örhoppningsvis kan detta resonemang utveckla ett kritiskt tänkande vad gäller olika former stimulerade elever. Något vi finner mycket intressant är att målet för
intressant att studera och bygga vidare på om det praktiska rbetet lever upp till de pedagogiska teorierna lärarna arbetar utifrån.
F
av att arbeta med under
samtliga av oss konstruerade lärarprofiler är detsamma trots att pedagogernas arbete bygger på olika pedagogiska teorier.
I framtida forskning vore det a
8 Referenser
Arfwedson, G. (2004). Hur och när lär sig elever. Didactica 2. Stockholm: HLS förlag.
Bergsten, B. (1979). Vilja lära i skolan. Om förutsättningar för ett meningsfullt skolarbete.
Malmlö: Beyronds AB.
Bråten, I. (2002). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Cohen, L. Manion, K. & Morrison, K. (2000). Research Methods in Education. (5th ed.) London: Routledge Falmer.
Furth, H. G. (1977) Piaget för lärare. Stockholm: Liber tryck.
Giota, J. (2006). Självbedöma, bedöma eller döma?: Om elevers motivation, kompetens och prestationer i skolan. Pedagogisk forskning i Sverige, Årg.11, (Nr2), s 94-115.
Grue-Sörensen, K. (1976). Pedagogisk handbok. Stockholm: Engwall & Krantz Grafiska AB.
Hedin, A. & Svensson, L. (1997). Nycklar till kunskap. Lund: Studentlitteratur.
Imsen, G. (2006). Elevens värld. Introduktion till pedagogisk psykologi. Lund:
Studentlitteratur.
Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Stockholm:
Myndigheten för skolutveckling. Liber distrubition
Krook, Y. & William-Olsson, I. (1977). Att vilja lära: Om förskolans och lågstadiets arbetsformer. Nacka: Esselte Herzogs.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lendahls, B. & Runesson, U. (1995). Vägar till elevers lärande. Lund: Studentlitteratur.
Madsen, K B. & Egidius, H. (1974). Inlärning och motivation. Stockholm: Esselte.
Montessori, M. (1998). Barndomens gåta. Stockholm: Bonniers
Nationalencyklopedin. (1994). Ett uppslagsverk på vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av statens kulturråd. Trettonde bandet. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker AB.
Newton, D. P. (2000). Undervisa för förståelse. Lund: Studentlitteratur.
Norsteds Svenska ordbok. (2006). En ordbok för alla. Stockholm: Språkdata och Nordstedts Akademiska Förlag.
Pintrich, P,R. & Schunk, D,H. (2002). Motivation in Education. Theory, Research and Applications. Pearson Education: New Jersey.
Selberg, G. (2001). Främja elevers lärande genom elevinflytande. Lund: Studentlitteratur.
Stukat, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
Säljö, R. (2006). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Taube, K. (2007). Barns tidiga läsning. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Tiller, T. & Tiller, R. (2003). Den andra dagen: ett vidgat rum förlärande. Malmö:
Prinfo/Team Offset & Media.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab.
Vygotsky, L.S. (1978). Mind in society. The development of higher psychological processes.
Harvard University Press, Cambridge, MA.
Wallén, G. (1996) Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1 Missivbrev
Gävle 071002
Till pedagoger i grundskolans tidigare år.
Vi är två högskolestuderande på lärarprogrammet i Gävle som önskar göra en intervju med er.
Bakgrunden till denna undersökning är att vi har en utbildning med inriktning mot specialpedagogik och är på väg ut i arbetslivet. Vi har ett gemensamt intresse av hur vi som pedagoger skall motivera våra blivande elever till skolarbete. Med anledning av detta förväntar vi oss att med denna rapport få nya tankar och ny kunskap till att motivera understimulerade elever till att inse vikten av att känna lust att lära.
Då ni är anställd som pedagog i grundskolan anser vi att ni har erfarenhet av att arbeta med barn och undervisning. Med anledning av det är vi intresserade av att höra och ta del av dina erfarenheter om hur ni motiverar elever till kunskapsinhämtning. Vi kommer inom två dagar, efter det att vi personligen överlämnat detta brev, kontakta er via telefon för att få bekräftelse på om ni valt att delta i intervjun. Om så är, vilket vi hoppas, kommer vi överens om dag, tid och plats utifrån era önskemål. Intervjun beräknas att ta mellan 45 minuter och en timme.
Bandspelare kommer att användas under hela intervjun.Om ni väljer att delta, ombesörjer vi kontakten med skolledaren för att få tillstånd för intervjun, om den sker under arbetstid.
Vi arbetar efter forskningsetiska principer vilket bland annat betyder att ditt eller skolans namn inte kommer att nämnas eller finnas med i rapporten. Datamaterialet kommer att behandlas konfidentiellt. Ni deltar i denna undersökning helt frivilligt och kan avbryta er medverkan när som helst.
Med vänliga hälsningar Cecilia Westby & Robert Gneipelt Vid frågor, ring eller maila oss gärna!
Cecilia xxx- xxx xx xx Robert xxx- xxx xx xx
Handledare:
Lisbeth Claeson
Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi Högskolan Gävle
Tfn xxx-xx xx xx E-mall: xxxxxx
Bilaga 2 Intervjuunderlag
Den intervjuades bakgrund:• Ålder, kön?
• Varför valde du läraryrket?
• Vilken utbildning har du?
• Lärarerfarenhet, hur många år i yrket?
• Vilket år arbetar du med i dagsläget?
• Har du något att tillägga?
Motivationsarbete:
• Hur tänker du som pedagog kring motivation och undervisning?
• Hur tänker du som pedagog kring barns inre motivation?
• Hur tänker du som pedagog kring barns yttre motivation?
• Hur tänker du som pedagog kring understimulerade elever?
• På vilket sätt utgår du som pedagog från var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling då nya kunskapsmål upprättas, ge exempel?
• Vilka tankar kring och erfarenheter har du som pedagog av motivationsarbete med understimulerade elever i skolan, ge ett konkret exempel?
• Känner du som pedagog att du har tillräckligt med erfarenhet och verktyg till att arbeta med motivationsarbete i skolan?
• Vilka svårigheter eller hinder möter du som pedagogen i motivationsarbetet med understimulerade elever?
• Hur finner och stimulerar du som pedagog en elev som inte har lust att lära?
• Beskriv hur elevens självbild påverkas i motivationsarbete?
• Anser du att motiveringsarbete med elever kan ge negativa konsekvenser?
• Ser du som pedagog att elever är extra motiverade under något särskilt arbetsmoment i skolarbetet?
• Har du någon att samtala med kring problem med elever rörande motivationsarbete?
• Har du något att tillägga?
• Kan du utveckla det…
• Hur tänker du då…
• Vill du berätta mer om det…
• Jag förstår inte…
Bilaga 3 Vygotskijs ”Proximala utvecklingszonen”
Proximala zonen; innebär differensen mellan den nivå eleven har förmåga att nå på egen hand och dit hon lyckas nå med handledning och hjälp. Då ett mål utformas skall pedagogen enligt Vygotskijs teori utgå från det eleven redan kan och skall utifrån den nivån ligga i gränslandet mellan nivåerna för att stimulera eleven till att utvecklas mot målet. Säljö (2006) menar att utvecklingszonen också kan ses som en zon där eleven är mottaglig för stöd och förklaringar från pedagogen.
(Imsen2006 s.317).