Internationella samarbeten
2017 2018 2019 Skydd av värdefull natur – antal beslut om
markersättning
573 535 457
Varav förvärv/byten /försäljning 115 124 99
Varav intrång 432 388 340
Varav bidrag till kommuner 10 7 6
Varav naturvårdsavtal 16 15 12
Omfattning på anslaget 1:4 1 268 000 1 418 000 978 000 Varav ersättning till markägare 1 096 837 1 241 619 822 627 Under året säkrad areal, ha 26 800 26 900 29 510
Naturvårdsverket har fattat 457 beslut om ekonomisk ersättning för skydd av värdefulla områden, vilket är en minskning jämfört med 2018. Detta beror dels på ett minskat anslag, dels på att vi även 2019 har genomfört ett flertal uppgörelser som belöper sig till stora belopp.
Genom 1:14-anslaget Skydd av värdefull natur har vi säkrat 29 500 hektar under 2019, vilket är en ökning jämfört med 2018. Under 2019 gjordes en uppgörelse avseende Temminki, ett stort myrmarksområde på närmare 9 700 hektar, vilket bidrog till att en stor areal kunde skyddas till en lägre kostnad per hektar. Uppgörelser har också skett för cirka 660 hektar brand- områden i Gävleborgs och Jämtlands län.
FÖRVÄRV
Köpen under 2019 berör mark inom cirka 50 blivande respektive utvidgade naturreservat eller nationalparker. Ett exempel på en stor uppgörelse avser köp av mark från Jokkmokks allmänning, där köpeskillingen uppgick till 83,5 mnkr och berör de blivande naturreservaten Skorvkullen och Karatj-Råvvåive i Norrbottens län, med en total areal om cirka 4 940 hektar.
INTRÅNG
Under 2019 har vi godkänt 340 intrångsersättningar jämfört med 388 under 2018. Den högsta ersättningen, 85 mnkr, under 2019 betalades till Lainio samfällighet och avsåg det blivande naturreservatet Temminki i Norrbottens län som nämnts ovan.
BIDRAG TILL KOMMUNER
Naturvårdsverket kan lämna bidrag till kommuners kostnader för ersättningar och markförvärv vid bildande av naturreservat och biotopskyddsområden samt till vissa naturvårdsavtal. Under 2019 har vi fattat beslut om sex bidrag till kommuner omfattande närmare 10 mnkr. Det är något färre än 2018 och även beloppet är lägre. Det största bidragsbeloppet var 4,2 mnkr som betalades ut till Växjö kommun för Hovshaga i Kronobergs län, för ett område på cirka 130 hektar, som kommunen skyddat som naturreservat.
NATURVÅRDSAVTAL
Under 2019 träffades tolv naturvårdsavtal, det vill säga frivilliga överens- kommelser mellan staten och en fastighetsägare, om skydd av natur. Detta är något lägre jämfört med 2018. Den sammanlagda arealen för årets natur- vårdsavtal utgör cirka 90 hektar.
Nya naturreservat
Beslut om naturreservat tas av länsstyrelse eller kommun. Naturvårdsverket bidrar till arbetet genom vägledning, samråd, marklösen och bidrag. De riktade bidragen till länsstyrelsernas reservatsarbete har tidigare år (2016–2018) inneburit kraftigt förbättrade resultat för beslutsfattande och även för år 2019 har beslutsfattandet varit högt: 166 nya statliga naturreservat, med en areal av 72 721 hektar, har bildats. Totalt fattades 231 beslut av länsstyrelserna, vilket även inkluderar andra typer av beslut till exempel utökning, ändrade föreskrifter och nya skötselplaner.
Tabell 10. Antal och areal nybildade naturreservat
2017 2018 2019
Antal statliga 218 159 166
Antal kommunala 12 23 11
Areal statliga reservat 83 911 59 568 72 721
Areal kommunala reservat 368 6 350 1 022
Nationalparker
Naturvårdsverket har under 2019 fortsatt att arbeta mot målen i
Nationalparksplan för Sverige – Genomförandeplanen för 2015–2020. Under 2019 har vi tillsammans med Länsstyrelsen i Gotlands län, Region Gotland och Havs- och vattenmyndigheten påbörjat arbetet med ett nationalparksprojekt i Bästeträskområdet på norra Gotland.
Det fleråriga arbetet med att bilda nationalpark i området Vålådalen- Sylarna-Helags i Jämtlands län avslutades i juni 2019. De organisationer som ingick i nationalparksprojektet kunde inte enas om den framtida national- parkens syfte och mål och Naturvårdsverket beslutade därför, i dialog med Länsstyrelsen i Jämtlands län, att avsluta projektet. Arbetet har dock varit konstruktivt och lett till god samverkan mellan myndigheter och berörda aktörer i området och till flera förslag till nya lösningar för att bilda och förvalta nationalparker.
Besöksentrén till Muddus/Muttos nationalpark i världsarvet Laponia har byggts om och gjorts mer tillgänglig. Invigningen skedde sista helgen i maj, på nationalparkernas dag, med närmare 300 besökare. Entrén har gjorts större och har fått nya informationsplatser, eldstäder, spänger och ramper samt besökstoaletter och en utvidgad parkering.
