• No results found

Slutdiskussion av Amanda Knöös: Hur viktig är lokaliteten?

8. Resultat och analys

10.1 Slutdiskussion av Amanda Knöös: Hur viktig är lokaliteten?

Vi lever i ett samhälle där vi blir allt mer oberoende av tid och rum i takt med att allt digitaliseras (Tanabe & van den Besselaar, 2001). Trots detta har det visat sig att den lokala anknytningen inte helt har tappat sin funktion, även om betydelsen är något tvetydig. Både studien om amerikanska (Koontz & Chapman, 2019) och jämtländska hantverksbryggerier (Sjölander-Lindqvist m.fl., 2019) antydde att bryggeriernas ursprung och fysiska plats hade en stor betydelse. Dels var det ett sätt att positionera sig på marknaden och skapa samhörighet, men också något som kunde användas i val av lokala ingredienser eller den visuella kommunikationen.

Det fanns dock en punkt där dessa två studier motsade varandra – förhållandet mellan expansion och lokalitet. Bryggerierna som Sjölander-Lindqvist m.fl. (2019) intervjuade verkade frivilligt hålla sig småskaliga för att inte tappa sin starka lokala anknytning eller trovärdighet medan de amerikanska bryggerierna (Koontz & Chapman, 2019) istället valde att ha lokaliteten som motivering till varför de behövde expandera. Här kan man tänka att det enbart handlar om att det finns skillnader mellan USA och Sverige, men det är därför det blir relevant att lyfta in vår studie i diskussionen. Samtliga av informanterna från bryggerierna i Göteborg svarade att de har strategier för att fortsätta växa och expandera. Detta är ett resultat som kan likställas med svaren som Koontz och Chapman fick i sin studie samtidigt som det motsätter sig helt från resultaten i den jämtländska studien. Det måste med andra ord finnas fler faktorer som spelar in. Kanske är det av stor vikt vilken stad eller vilken plats i ett land som man har sina rötter från, kanske finns det starkare lokalpatrioter i Jämtland jämfört med Göteborg – vilket hade varit ett spännande område att forska vidare inom.

Min tanke efter att ha arbetat med denna studie är att det beror på om bryggeriet har som

ambition att bli ett nationellt eller internationellt företag. I vår studie var det två stycken som höll sin försäljning innanför de svenska gränserna: Göteborgs Nya Bryggeri och Rådanäs. Detta var samma bryggerier som även ansåg sig ha en stark lokal anknytning i sin kommunikation och som med sin expansion menade på att enbart bli större inrikes. Dugges, Poppels och O/O Brewing som istället var mest etablerade utomlands ansåg istället att det var trevligt att ha rötter i

Göteborg men att detta inte var så viktigt att varken lyfta eller uppmärksamma. Oceanbryggeriet hamnade någonstans i mitten med en liten exportmarknad parallellt med att de hade sina

göteborgska motiv på etiketterna. Därför anser jag att det finns en tydlig koppling mellan vilka bryggerier som anser att den lokala anknytningen är viktig jämfört med vilka som anser att den är av mindre vikt.

Att de amerikanska bryggerierna ansåg att det var viktigt att anspela på lokaliteten kanske beror på kulturskillnader mellan USA och Sverige. Jag upplever att det finns en annan slags

landspatrioter i USA jämfört med vad man ser här. Dessutom är Sverige ett betydligt mindre land, både yt- och befolkningsmässigt, vilket också kan vara en anledning till att bryggerier

härifrån är mer måna om att slå internationellt jämfört med bryggerier från USA. En annan anledning kan vara att det finns förmånligare alkoholregleringar utanför Sveriges gränser och det kan vara något som lockar bryggerierna att etablera sig utomlands, vilket är ännu ett exempel som jag anser att det borde forskas vidare om.

