Den här studien har visat olika arbetssätt för att motverka traditionella könsmönster. Det finns tydliga exempel på hur skolorna jobbar för att motverka könsnormer men det är också tydligt att det går att förbättra och jobba mer med det. Vi har fått förståelse för hur viktigt det är att ha riktlinjer som kan vägleda skolans arbete för att motverka könsnormer, samtidigt som vi väcktes av förvåning över hur lite det stod om hur skolan ska arbeta med det här ämnet. Dagens skola är målstyrd vilket innebär att skolan ska jobba mot ett gemensamt mål men att vägen till det målet är upp till varje kommun och skola. Trots det här anser vi att det här ämnet är av en mycket stor relevans i dagens samhälle och att en plan för hur traditionella könsmönster ska motverkas bör finnas som ett hjälpmedel för att stödja verksamma pedagoger i dagens skola.
Den här studien fokuserade mycket på skolans jobb för att motverka könsnormer. Syftet med den här studien var att se hur skolan aktivt jobbade för att motverka könsnormer på rasterna. En fortsatt forskning skulle kunna fokusera mer på elever, elevers handlingar på rasten, elevers tankar och hur de tycker och tänker om vad som är manligt och kvinnligt ute på rasten och varför. Forskningen om det här skulle hjälpa till för att få ett barns perspektiv på
könsnormer, vad de anser är viktigt och vilka problem som det finns. Att motverka
könsnormer är ett viktigt jobb inom skolväsendet och kan alltid forskas mer om för att få mer kunskap om ämnet. Utan kunskap kan man inte förändra eller motverka könsnormer, som en respondent skrev: “Med normer som råder i samhället behöver vi alltid arbeta med detta, eleverna ska ha samma möjligheter oavsett kön”.
Referenslista
Arlemalm-Hagser, E. (2010). Gender Choreography and Micro-Structures--Early Childhood Professionals' Understanding of Gender Roles and Gender Patterns in Outdoor Play and Learning. European Early Childhood Education Research Journal, Vol 18, no, 515-525. Doi: 10.1080/1350293X.2010.525951
Connell, R.W. (1996) Maskuliniteter. Göteborg: Daidalos.
Davies, B. (2003). Hur flickor och pojkar gör kön. Stockholm: Liber AB.
Eidevald, C. (2009). Det finns inga tjejbestämmare. Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Doktorsavhandling, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping. Dissertation. School of Education and Communication, 1652-7933; 4. Hämtad från: http://swepub.kb.se/bib/swepub:oai:DiVA.org:hj-7732
Eriksson Barajas K, Forsberg C & Wengström Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Forsberg, U. (2002) Finns det någon ‘’könsordning’’ i skolan? Analys av könsdiskurser i
etniskt homogena och etniskt heterogena elevgrupper i årskurserna 0-6. Doktorsavhandling.
Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. Hämtad från:
http://swepub.kb.se/bib/swepub:oai:DiVA.org:umu-16567
Furevik, A. (2015). På väg mot lika villkor? Svensk genushistoria under 150 år. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Hallerström, H. (2006) Rektorers normer i ledarskapet för skolutveckling. Lund: Sociologiska institutionen, Lunds universitet.
Hellman, A. (2010). Kan batman vara rosa? Förhandlingar om pojkighet och normalitet på en
förskola. Doktorsavhandling. Göteborgs universitet. Hämtad från:
Hydén, H. (2002). Normvetenskap - Monografi. Lunds universitet: Sociologiska institutionen.
Jalmert, L. (2007). Utbildning, kön och makt. I Franck, O, Genusperspektiv i skolan - om kön,
kärlek och makt (S. 107–123). Lund: Studentlitteratur AB.
Lundgren, E & Sörensdotter R. (2004). Ungdomar och genusnormer på skolans arena. Falun: Dalarnas forskningsråd.
Martinsson, L & Reimers, E. (2014). Skola i normer. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Nationella sekretariatet för genusforskning. (2016). Könskränkningar. Hämtad 2018-04-10 från https://www.genus.se/kunskap-om-genus/fordjupning-skola/krankningar/
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshem 2011. Stockholm: Elanders Sverige AB.
Skolverket. (2014). Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda, hur skolan kan arbeta mot
trakasserier och kränkningar. Hämtad 2018-05-02 från
https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.228875!/krankningar.pdf
Skolverket. (2016). Både reflektion och handling centralt för att förändra normer. Hämtad: 2018- 05-23 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/relationerlarande/bade- reflektion-och-handling-centralt-for-att-forandra-normer-1.248898
Sörensdotter, R. (2010). En störande, utmanande och obekväm pedagogik. Om queerteoriernas relevans för en normbrytande undervisning. I Bromseth, J & Darj, F,
Normkritisk pedagogik. Makt, lärande och strategier för förändring. S. 135–155. Uppsala:
Centrum för genusvetenskap.