Den visuella identiteten införs successivt i landets nationalparker.
Guldkronan, som fungerar som markör för en nationalpark, har vidareut- vecklats för att förstärka ytan så att den blir mer tålig mot slitage. En guld- krona med förstärkt yta har placerats ut i Tyresta nationalpark.
Som en del i arbetet med Sveriges nationalparker och som ett led i arbetet med att skyddade områden ska vara en resurs för friluftslivet kan aktörer som bedriver verksamhet i en nationalpark efter genomgången utbildningen ges rätten att nyttja logotypen för samarbete med en viss nationalpark. Från och med 2017 har åtta nationalparker haft flera utbildningar, vilket resulterat i att vi 2019 har totalt 63 aktörer som har tecknat avtal för att nyttja logotypen. Syftet med aktörsutbildningar och möjligheten för aktörer att nyttja logotypen för samarbete med en viss nationalpark är att öka antalet aktörer som finns i eller i anslutning till nationalparkerna och verkar i linje med varumärkesstrategin för Sveriges nationalparker. Detta bidrar till ökade besöksantal och det i sin tur till ökad kunskap om naturen och förståelsen för betydelsen av naturvård hos allmänheten.
Under 2019 genomfördes en nationell besökarundersökning i Sveriges nationalparker tillsammans med länsstyrelsens förvaltare, Stiftelsen
Tyrestaskogen och Laponiatjuottjudus. Besökarna i Sveriges nationalparker är totalt sett i mycket hög utsträckning nöjda med sina besök. Hela 95 procent tycker att besöket var mycket bra. Resultatet tenderar att ligga i nivå med eller något högre än vid 2014 års undersökning. Naturen är det främsta skälet till att besökarna åker till nationalparken. En stor andel av besökarna anser att besöket i nationalparken har gett dem mervärden som är viktiga för deras fysiska, psykiska och sociala hälsa, och resultaten för samtliga av dessa tre hälsofaktorer visar en tydlig ökning sedan 2014. Preliminära underlag tyder på att antalet besök i Sveriges nationalparker var på samma höga nivå som ifjol.
Utökat stöd till områdesskyddsarbetet
VÄGLEDNING OM OMRÅDESSKYDD
Naturvårdsverket vägleder i det arbete med områdesskydd som framför allt genomförs av länsstyrelserna men där även en del av landets kommuner är aktiva. Naturvårdsverket använder en digital samverkansyta hos länsstyrelserna för vägledning. Där har vi både informerat om aktuella frågor, som hantering av granbarkborre, och möjliggjort erfarenhetsutbyte mellan länsstyrelserna. En viktig effekt av samverkansytan är att den samlade kunskapen om områ- desskyddsarbete hos länsstyrelserna och Naturvårdsverket är tillgänglig för fler och kan få en bredare spridning.
Under 2019 har projektet samiska rättigheter och områdesskydd slutförts. Hos de myndigheter som arbetar med naturvård har projektet bidragit till ökad kunskap om hur samiska rättigheter förhåller sig till skyddade områden, såsom naturreservat och nationalparker. Ett resultat av projektet är en rapport som både ger en bakgrund i frågan och även konkret vägledning till länssty- relser och kommuner om hur man bör gå till väga när man bildar och förvaltar naturreservat inom renskötselområdet.
Vi har väglett om områdesskydd vid tre regionala träffar med länsstyrelsernas handläggare för områdesskydd under 2019, samt arrangerat en kurs om bil- dande av kommunala naturreservat inom ramen för LONA som nådde ett hundratal deltagare. De regionala träffarna bidrar till ökad samverkan både länen emellan och med nationella myndigheter. Träffarna ökar också kunska- pen om olika förutsättningar för skydd och skötsel av värdefull natur i skilda delar av landet, inklusive förslag på problemlösning. LONA-kursen kommer att underlätta bildandet av kommunala naturreservat genom kunskapsspridning till kommunala handläggare. Personal från länsstyrelserna deltog också i kursen, vilket innebär att kunskapen om processen att bilda naturreservat ökat även i denna grupp.
DIALOG FÖR NATURVÅRD
Naturvårdsverket har under året startat satsningen Dialog för naturvård för att bidra till att myndigheter använder ett mer dialogbaserat arbetssätt inom natur- vården. Tanken är att öka delaktigheten för berörda organisationer och personer inom naturvården, att minska konflikterna och att förbättra naturvårdsarbetet. Kursen riktar sig till länsstyrelser och kommuner, Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen samt till värderare och förhandlare.
Utbildningarna har haft 260 deltagare under 2019 och de digitala föreläs- ningarna i serien har haft i genomsnitt 158 besök.
Kursdeltagarna upplever att de har fått ökad kompetens inom samverkan och dialog för naturvård och användbara verktyg för att planera och genomföra dialogprocesser. De upplever också att de har fått ökad kompetens att förebygga och hantera konflikter.
Figur 2. Dialog för naturvård, procent deltagande organisationer
Figur 2 Dialog för naturvård deltagande organisationer