10.2 Slutdiskussion av Emmie Lindh: Tillsammans är vi starka

Genom studiens gång blev det allt tydligare för oss att nätverk och samarbeten spelar en avgörande roll för hantverksbryggerierna. Det viktigaste samarbetet var med varandra, genom bryggaregillet. Tidigare forskning av Sjölander-Lindqvist m.fl. (2019) och Mathias m.fl. (2017) har visat att denna typ av samarbete är vanligt förekommande för hantverksbryggerier så väl i

Jämtland som USA. Varför är det så inom just denna branschen? Det kan ha att göra med nöjet, historieskapandet och samhörigheten som Rice (2016) menar omsluter kulturen kring

hantverksöl. Nätverken mellan de mindre hantverksbryggerierna har skapat möjligheter att tillsammans gå ihop och får en stark röst och på så vis kunna utmana de större aktörerna. Bryggaregillets viktigaste funktioner enligt mig går att delas upp i två led: kampen mot makrobryggerierna och kampen mot Systembolagets regleringar.

I vår studie framgick det tydligt att intervjupersonerna var frustrerade på makrobryggeriena, som enligt deras mening aktivt försöker stänga ute dem från pubar och restauranger. Pettersson (Poppels) menade dessutom att Carlsberg och Spendrups skapat nya ölmärken som ska efterlikna hantverksbryggeriernas stil, vilket ökade frustrationen ytterligare. Agerandet från de större

bryggerierna ledde till att informanterna i vår studie kände en ökad konkurrenskänsla gentemot dessa. Det kan vara en bidragande faktor till att den kollegiala känslan mellan

hantverksbryggerierna ökat. Intervjupersonerna beskrev varandra som vänner och familj snarare än konkurrenter och när det går bra för ett hantverksbryggeri så gynnas hela branschen.

Detta för oss in på det andra ledet, kampen mot Systembolaget. Då Sveriges främsta distribution av alkohol sker genom Systembolaget öppnar ett samarbete med dem upp möjligheten för bryggerierna att få sina produkter rikstäckande. Bryggerierna i vår studie beskrev samarbetet med Systembolaget som kliniskt och pålitligt, men att en del bestämmelser gjorde dem missnöjda. Sortimentskategorin lokalt & småskaligt är begränsat och hindrar bryggerierna från att få sina produkter exponerade i butiker längre bort än 15 mil från produktionen. Arvidsson

(Oceanbryggeriet) uttryckte under intervjun sitt missnöje över detta och Rothausen (Göteborgs Nya) berättade om ett tillfälle då över hundra hantverksbryggerier i Sverige gick ihop och påverkade Systembolagets beslut (se: 8.4.1). Bryggaregillet, tillsammans med andra

hantverksbryggerier i landet, kunde i detta scenario påverka ett beslut och utmana en större aktör på ett sätt som troligtvis inte hade varit möjligt på egen hand. Deras gemenskap påminner om en aktivistisk rörelse, där nya utmanare kämpar för att få synas och förändra en rådande kultur. Det vi kunde påvisa genom vår undersökning var att även om företag befinner sig på samma

marknad och når ut till samma konsumenter, kan hjälpa andra vara detsamma som att hjälpa sig själv – något som visat sig vara en mycket framgångsrik strategi. Denna typ av gemenskap hade kunnat studeras vidare inom ölbranschen eller i en jämförande studie med helt andra branscher.

11. Referenslista

I detta avsnitt presenteras referenserna som har används i arbetet med hjälp av fyra indelningar: litteratur, webbkällor, lagar och regler samt intervjuer.

11.1 Litteratur

Acitelli, T. (2013). The Audacity of Hops: The History of America’s Craft Beer Revolution. 1. uppl. Chicago: Chicago Review Press

Amnéus, A. (2011). Allt du behöver veta om Varumärken. 1 uppl. Liber AB: Malmö. Bergström, B. (2015). Effektiv visuell kommunikation. 9 uppl. Carlsson Bokförlag

Barry, A., Carreon, A., Crowell, J., Hicks, K., Merianos, A., Padon, A., Whiteman, S. &

Willingham, K. (2018). Alcohol Advertising on Social Media: Examining the Content of Popular Alcohol Brands on Instagram. Substance Use & Misuse 53(14): 2413–2420. DOI:

10.1080/10826084.2018.1482345

Bryman, A. (2008). Social Research Methods. 3 uppl. Oxford: Oxford University Press Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3 uppl. Stockholm: Liber AB

Callejo, M. & Tesfaye, W., González, M. & Morata, A. (2019) Craft Beers: Current Situation and

