• No results found

SLUTDISKUSSION

In document Ökad revisionsreglering (Page 48-56)

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur revisorer anser att deras arbete och bransch har förändrats samt om det skett en ökad reglering inom deras yrke. Hur en sådan eventuell ökad reglering påverkat revisorernas profession och undersöka vad det skulle kunna ha för effekter på revisionens slutliga kvalitet och resultat. Slutsatserna som kan dras på basen av vår undersökning är inte allmängiltiga utan baseras endast på respondenters åsikter och uppfattningar. Vi kan konstatera att revisorerna anser att det skett en ökad reglering inom revisorsbranschen och den största orsaken anses vara inträffade företagsskandaler och förändringen i omvärlden. Det kan även ses vissa påverkande effekter av finanskrisen och medlemskapet i EU. Det kan konstateras att de främsta uppmärksammade regleringarna är oberoendereglerna och de ökade dokumentationskraven.

Revisorerna har lyft fram både positiva och negativa effekter med ökad reglering. Positiva effekter av reglering i stort är att revisorsbranschen lyfts fram och förhoppningsvis kan förståelsen för och insikten i yrket förbättras för allmänheten. Det negativa med regleringen är att yrket har utvecklats till att bli mer komplext och arbetsuppgifterna kan uppfattas som tråkigare. Positivt med dokumentation är att det är lättare att introducera nyanställda, även om det innebär en risk att de lär sig på fel sätt. Dokumentationen underlättar även den efterföljande interngranskningen. Det kan dock konstateras att nackdelarna med det ökade dokumentationskravet överväger fördelarna. Då främst nackdelen att revisorerna förlorar sin möjlighet till analytiskt tänkande och sin autonomi.

Vi ser tendenser i undersökningen att revisorerna är av uppfattningen att regleringen bör anpassas för att ge optimal kundnytta även för de små bolagen. Uppfattningen är att regelsättarna saknar djupare insikt och förståelse för revisorsyrket. Regelsättarna bör ta i beaktande att revidering av ett litet bolag skiljer sig markant mot revidering av ett större. Vår slutsats är att det är av särskild vikt vid en eventuell höjning av gränsen för revisionsplikt för att bibehålla revisionskvaliteten och motivera nyttan med revision. Regelsättarna bör sträva efter att bibehålla de mindre kundernas åsikt att revision är en tillgång

Efter avslutad undersökning såg vi vissa frågor som kan vara intressanta att undersöka. Ett förslag till vidare studier är att utföra undersökningen med revisorer vid mindre och mycket små byråer då de troligen har svårare att anpassa sig till de regleringar som krävs och de regleringar som skett. Revisorerna vi har intervjuat har stor hjälp av att de arbetar i en stor byrå med att uppmärksamma och implementera nya regelförändringar. Det skulle vara intressant att undersöka vilka svårigheter fristående revisorer ser med regelförändringar. Ett förslag är även att undersöka hur de reviderade företagen värderar den antagna kvalitetshöjning som ökad reglering antas medföra.

Referenslista

Abbott, A. (1988). The system of profession: an essay on the division of expert labor. Chicago: The University of Chicago Press.

Arel, B., Brody, R.G. & Pany, K. (2005). Audit Firm Rotation and Audit Quality. CPA Journal, 75(1), s. 36-39.

Braiotta, L. (2005). An overview of The EU 8th Directive. Internal Auditor, 62(2), s. 62-65.

Bryman, A., Bell, E. (2005). Företagekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber Ekonomi.

Bursell, J. (2011). FAR:s ordförande försvarar revisorerna. Svenska Dagbladet. [elektronisk]. Tillgänglig: http://www.ekonomisverige.se/nyheter/naringslivet-far-betala-dyrt-efter-finanskrisen/ [2012-05-03]

Carcello, J.V., Nagy, A.L. (2004). Audit Firm Tenure and Fraudulent Financial Reporting. Auditing, 23(2), s. 55-69.

