Slutsats

Ambitionen i denna studie var att ta reda på om entreprenöriellt förhållningssätt och entreprenöriellt lärande kan vara ett sätt att stimulera kunskapsutveckling. Detta specificerades i syftet med avsikten att genom analys av svensk skolrelaterad forskning om entreprenöriellt ledarskap, entreprenöriellt förhållningssätt och entreprenöriellt lärande förstå effekten av begreppens införande i skolundervisningen.

Resultaten visar att entreprenöriellt förhållningssätt är en pedagogik som enligt Skolverket bör gälla i skolvärlden och som utgår ifrån att lärandet ska bygga på elevens erfarenheter och kunskaper. Huruvida resultaten är framgångsrika beror på skolans egen ansträngning i att implementera entreprenörskap i undervisning, på läraren, skolledningen, elever och lärarkollegiet. Detta är en komplex fråga som kräver mer arbete och forskning samt att fler skolor går in med hjärta och själ i implementeringsarbetet.

Problematiken som förknippas med tolkningen av begreppet har enligt resultatet lett till olika åsikter och olika sätt att hantera fenomenet som har medfört en osäkerhet och rådande brist på samsyn inom lärarkåren. Situationen i sig är inte hållbar om man har för avsikt att hänga med i samhällsförändringarna med hjälp av det entreprenöriella förhållningssättet och lärandet. Inte heller går det att skörda frukterna av det entreprenöriella lärandet utan en samsyn och tydlig definition av begreppet.

En annan aspekt av begreppens införande i undervisningen är att lärarna förväntas utbilda elever i utvecklingen av entreprenöriella förmågor utan att själva ha fått möjlighet till utveckling av densamma. Ska dessa vara medfödda i lärarnas fall? Lärarnas arbetsbörda har blivit större utan att de erbjudits nödvändigt verktyg och kunskap. Hur ser vi på läraren/människan? Vad händer med lärarna som saknar entreprenöriella förmågor, som inte

34

är entreprenörer? Låt oss inte ta miste på begreppet för även om entreprenörskap inom utbildningen är en pedagogik och inom företagsekonomi ett sätt att skapa ekonomisk vinning, ska det ändå skapa fördelar och vinning inom båda disciplinen. Oavsett om man är lärare eller företagare ska man vara en företagsam person somskapar nytt användarvärde (NE, 2018).

Resultatet har visat en komplexitet som måste hanteras, det har också visat att effekten av hur det hanteras kommer att påverka lärarnas arbetsmiljö samt stöd för lärare som väljer att bedriva undervisning enligt entreprenöriell pedagogik. Detta i sin tur kommer också att påverka elevernas lärande, motivation och prestation i samma utsträckning. Vidare är viktigt att ta hänsyn till elevers åsikter när det gäller meningsfullhet. Studien visar tydligt att en meningsfull uppgift förknippas med glädje och motivation.

Förevarande studie har tydliggjort den rådande synen på begreppens påverkan på både lärare och elever utifrån deras synvinklar. Samtidigt har det blivit klart att något måste göras i fråga om samsyn kring begreppens funktion och definition samt skapandet av gemensamma regler för implementeringsarbetet. Till följd därav bör framtida forskning inom ämnet eftersträva konsensus kring begrepp entreprenörskap, entreprenöriellt förhållningssätt, entreprenöriellt lärande samt entreprenöriellt ledarskap och vad de ska ha för innebörd i ett pedagogiskt utbildningssammanhang. Man bör i detta arbete också fastställa gemensamma implementeringsmetoder.

35

REFERENSER

Axelsson, K. (2017). Entrepreneurship in a school settings introducing a business concept in a public context. Eskilstuna: Mälardalen university

Bennett, L. (2007), Motivation: Connecting Each Student with the World. Social Studies and the Young Learner. vol. 19, no. 3, 4-6.

Berglund, K. & Holmgren, C. (2007). Entreprenörskap & skolan: vad berättar lärare att de gör när de gör entreprenörskap i skolan?. Örebro: Forum för småföretagsforskning. Hämtad 2018-03-30.

http://entreprenorskapsforum.se/wp-content/uploads/2010/09/Pdf_fr_2007_17_Holmgren.pdf

Broom, C. (2015), Empowering Students: Pedagogy That Benefits Educators and Learners Citizenship. Social and Economics Education, vol. 14, no. 2, 79-86.