Future Trends. IntechOpen

Davis, M. & Hunt, J. (2017). Visual communication design. 1 uppl. New York: Bloomsbury Publishing Plc

Egan, J. (2015). Marketing communications. 2 uppl. London: SAGE Publications

Engdahl, O & Larsson, B (2006). Sociologiska perspektiv. 1:3 uppl. Lund: Studentlitteratur AB Falkheimer, J & Gentzel Sandberg, K (2017). Nu: strategisk improvisation för effektiv kommunikation. 1 uppl. Malmö: Roos & Tegner

Falkheimer, J. & Heide, M. (2007). Strategisk kommunikation. 1 uppl. Lund: Studentlitteratur AB Falkheimer, J., Heide, M. & Simonsson, C. (2016). Doing the right things or doing things right?

Corporate Communications: An International Journal 21(2):142–159. DOI: 10.1108/CCIJ-06-2015-

0037

Jacobsen, D. & Thorsvik, J. (2014). Hur moderna organisationer fungerar. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur AB

Koontz, A & Chapman, N. (2019). About Us: Authenticating Identity Claims in the Craft Beer Industry. Journal of Popular Culture 52(2): 351–372. DOI: 10.1111/jpcu.12787

Kuntsche, E., Knibbe, R., Gmel, G. & Engels, R. (2006). Who drinks and why? A review of socio-demographic, personality, and contextual issues behind the drinking motives in young people. Addictive Behaviors, 31(10): 1844–1850. DOI: 10.1016/j.addbeh.2005.12.028

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur AB

Niland, P., McCreanor, T., Lyons, A. & Griffin, C. (2017). Alcohol marketing on social media: young adults engage with alcohol marketing on facebook. Addiction Research & Theory 25(4): 273– 284. DOI: 10.1080/16066359.2016.1245293

Mathias, B., Huyghe, A., Frid, C. & Galloway, T. (2017). An identity perspective on coopetition in the craft beer industry. Strategic Management Journal 39(12): 3086–3115. DOI: 10.1002/smj.2734 Melin, L. (2011). Texten med extra allt. 1 uppl. Stockholm: Liber AB

Rice, J. (2016). Craft Obsession: The Social Rhetorics of Beer. 1 uppl. Carbondale: Southern Illinois University Press

Ronchi, S. (2015). Collaborative Markets in B2B Relationships. Supply Chain Forum: An

International Journal 12(3):22-34. DOI: 10.1080/16258312.2011.11517270

Skoglund, W. (2019). Microbreweries and finance in the rural north of Sweden — a case study of funding and bootstrapping in the craft beer sector. Research in Hospitality Management 9(1): 43–48. DOI: 10.1080/22243534.2019.1653607

Spracklen, K., Laurencic, J & Kenyon, A (2013). 'Mine's a Pint of Bitter': Performativity, gender, class and representations of authenticity in real-ale tourism. Tourist studies 13(3): 304–321.

https://doi.org/10.1177/1468797613498165 (2020-03-12)

11.2 Webbkällor

Aquilani, B., Laureti, T. Poponi, S. & Secondi, L. (2015). Beer choice and consumption determinants when craft beers are tasted: An exploratory study of consumer preferenser. Food

Quality and Preference 41: 214–224. https://doi.org/10.1016/j.foodqual.2014.12.005 (2020-04-08)

Craft Beer (2020). Beer Styles Study Guide. https://www.craftbeer.com/beer/beer-styles-guide (2020-03-18)

Björnsbacka, S. (2018). Svensk bryggeriboom förändrar branschen. Statistiska centralbyrån. 22 mars.

https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2018/svensk-bryggeriboom-forandrar-branschen/ (2020-03-17)

Carlsberg (2015). Nya Carnegiebryggeriet expanderar. 20 januari.

https://carlsbergsverige.se/newsroom/nya-carnegiebryggeriet-expanderar/ (2020-04-07) Chapman, N., Nanney, M., Lellock Slade, J. & Mikles-Schluterman, J. (2018). Bottling gender: accomplishing gender through craft beer consumption. Food, Culture & Society 21(3): 296–313. https://doi.org/10.1080/15528014.2018.1451038 (2020-03-12)

Chorley, M., Rossi, L., Tyson, G. & Williams, M. (2016). Pub Crawling at Scale: Tapping