Carrington, T. (2010). Revision. Malmö: Liber

Christensen, L. (2010). Marknadsundersökning: en handbok. (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Dahmström, K. (2011). Från datainsamling till rapport – att göra en statistisk

undersökning. (5 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

DeAngelo, L.E. (1981). Auditor size and audit quality. Journal of Accounting &

Economics, 3(3), s. 183-199.

Diamant, A. (2004). Revisors oberoende. Uppsala: Iustus Förlag

Diamant, A., Holm, A. & Strömberg, P. (2006). Revisorsnämnden och åttonde direktivet: ställer nya krav både på professionen och på tillsynen. Balans, 32(1), s. 22-25

Francis, J.R. (2004). What do we know about audit quality? The British

Fransson, O. (2009). Epistemisk förskjutning och autonomi. I Fransson, O., Jonnergård, K. (red.) Kunskapsbehov och nya kompetenser. Stockholm: Santérus Förlag. s. 21-44.

Fransson, O., Jonnergård, K. (2009). Inledning: om professioners teori och praktik. I Fransson, O., Jonnergård, K. (red.) Kunskapsbehov och nya kompetenser. Stockholm: Santérus Förlag. s. 7-19.

Föreningen för auktoriserade revisorer [FAR] (2004). FARs revisionsbok 2004.(6uppl.). Stockholm: FAR Förlag.

Föreningen för auktoriserade revisorer [FAR] (2011). Fars Samlingsvolym- revision

2011. Stockholm: FAR Akademi.

Föreningen för auktoriserade revisorer (2012). EU:s revisionspaket i korthet.

[Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.far.se/portal/page?_pageid=114,464943&_dad=portal&_schema =PORTAL [2012-05-03].

Geiger, M.A., Raghunandan, K. (2002). Auditor Tenure and Audit Reporting Failures. Auditing, 21(1), s. 67-78.

Gornik-Tomaszewski, S., McCarthy, I.N. (2005). Response to corporate fraud in the United States and Europe: towards a consistent approach to regulation.

Review of business, 26(2), s. 15-23.

Hermanson, D.R., Ivancevich, D.M. & Ivancevich, S.H. (2008). Building an Effective Internal Audit Function: Learning from SOX Section 404 Reports.

Review of Business, 28(2), s. 13-28.

Holme, I.M., Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och

kvantitativa metoder. (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur

Humphrey, C., Loft, A. & Woods, M. (2009). The global audit profession and the international financial architecture: Understanding regulatory relationships at a time of financial crisis. Accounting, Organizations and Society, 34(6), s. 810-825.

Jacobsen, D.I. (2002). Vad, hur och varför: om metodval i företagsekonomi och andra

Jennings Moody, M., Pany, K.J. & Reckers, P.M.J. (2006). Strong Corporate Governance and Audit Firms Rotation: Effects on Judges´ Independence Perceptions and Litigation Judgments. Accounting Horizons, 20(3), s. 243-270. Johansson, S-E. (2005a). Varför har vi revisorer och vad ska de uträtta?. I Johansson, S-E., Häckner, E. & Wallerstedt, E. (red.) Uppdrag revision. Stockholm: SNS Förlag. s. 9-23

Johansson, S-E. (2005b). Våga vara revisor – revisorsrollen och individen. I Johansson, S-E., Häckner, E. & Wallerstedt, E. (red.) Uppdrag revision. Stockholm: SNS Förlag. s. 133-146

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Larsson, L-O. (2005). Corporate Governance och hållbar utveckling. Stockholm: Ekelids Förlag

Law, P. (2011). Audit regulatory reform with a refined stakeholder model to enhance corporate governance: Hong Kong evidence. Corporate governance: the

international journal of effective board performance, 11(2), s. 123-135

Lennartsson, R. (2012). Näringslivet får betala dyrt efter finanskrisen. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.ekonomisverige.se/nyheter/naringslivet-far-betala-dyrt-efter-finanskrisen/ [2012-05-03].

