjär process, men det är viktigt att än en gång betona

att processen har varit iterativ. Syftet är att beskriva ”konturerna” för hur

framskrivningen av analysen gått till. Redan innan ”det första steget” togs har

det empiriska materialet lästs ett flertal gånger, och olika empiriska narrativ

har börjat ta form. Att processen har varit iterativ innebär att det är svårt om

inte omöjligt att fastställa när och med vad analysen började.

Det har exempelvis inte funnits ett redan existerande kodningsschema att utgå

från i analysen. Ramverket har inte omvandlats till färdiga och avgränsade

kategorier som det empiriska materialet har sorteras in i. Detta är en anledning

till att jag fokuserar på framskrivningen av analysen och inte på den mer

generella analysprocessen – det var först i skrivfasen som analysen tog form

och det var under arbetet med att skapa en sammanhållen analys som länkarna

till tidigare verksamhetsstyrningslitteratur artikulerades.

28 För den läsare som inte är insatt i min avhandlingsprocess var min avhandling en samman-läggningsavhandling på engelska fram till 10 månader efter mellanlägesseminariet. Mellanläget var den 15 december 2017. Det blev till slut en monografiavhandling på svenska.

Det första steget i att skriva fram analysen var att identifiera de styrteknologier

som fanns i myndigheten. För detta användes intervjumaterialet och materialet

från workshopparna. De styrteknologier som identifierades var de som

återkom i materialet och som artikulerades som viktiga. Detta steg i

analys-processen bidrog med att begränsa mängden av styrteknologier. Den

inle-dande workshoppen var en utgångspunkt för att börja sortera ut de

styrtek-nologier som skulle stå i fokus för analysen. Det var följaktligen med

utgångs-punkt i det empiriska materialet som de styrteknologier som analysen

fokuse-rade på identifiefokuse-rades.

Detta inledande steg är inspirerat av verksamhetsstyrningslitteratur som

analyserar de styrteknologier som lyfts fram av respondenter i till exempel

intervjuer (t.ex. Ladva och Andrew, 2014). En risk med att utgå från en redan

fördefinierad uppsättning av styrteknologier från

verksamhetsstyrningslit-teraturen är att andra styrteknologier som är viktiga i myndigheten potentiellt

förbises, därför att de inte enkelt kan kategoriseras bland de fördefinierade

styrteknologierna. Denna risk undviks om det empiriska materialet får

identifiera vad analysen ska fokusera på.

Det andra steget i att skriva fram analysen var att skapa en tidslinje för när

styrteknologierna introducerades och implementerades i myndigheten. Att

skapa tidslinjen handlade om att hitta ett sätt att strukturera det empiriska

materialet. Med utgångspunkt i tidslinjen sorterades också förklaringar till att

olika styrteknologier hade kommit att introduceras i myndigheten och

argument till varför myndigheten bildades. Den tidsram som sattes för

analysen var 2009 till 2015. Anledningen till att 2009 blev startpunkten var att

det var då beslut fattades att Trafikverket skulle bildas och en del

styrtek-nologier började utvecklas. 2015 blev slutpunkten eftersom det då fattades

beslut om att förändra verksamhetsstyrningen i myndigheten. Perioden mellan

2009 och 2015 kännetecknas av att nya styrteknologier introduceras löpande

och att det blir fler styrteknologier i myndigheten. Därmed blir händelserna

mellan 2009 och 2015 empiriska exempel på hur en mångfald av

styrteknolo-gier uppstår i en organisation.

I det tredje steget i att skriva fram analysen började det analytiska ramverket

spela en viktigare roll. Begreppen innehåll, påståenden och territorialisering

(se kap. 3) från det analytiska ramverket användes i detta steg för att

strukturera analysen av de olika styrteknologierna. Innehåll identifierades

genom vad de olika styrteknologier byggdes upp av, såsom indikatorer och

perspektiv i det styrkort som formulerades. Påståenden identifierades genom

81

de språkliga uttryck och utsagor som uttalades och nertecknades om

styrtek-nologier. Till exempel artikulerades behovet att skapa strategier för ett par

viktiga områden som behövde särskild uppmärksamhet som kritiska områden

(se avsnitt 6.2). Artikuleringen av behov tolkades i ljuset av påståenden och

de kritiska områden tolkades som ett område som görs till föremål för

styrning, till exempel. Innehåll och påståenden identifierades framför allt i

dokument och intervjuer. Begreppen användes för att ställa ett antal frågor till

det empiriska materialet: Vilket innehåll sammanlänkas i styrteknologier?