Untappd to Explore Social Drinking: Procceedings of the Tehnt Internaational AAAI Conference on Web

and Social Media (ICWSM 2016). California, USA. 17 maj - 20 maj.

https://www.aaai.org/ocs/index.php/ICWSM/ICWSM16/paper/view/13048 (2020-04-02) de Bruijn, A., Engels, R., Anderson, P., Bujalski, M., Gosselt, J., Schreckenberg, D., Wohtge, J. & De Leeuw, R. (2016). Exposure to Online Alcohol Marketing and Adolescents’ Drinking: A Cross-sectional Study in Four European Countries. Alcohol and Alcoholism 51(5): 615-621. https://doi.org/10.1093/alcalc/agw020 (2020-03-05)

Dugges (2020). The Dugges story. https://dugges.se/about/ (2020-04-01)

Eggers, F., Niemand, T., Filser, M., Kraus, S. & Berchtold, J. (2018). To network or not to network – Is that really the question? The impact of networking intensity and strategic orientations on innovation success. Technological Forecasting and Social Change

https://doi.org/10.1016/j.techfore.2018.09.003 (2020-04-02)

Elzinga, K. G., Horton Tremblay, C. & Tremblay, V. J. (2015). Craft Beer in the United States: History, Numbers, and Geography*. Journal of Wine Economics 10(3): 242–274.

https://doi.org/10.1017/jwe.2015.22 (2020-03-19)

Folkhälsomyndigheten (2020). Covid-19. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd- beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/ (2020-03-17)

Friberg, R. & Romahn, A. (2015). Divestiture requirements as a tool for competition policy: A case from the Swedish beer market. International Journal of Industrial Organization 42:1–18. https://doi.org/10.1016/j.ijindorg.2015.06.005 (2020-03-22)

Gatrell, J., Neid, N & Steiger T. L (2018). Branding spaces: Place, region, sustainability and the American craft beer industry. Applied Geography 90: 360–370.

https://doi.org/10.1016/j.apgeog.2017.02.012 (2020-03-19)

Göteborg (2020). Göteborgs mikrobryggerier. https://www.goteborg.com/mikrobryggerier/ (2020- 03-22)

Göteborgs bryggerimuseum (2020). Ölprovning och bryggerikultur. https://www.bryggerikultur.se (2020-03-22)

Göteborgs Nya Bryggeri (2020). Historik. http://www.gbgnyabryggeri.se/?Historik (2020-04-01) Halkier, H., James, L. & Stræte, P. (2016). Quality turns in Nordic food: a comparative analysis of specialty food in Denmark, Norway and Sweden. European Planning Studies 25(7):1111–1128

https://doi.org/10.1080/09654313.2016.1261805 (2020-03-17)

Hammick, J. & Ju, I. (2016). Facebook fan page: the effect of perceived socialness in consumer– brand communication. Journal of Marketing Communications 24(7): 686-702.

https://doi.org/10.1080/13527266.2016.1205119 (2020-04-02)

Karlsson, R. (2020a). Över fyra miljoner använder Untappd. Beernews. 7 augusti. https://www.beernews.se/articles/fyra-miljoner-anvander-untappd/ (2020-04-02) Karlsson, R. (2020b). Ölen som åker in och ut hos Systembolaget. Beernews. 17 februari. https://www.beernews.se/articles/olen-som-aker-in-och-ut-hos-systembolaget/ (2020-04-07) Kruse, F. (2020). Nytt Systembolag för öl öppnar i Nordstan. Göteborgs-Posten, GP. 7 februari. https://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/nytt-systembolag-f%C3%B6r-%C3%B6l- %C3%B6ppnar-i-nordstan-1.23684236 (2020-02-20)

Morgenstern, M., Sargent, D., Sweeting, H., Faggiano, F., Mathis, F. & Hanewinkel, R. (2014). Favourite alcohol advertisements and binge drinking among adolescents: a cross‐cultural cohort study. Addiction 109(12). https://doi.org/10.1111/add.12667 (2020-03-05)

Murray, A. & Kline, C. (2015). Rural tourism and the craft beer experience: factors influencing brand loyalty in rural North Carolina, USA. Journal of Sustainable Tourism 23(8–9):1198-1216. https://doi.org/10.1080/09669582.2014.987146 (2020-03-31)