Nagy, A.L. (2005). Mandatory Audit Firm Turnover, Financial Reporting Quality, and Client Bargaining Power: The Case of Arthur Andersen.

Accounting Horizons, 19(2), s. 51-68.

Revisorsnämnden (u.å.a) Allmänt om godkännande, auktorisation och registrering.

[Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.revisorsnamnden.se/rn/for_revisorer.html[2012-05-03].

Revisorsnämnden (u.å.b) Revisorsnämnden internationella arbete. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.revisorsnamnden.se/rn/om_rn_4706/revisorsnamndens_interna tionella_arbete.html [2012-04-13].

Rådets åttonde direktiv 84/253/EEG (1984). Rådets åttonde direktiv

84/253/EEG av den 10 april 1984 grundat på artikel 54.3 g i fördraget, om godkännande av personer som har ansvar för lagstadgad revision av räkenskaper.

[Elektronisk]. Tillgänglig: http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?val=108776:cs&lang=sv&list=108776:cs,&pos=1&p

age=1&nbl=1&pgs=10&hwords=&checktexte=checkbox&visu=#texte

[2012-05-03].

Sikka, P. (2009) Financial crisis and the silence of the auditors. Accounting,

Organizatons and Society, 34(6), s. 868-873.

Smith, J.L. (2012) Investors´ Perceptions of Audit Quality: Effects of Regulatory Change. American Accounting Association, 31(1), s. 17-38.

Svernlöv, C. (2008). Svensk kod för bolagsstyrning. (3 uppl.). Stockholm: Norstedts Juridik.

Wallerstedt, E. (2009). Revisionsbranschen i Sverige under 100 år. Stockholm: SNS Förlag

Westerdahl, S. (2005). »Vad har de för sig?« - Om revisorers vardag och vad den betyder för etik och lärande. I Johansson, S-E., Häckner, E. & Wallerstedt, E. (red.) Uppdrag revision. Stockholm: SNS Förlag. s. 45-60

Öhman, P. (2005). Är det viktigare för revisorer att göra saker rätt än att göra rätt saker?. I Johansson, S-E., Häckner, E. & Wallerstedt, E. (red.) Uppdrag

Bilaga

Intervjufrågor

1. Vilka data samlar ni in till en revision och hur går ni tillväga i dagens informationssamlande?

a. Vid revisionens start? b. Löpande under året?

2. Hur skiljer sig detta mot hur arbetsgången såg ut när du först började arbeta som revisor?

3. Hur reglerat är de vilka data som ska samlas in?

4. Upplever du att det har skett en ökad reglering av revisorsyrket under dina år som revisor?

a. Vad tror du i så fall detta beror på?

5. Hur anser du att Sveriges medlemskap i EU har påverkat ditt arbete och revisionsbranschen? Exempelvis åttonde direktivet

6. Märkte du av några regelförändringar till följd av finanskrisen 2008? 7. I början av 2000-talet inträffade flera skandaler då stora företag gick i

konkurs, märkte du av någon förändring i regleringen inom revision efter detta?

8. Anser du att den ökade regleringen har haft positiva effekter? Vilka? 9. Anser du att den ökade regleringen har haft negativa effekter? Vilka? 10. Hur definierar du en revision av hög kvalitet?

11. Har din definition av revisionskvalitet förändrats sedan du började arbeta som revisor?

12. Anser du att kvaliteten av revisionen (enligt din definition) har påverkats av den ökade regleringen som skett under åren?

13. Tycker du att regleringen inom revision behöver ökas ytterligare eller minskas? eller anser du att det för nuvarande är på en bra nivå?

14. Anser du att behovet av reglering inom revisionen är olika för revision av större och mindre bolag?

In document Ökad revisionsreglering (Page 48-56)

Related documents