Brophy, J. & Alleman, J. (2009). Meaningful Social Studies for Elementary Students. Teachers and Teaching: Theory and Practice, vol. 15, no. 3, Hämtad 2018 – 03 – 30. https://www-tandfonline-com.proxy.ub.umu.se/doi/pdf/10.1080/13540600903056700?needAccess=true Dahlstedt, M. & Hertzberg, F. (2011) Den entreprenöriella skolan – Styrning, subjektskapande och entreprenörskapspedagogik. Pedagogisk forskning i Sverige. 16:3, 179-198. Linköpings universitet. Stockholms universitet. Hämtad 2018 - 03 - 09.

http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/7894/6949 Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur

Deuchar, R. (2006). Not only this, but also that! Translating the social and political motivations underpinning enterprise and citizenship education into Scottish schools. Cambridge Journal of Education, vol. 36, no. 4, Hämtad 2018-03-30. https://www-tandfonline-com.proxy.ub.umu.se/doi/pdf/10.1080/03057640601049157?needAccess=true

Dewey, J. (2004). Individ, skola och samhälle: utbildningsfilosofiska texter. Stockholm: Natur och kultur.

Diehl, M. (2017). Måste det vara som en väckelserörelse? Umeå: Umeå universitet

Dimenäs, J. (2007). Teori som redskap. I Dimenäs, J. (2007). Lära till lärare. Stockholm: Liber.

Dweck, C. S. (2017). Mindset: Du blir vad du tanker. Stockholm: Natur & Kultur Elo, J. (2015). Företagsamhet i skola och utbildning: lärares tankar om

förutsättningarna att nå målen i temaområdet Deltagande, demokrati och entreprenörskap.

Diss. Hämtad 2018 – 03 – 30. http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-765-781-5

Elo, J. (2016). The benefits and challenges of enterprise education: results from an action research project in the third grade in Finnish basic education. Educational Action Research. Vol.

24, No. 4, 535–549. Hämtad 2018-03-30.

https://www-tandfonline-com.proxy.ub.umu.se/doi/pdf/10.1080/09650792.2015.1113886?needAccess=true

Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar.

Stockholm: Natur & Kultur.

Erwin, J.E., Brotherson, M.J., & Summers, J.A. (2011). Understanding Qualitative Metasynthesis:

Issues and Opportunities in Early Childhood Intervention Research. Journal of Early Intervention. Vol.33. No.3, 186-200. http://jei.sagepub.com hosted at http://online.sagepub.com

Falk – Lundqvist, Å. Hallberg, P. – G. Leffler, E. Svedberg, G. (2014). Entreprenöriell pedagogik i skolan – drivkrafter för elevers lärande. Stockholm: Liber.

Finfgeld-Connett, D. (2010). Generalizability and transferability of meta- synthesis research finding. Journal of Advanced Nursing, 66 (2), 249 – 254., https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2009.05250.x

36

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier. Värdering, analys och presentationav omvårdnadsforskning.(3:e uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.

Gates, S. (2002). Review of methodology of quantitative reviews using meta-analysis in ecology.

Journal of Animal Ecology. Vol.71, 547–557

Green, J., & Thorogood, N. (2009). Qualitative methods for health research. (2:d ed.). London:

Sage.

Greenberg, D., McKone-Sweet, K., Wilson, H.J. (2011). The New Entrepreneurial Leader. San Francisco: Berrett-Koehler Publishers, Inc.

Gupta, V., MacMillan, I.C., Surie, G. (2004). Entrepreneurial leadership: Developing and measuring a cross-cultural construct. Journal of Business Venturing, No. 19, 241-260.

Hämtad 2018.04.03. https://doi.org/10.1016/S0883-9026(03)00040-5

Hartman, J. (1998). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Lund:

Studentlitteratur.

Ifous, (2016). Jag kan! Jag vill! Jag vågar! Entreprenöriellt Lärande 2016:2 – Slutrapport från Ifous FoU-program. Stockholm: Ifous FoU-program.

Insulander, E., Ehrlin A., & Sandberg A., (2015). Entrepreneurial learning in Swedish preschools:

possibilities for and constraints on children's active participation. Early Child Development and Care. Hämtad 2018.04.03. https://doi.org/10.1080/03004430.2015.1007967

Jones, B. & Iredale, N. (2010). Enterprise education as pedagogy. Education + Training, vol. 52, no. 1, 7-19. Hämtad 2018 – 03 – 09.

https://www-emeraldinsight-com.proxy.ub.umu.se/doi/pdfplus/10.1108/00400911011017654.

Karlsson, H. (2017). Pedagogiska identiteter: Fostran till entreprenörskap. Sundsvall:

Mittuniversitetet.