Poppels (2020). Historien om Poppels har bara börjat. https://www.poppels.se/about/ (2020-04-02) Phillips, B. J., McQuarrie, E. F. & Griffin, G. W. (2014). The Face of the Brand: How Art Directors Understand Visual Brand Identity. Journal of Advertising 43(4): 318–332.

https://doi.org/10.1080/00913367.2013.867824 (2020-03-31)

Ronen, S. & Van Der Horst, M. (2019). Using Brand Equity to Model ROI for Social Media Marketing. International Journal on Media Management 21(1): 24–44.

https://doi.org/10.1080/14241277.2019.1590838 (2020-03-03) Rådanäs (2020). Om oss. https://radanas.se/om/ (2020-04-02)

Schivinski, B. & Dabowski, D. (2014). The effect of social media communication on consumer perceptions of brands. Journal of Marketing Communications 22(2): 189–214.

https://doi.org/10.1080/13527266.2013.871323 (2020-04-02)

Sjödin, U. (2019). Lanseringsplan. Systembolaget. Lanseringsplan, Rapportserie 2019.

https://www.systembolaget.se/imagelibrary/publishedmedia/okx7x911ypzd70nfi20e/Lansering splan_2019.pdf (2020-04-21)

Sjölander-Lindqvist, A., Skoglund, W. & Laven, D. (2019). Craft beer – building social terroir through connecting people, place and business. Journal of Place Management and Development, Vol. ahead-of-print. No. ahead-of-print. https://doi.org/10.1108/JPMD-01-2019-0001 (2020-03-17)

Sund, J. (2019). Därför har Göteborg blivit Sveriges ölhuvudstad. SVT Nyheter. 4 april.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/darfor-har-goteborg-blivit-sveriges-olhuvudstad (2020- 03-11)

Systembolaget (2020a). Ölets historia. https://www.systembolaget.se/fakta-och-nyheter/ol/fakta-- servering/olhistoria/ (2020-03-17)

Systembolaget (2020b). Därför finns Systembolaget. https://www.omsystembolaget.se/vart- uppdrag/om-uppdraget/darfor-finns-systembolaget/ (2020-02-05)

Systembolaget (2020c). Sortimentet förklarat.

https://www.systembolaget.se/lanseringar/sortimentet-forklarat/ (2020-04-07) Systembolaget (2020d). Lanseringsplaner. https://www.systembolaget.se/lanseringar/bli- leverantor/lanseringsplaner/ (2020-04-07)

Söderman, C. & Gustavsson, R. (2015). Ölets historia: Från medeltid till dagens julbord. SVT

Nyheter. 17 december. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/olets-historia (2020-03-

17)

Tanabe, M. & van den Besselaar, P. (2001). Digital Cities II: Computational and Sociological

Approaches. Heidelberg: Springer-Verlag.

Thurfjell, K. (2013). Ny våg av nystartade småbryggerier. Sveriges Radio. 8 april.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=950&artikel=5498507 (2020-03-17) Utterdahl, E. (2017). Europas bästa ölstäder. Skyscanner. 3 juli.

https://www.skyscanner.se/nyheter/europas-basta-olstader (2020-03-11)

Uzunoğlu, E. & Öksürz, B. (2012). New opportunities in social media for adrestricted alcohol products: The case of ’Yeni Raki’. Journal of Marketing Communications 20(4): 270–290.

https://doi.org/10.1080/13527266.2012.684067 (2020-03-18)

Wang, H., Zhang, R. & Wellman, B. (2018). Are older adults networked individuals? Insights from East Yorkers’ networkstructure, relational autonomy, and digital media use. Information,

Communication & Society 21(5): 681–696 https://doi.org/10.1080/1369118X.2018.1428659 (2020-

03-25)

World Health Organization, WHO (2018). Alcohol. 21 september. https://www.who.int/news- room/fact-sheets/detail/alcohol (2020-04-2)

11.3 Lagar och regler

KOVFS 2016:1. Konsumentverkets allmänna råd om marknadsföring av alkoholdryck till konsumenter. SFS 2010:1622. Alkohollag.