Tullgren, C. (2004). Den välreglerade friheten. Att konstruera det lekande barnet. Doktorsavhandling. Malmö högskola, Malmö. Hämtad från:
Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Thornberg, R & Fejes, A, Handbok i
kvalitativ analys, 2 upp. S.256-267. Stockholm: Liber AB.
Twarek, L & Halley, G. (1994). Gender Differences during Recess in Elementary Schools.
U.S. DEPARTMENT OF EDUCATION.
Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wernersson, I. (2014). Genusordning och utbildning. I Lundgren, U-P, Säljö, R & Liberg, C
Lärande skola bildning - grundbok för lärare (S.449–469. Stockholm: Natur & Kultur.
Wernersson, I. (2009). Genus i förskola och skola: förändringar i policy, perspektiv och
praktik. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Åkesson, E. (2016). Normer, normmedvetenhet och normkritik. Skolverket, modul: Främja likabehandling. Del 5.
Öhrn, E. (2002). Könsmönster i förändring? - en kunskapsöversikt om unga i skolan. Kalmar: Skolverket.
Bilagor
Bilaga 1 Hej!Vi är två studenter som läser grundlärarprogrammet med arbete mot inriktning förskoleklass till årskurs tre. Vi skriver just nu självständigt arbete på grundnivå inom samhällsorienterade ämnen och har valt att fördjupa oss i genus och könsnormer i praktiken. För att kunna skriva detta arbete behöver vi göra en empiriskt studie med observation och enkäter.
Vi skulle jättegärna vilja komma till er skola och göra observationer och enkäten. Observationerna kommer ske på rasterna där vi vill studera barns lek i årskurs f-3. I
observationen kommer det även betraktas vad för utbud som finns för eleverna på rasten. Vi önskar att få genomföra vår studie under ett par dagar, vecka 16 eller vecka 17. Hur passar det för er?
Enkäten ska genomföras inom ett arbetslag på skolan där vi vill få lärarnas tankar och uppfattningar om arbetet mot könsnormer där huvudfokuset kommer ligga på rasterna.
I vår studie kommer inga namn på elever, lärare eller skolans namn att nämnas. Om en vårdnadshavare önskar att deras barn inte blir observerad kommer det accepteras.
Vid frågor är ni välkomna att kontakta:
Julia Eriksson; Julia.eriksson1995@hotmail.com Sofia Holmström; Sofiaviola.holmstrom@hotmail.com
Tack på förhand!
Med vänliga hälsningar,
Julia Eriksson & Sofia Holmström
Bilaga 2
Observationsfråga Observation Reflektion/återkoppling
Bild av skolgårdens lekerbjudanen
Hur grupperar sig eleverna på rasten?
Vad leker de olika grupperingarna med?
Erbjuder rastvakterna lekar till barnen?
Är rastvakterna med och spelar eller leker, isåfall med vad?
Bilaga 3
Enkät om könsnormer och barns lek på
rasten
Jag identifierar mig som:
Kvinna Man Annat Vill inte säga
Jag är utbildad till:
Lärare Fritidspedagog Annat
______________________________________________________________________ Enkätens består av olika påståenden. Du ska ringa in det svarsalternativ som du anser passar dig bäst. Fem betyder att du anser att det stämmer väldigt bra och 1 är att du anser att det inte stämmer alls.
1. Jag anser att jag engagerar mig i lekarna på rasten när jag är ute på rasten:
Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer väldigt bra
1
2
3
4 5
2. Jag tycker att mina kollegor gör ett bra jobb med att engagera sig i lekarna på rasten:
Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer väldigt bra
1
2
3
4 5
3. Jag anser att könsnormer på raster är en diskussion som förs ofta mellan kollegor, ge gärna exempel på diskussioner som kan föras:
Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer väldigt bra
1
2
3
4 5
Exempel____________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
4. Jag anser att pojkar och flickor i stor utsträckning leker ihop:
Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer väldigt bra
1
2
3
4 5
5. Jag brukar uppmuntra flickor och pojkar att leka med varandra:
Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer väldigt bra
1
2
3
4 5
6. Jag anser att flickor och pojkar tar lika mycket initiativ till lek:
Stämmer inte alls Stämmer delvis St ämmer väldigt bra
1
2
3
4 5
7. Jag anser att skolan jobbar för att motverka könsnormer, ge gärna ett exempel på detta:
Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer väldigt bra
1
2
3
4 5
Exempel____________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
8. Könsnormer på rasten är något som bör arbetas mer med,ge gärna ett exempel på varför det behövs och hur det ska utföras:
Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer väldigt bra
1
2
3
4 5
Exempel____________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________