Lackéus, M. (2016). Value creation as educational practice: towards a new educational philosophy grounded in entrepreneurship? Diss. Göteborg: Chalmers tekniska högskola, Hämtad 2018-03-09. http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/236812/236812.pdf

Lackéus M. & Sävetun C., (2016). Entreprenöriell utbildning som värdeskapande lärande – en tredje väg? En effektstudie av värdeskapande lärande på uppdrag av Skolverket. Göteborg:

Chalmers tekniska högskola

Leffler, E. (2006). Företagsamma elever: Diskurser kring entreprenörskap och företagsamhet i skolan. Umeå: Umeå universitet

Leffler, E. & Falk-Lundqvist, Å. (2014). Drivkraft Söderhamn: Resultat och reflektion ur ett vetenskapligt perspektiv. Umeå: Umeå universitet. Hämtad 2018 – 01 – 21.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:755056/FULLTEXT02.pdf

Leffler, E. Norberg Lindster, E.L. Diehl, M. Näsström, G. (2013). Att tänka fritt är stort, men att tänka utanför boxen är större. Ifous-programmet. Umeå: Umeå universitet. Hämtad 2018-03-30. http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:721502/FULLTEXT01.pdf.

Leffler, E. 2014, Enterprise Learning and School Subjects – A Subject Didactic Issue?,Journal of Education and Training, vol. 1, no. 2, 15-30. Hämtad 2018 – 03 – 30.

Noblit, G., & Hare, R. D. (1988). Meta-ethnography: synthesizing qualitative studies. Newbury Park, California: Sage.

37

Norberg Lindster, E-L. (2016). Hur ska du bli när du blir stor? En studie i svensk gymnasieskola när entreprenörskap i skolan är i fokus. Umeå: Umeå universitet, Pedagogiska institutionen Otterborg, A. (2011). Entreprenöriellt lärande: Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta

entreprenöriellt lärande. Jonköping. Högskolan för lärande och kommunikation Peterson, M., & Westlund, C. (2007). Så tänds eldsjälar. Vällingby: Elanders

Pihie, Z. A. L. & Bagheri, A. (2011). Teachers’ and Students’

Entrepreneurial Self-efficacy: Implication for Effective Teaching Practices. Procedia -Social and Behavioral Sciences, vol. 29, 1071-1080.

Pittaway, L. & Cope, J. (2007). Simulating Entrepreneurial Learning: Integrating Experiential and Collaborative Approaches to Learning. Management Learning, vol. 38, no. 2, 211-233.

Sagar, H. (2013). Teacher Change in Relation to Professional Development in Entrepreneurial Learning. Gothenburg: University of Gothenburg. Department of Physics

SBU, (2017), Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten.

Stoskholm: SBU

Skolverket. (2010). Entreprenörskap i skolan. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2018 – 03 – 10.

https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok

%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2456.pdf%3Fk%3D2456 Skolverket, (2017), Lgy 11 reviderad.

https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.266015!/Laroplan_gymnasieskolan.pdf Hämtad 2018-01-01.

Skolverket (2015). Skapa och våga: om entreprenörskap i skolan. Upplaga 5000

Stockholm: Umeå universitet, forskningscentrum företagsamt lärande och entreprenöriell pedagogik.

Skolverket. (2015). Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet. Stockholm: Skolverket

Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 18-01-03. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Tidåsen, C., Westerberg, M. Palmér, H. Leonardson, J. Karlsson, L. Lindh, I. Björling, M. Mikael

W. & Kivimäki, K. (2015). Studying Entrepreneurial Learning in a Primary School Setting in Sweden. Hämtad 2018-03-09.

http://ltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1007559/FULLTEXT01.pdf

Watt Boolsen, M. (2007). Kvalitativa analyser: forskningsprocess, människa, samhälle. Malmö:

Gleerup

Willman, A., & Stoltz, P. (2012). Metasyntes. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

Yukl, G. (1998). Leadership in organizations. New Jersey: Prentice Hall International, Inc.

Zimmer, L. (2006). Qualitative meta-synthesis: A question of dialoguing with texts. Journal of Advanced Nursing, vol. 53, 311-318.

Åsberg, R. (2001). Det finns inga kvalitativa metoder och inga kvantitativa heller för den delen, Det kvalitativa-kvantitativa argumentets missvisande retorik. Pedagogisk forskning i Sverige. Nr 4., 270 – 292.

Elektroniska källor

CASP, Appraisal Checklists, Hämtad: 2018 – 03 – 30.

https://casp-uk.net/casp-tools-checklists/

Nationalencyklopedin, Hämtad 2018 – 03 – 10.

https://www.ne.se

38

39

40

19 26/03 2018

SwePub Entreprenöriellt lärande

28 5 1

20 26/03 2018

DiVA Entrepreneurshi

p

115 23 1

41