11.4 Intervjuer

Andersson, O. (2020). Grundare och VD, O/O Brewing. Telefonintervju 26 mars. Arvidsson, R. (2020). Grundare och VD, Oceanbryggeriet. Telefonintervju 25 mars.

Halberstad, T. (2020). Kommunikationsansvarig, Dugges Bryggeri. Telefonintervju 25 mars. Pettersson, M. (2020). Marknadschef, Poppels Bryggeri. Telefonintervju 26 mars.

Rebas, H. (2020). Säljansvarig, Rådanäs Bryggeri. Telefonintervju 27 mars.

Rothausen, N. (2020). Grundare och kommunikationsansvarig, Göteborgs Nya Bryggeri. Telefonintervju 25 mars.

12. Bilagor

I detta avsnitt presenteras arbetets bilagor, det vill säga intervjuguiden samt bilder på bryggeriernas

logotyper och etiketter.

12.1 Intervjuguide

Om företaget:

Vad heter du? Hur länge har du jobbat här? Vad är din arbetstitel? Vad innefattar din yrkessroll? Hur många är anställda hos er? Funderar ni på att expandera? Varför/inte?

Vilka är (bryggeriets namn)?

Hur kom ni fram till ert företagsnamn? Varför heter ni som ni gör? Vad tänker du på när du tänker på (bryggeriets namn)?

Vad är er vision? Vad är era grundvärderingar?

Vad gör att ni sticker ut / Hur skiljer ni er från era konkurrenter? Vilken är din favoritöl?

Vilken är er mest speciella ölsort? Vad är det som är speciellt med den? Hur skulle du beskriva ölkulturen i Göteborg?

Vilken målgrupp riktar ni er till?

Kan du beskriva er typiska konsument? Hur har ni tagit reda på detta?

Formgivning:

Vem eller vilka ansvarar för den grafiska profilen?

Hur tänker ni kring er formgivning? Vad vill ni att det ska förmedla? Vilka bestämmelser har ni kring er formgivning?

Hur kom ni fram till er logotyp? Vilken färgpalett har ni? Varför?

Följer ni något tema för alla burkar och flaskor eller gör ni alla unika? Finns det någon speciell tanke bakom val av behållare?

Är det viktigt för er att ha en stark anknytning till Göteborg?

Sociala medier:

Vilka sociala medier finns ni på?

Finns det någon speciell dag eller dagar som ni är mest aktiva på? Vilka och varför? Finns ni på några Öl-/Alkoholappar (som ex. Untappd, RateBeer, BeerWithMe)? I så fall varför/varför inte? Vilka? Vad gör ni på dessa medier? Varför?

Hur ofta postar ni inlägg på Facebook & Instagram? Vad postar ni om? Betalar ni för marknadsföring? I så fall vilken sort och vart?

Hur gör ni för att förmedla ert budskap till era kunder? Har ni märkt att budskapen går fram? På vilka sätt?

Kommunicerar ni mer era kunder online? Hur? Vart? Negativa kommentarer Finns det något ni inte kommunicerar på grund av svensk lagstiftning?

Försäljning/Distribution:

Vilka distributörer har ni?

Vart säljer ni era produkter? Varför säljer ni där? Arbetar ni något utomlands? Vart?

Om ja: I vilka länder säljer ni bäst utöver Sverige?

Vart upplever ni att era produkter är mest lättsålda respektive svårsålda nationellt? Varför? Vilken öl skulle du säga är eran bästsäljare? Varför tror du att det är den?

Samarbeten:

Samarbetar ni med andra bryggerier? I så fall vilka?

Samarbetar ni i egenskap av collabs eller att ni delar med er av information och tips? Hur är stämningen mellan hantverksbryggerierna i Göteborg?

Samarbetar ni med något annat företag utanför alkoholbranschen? Hur ser ert samarbete med Systembolaget ut?

Vad tycker du om det nya Systembolaget som ska öppna i Göteborg som enbart ska sälja öl?

12.2 Logotyper och etiketter

I denna del presenteras exempel på samtliga bryggeriers logotyper, flaskor/burkar samt etiketter. För att ge en fördjupad bild av hur deras grafiska profil ser ut.

12.2.1 Dugges Bryggeri

Bilaga 1: Symbol med företagsnamn

Related documents