Varifrån hämtas innehållet? Vad är det för påståenden som sammanlänkas

med innehållet? Vilket eller vilka områden är det som blir föremål för styrning

(territorialisering)? Genom att ställa dessa, och andra, frågor tog analysen av

de olika styrteknologierna som utgör verksamhetsstyrning i myndigheten

form. Ramverket och frågorna användes för att strukturera styrteknologierna

i det empiriska materialet och analysera hur styrteknologierna är uppbyggda.

Därigenom bidrog ramverket med att skapa ordning bland mångfalden av

styrteknologier och möjliggjorde att tillblivelsen av styrteknologier

utkristal-liserades.

Genom att identifiera innehåll, påståenden och vilka eller vilket område som

blir föremål för styrning genom styrteknologierna, så identifierades också

argument för de olika styrteknologierna. Detta leder mig vidare till det fjärde

steget i analysen, att identifiera argument och förutsättningar för de enskilda

styrteknologierna och därigenom också för en mångfald av styrteknologier. I

detta steg började begrepp utvecklas för att bidra till

verksamhetsstyrnings-litteraturen. I det fjärde steget började argument, utgångspunkter,

förändrings-processer och förklaringar gällande hur en mångfald av styrteknologier

uppstår i myndigheten att konceptualiseras. Det analytiska ramverket bidrog

med perspektiv och vissa begrepp för att analysera tillblivelsen av en

mång-fald av styrteknologier. Till exempel förlopp som förändringsprocesser som

bidrar till att styrteknologier introduceras, organisering (kodning) av

styrtek-nologier och en lokal förutsättning som bidrar till att möjliggöra en mångfald

av styrteknologier. Resultatet av analysen diskuteras senare i relation till den

verksamhetsstyrningslitteratur som behandlades i kapitel 2.

Här ska det poängteras att ramverket ses som en ram för att strukturera och

kommunicera analysen (Alvesson och Sandberg, 2013) och på så sätt bidra till

verksamhetsstyrningslitteraturen. Det betyder att jag inte behandlar ramverket

som en begreppsapparat som ska direktöversättas till det empiriska materialet.

Ramverket möjliggör ett tänkande om det empiriska materialet som bidrar till

den verksamhetsstyrningslitteratur som presenterades tidigare i kapitel 2. Det

analytiska ramverket bidrog med att skapa ordning och ge en struktur åt det

empiriska materialet. Därigenom bidrar ramverket med konceptualiseringar,

vilket sedan utgör grunden för diskussionen som möjliggör förståelse och

insikt för hur en mångfald av styrteknologier uppstår skapas.

I det femte och sista steget började bidragen till

verksamhetsstyrningsforsk-ningen att utkristalliseras. Genom att konceptualisera hur en mångfald av

styr-teknologier uppstår växte ett par begrepp fram. Dessa begrepp lyfts i kapitel 7

och inspiration hämtades från ramverket. Vad dessa begrepp gör är att erbjuda

förklaringar i kontrast till tidigare verksamhetsstyrningsforskning, även om

det förekommer en del överlappningar.

Ett bidrag är begreppsutveckling genom att förslå begrepp som kastar nytt ljus

på frågor. Det innebär att jag i analysen gör anspråk på att bidra genom att

föreslå begrepp (se Wenneberg, 2001) för att lyfta fram förklaringar. Det vill

säga begrepp för att kasta nytt ljus på ett fenomen som i det här fallet bidrar

med en förklaring till hur en mångfald av styrteknologier uppstår i

organi-sationer. Ett annat övergripande sätt som avhandlingen bidrar på är att

kom-plettera redan befintliga argument i verksamhetsstyrningsforskningen, genom

att addera något ytterligare till ett redan identifierat argument i

verksamhets-styrningslitteraturen. Genom analysen blir det, menar jag, möjligt att lägga till

argument inom ramen för befintliga argument. Med utgångspunkt i analysen

innebär detta att ett nytt perspektiv föreslås till ett argument om hur en

mångfald av styrteknologier uppstår. Dessa sätt som avhandlingen bidrar till

verksamhetsstyrningsforskningen är att erbjuda ett perspektiv till frågan om

tillblivelsen av styrteknologier. Dessa bidrag kommer att presenteras senare i

avhandlingen (kap. 8). I följande kapitel presenteras ett par argument som är

viktiga för hur en mångfald av styrteknologier uppstår och varför en ny

myndighet behövde bildas.

83

5 Argument för bildandet av en ny myndighet

Den 26 juni 2008 beslutade den dåvarande regeringen att en utredning skulle

analysera och kartlägga funktioner hos myndigheter i transportsektorn (SOU

2009:31). Utredningen, som kallades Trafikverksutredningen, hade som

uppdrag att föreslå möjliga lösningar för att uppnå målen för

transportpoli-tiken (för preciseringen av målen se avsnitt 4.3.1). Bakgrunden till

utred-ningen var att regeringen hade identifierat ett behov av effektivisering i

transportsystemet (Proposition 2008/09:35). Trafikverksutredningen föreslog

att ett trafikverk skulle bildas med ansvar för den övergripande planeringen

och förvaltningen av transportsystemet, och konsekvensen var att andra

myn-digheter såsom Banverket och Vägverket skulle läggas ner.

Debatter om organiseringen av den offentliga sektorn äger rum fortlöpande

(Hasselbladh, Bejerot och Gustafsson, 2008). De formuleras exempelvis i

frågor om hur förvaltningspolitiska områden ska organiseras och struktureras

genom myndigheter (till exempel om det ska vara färre myndigheter eller fler

myndigheter). Frågor formuleras också om hur myndigheter ska styras (både

hur myndigheter ska styras och hur verksamhetsstyrningen i myndigheter kan

utformas). Frågeställningar om den offentliga sektorns organisering resulterar

ibland i organisatoriska reformer

29

. Bildandet av Trafikverket är ett exempel

på beslut som har blivit till efter frågor om det transportpolitiska områdets

organisering. I det här avsnittet ska vi titta närmare på ett par argument och

ambitioner som artikulerades för att bilda den nya myndigheten Trafikverket.

Argumenten och ambitionerna utgör en kontext för bildandet av den nya

myndigheten och i förlängningen för verksamhetsstyrningen i myndigheten. I

Trafikverksutredningen uttrycktes flera ambitioner för ett trafikverk. Två av

dessa argument var att ett trafikverk skulle innebära ett helhetsperspektiv på

transportsystemet och att det skulle medföra ökad effektivitet.

29 På det transportpolitiska området har exempelvis olika organisatoriska lösningar för effekti-vare planerings- och beslutssystem testats, exempelvis bildandet av Transportrådet 1980 lagt 1992); Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet, som etablerades 1993 (ned-lagd 1995); Statens institut för kommunikationsanalys, som etablerades 1995 (nedlagt 2010) (SOU 2009:31, s. 115f). Dessa reformer inom det transportpolitiska området exemplifierar att organisationsformer används som verktyg för politiska reformer. I samband med bildandet av Trafikverket bildades även andra myndigheter inom det transportpolitiska området. Den 1 ja-nuari 2009 startade en ny tillsynsmyndighet sin verksamhet, Transportstyrelsen, och den 1 april 2010 startade myndigheten Trafikanalys sin verksamhet. Skapandet av Trafikverket, Transport-styrelsen och Trafikanalys innebar en omstrukturering av det transportpolitiska området.

In document Kim Eriksson (Page 95-100)