• No results found

Syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka det kooperativa lärandes möjligheter och utmaningar för elevers matematiska språkutveckling.

Kunskapsöversikten baserades på tre frågeställningar: ”Om och hur kan det kooperativa lärandet bidra till en matematisk språkutveckling?” ,”Vilka utmaningar finns det med att arbeta kooperativt kopplat till matematisk språkutveckling?” samt ” Vilka utmaningar finns det med att arbeta kooperativt kopplat till matematisk språkutveckling hos elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer?”. Detta avsnitt besvarar frågeställningarna utifrån den granskning av forskning som presenterats i resultatavsnittet. Vi kommer även att lyfta hur det kooperativa lärandet kan användas i vår yrkesprofession och vad det har för eventuella konsekvenser. Förslag till vidare forskning kommer presenteras.

6.1 Hur ett kooperativt arbetssätt kan bidra till språkutveckling.

Flera av de forskningsartiklar som granskats visar på att ett kooperativt arbetssätt kan skapa möjligheter för matematisk språkutveckling (Clapper, 2015; Chow et al., 2021;

Sfard & Kieran, 2001). För att bidra till matematisk språkutveckling behöver elever besitta kunskap om hur man kommunicerar, det kooperativa arbetssättet behöver även utföras i produktiva gruppsammansättningar. Eftersom kommunikation spelar en stor roll bör grupperna sammansättas på ett sådant sätt så att alla elever kan interagera med varandra och på så sätt delge information och val av metoder, för att lösa matematiska uppgifter (Chow et al., 2021; Sfard & Kieran, 2001; Tinungki, 2015). Att sammansätta produktiva grupper har en betydande roll för den matematiska språkutvecklingen. Det bidrar till ett symmetriskt arbetssätt där eleverna får mer inflytande i undervisningen och kan på så sätt påverka sin egen matematiska språkutveckling (Mercer & Sams, 2008).

Matematisk språkutveckling främjas i den utsträckning att elever kan utvärdera sin egen matematiska metod genom att de tillsammans i grupp löser matematiska uppgifter (Byrne

& Prendeville, 2019; Steel, 2002). Relationer mellan elever är en betydande faktor för det kooperativt lärande, så att matematisk språkutveckling kan ske. Finns positiva relationer blir deltagandet mer aktivt inom grupperna och diskussioner uppstår mellan elever där de utvecklar resonemangsförmåga (Johnson & Johnson 2009; Storm et al., 2001).

24

6.2 Utmaningar med ett kooperativt arbetssätt för matematisk språkutveckling.

Att arbeta kooperativ är inte optimalt för alla individers matematiska språkutveckling.

Elever med funktionsvariationer kan ha kommunikationsbegräsningar som gör att de inte kan vara lika aktiva som andra elever eller delta i gruppaktiviteter (Cosden & Haring, 1992). Sammansättning av grupper kan även vara en utmaning eftersom till exempel elever med autism och/eller ADHD brister i koncentrationsförmågan, kommunikationsförmågan och/eller central koherens (Sjölund et al., 2017; Tinungki, 2015). Fungerar därtill inte relationen mellan elever kan detta i stället bli en utmaning.

Dåliga relationer kan göra att elever inte vill hjälpa varandra eller stötta varandra inom gruppen. Det leder till att möjligheten för kommunikation och utbyte mellan elever minskas och därmed blir den matematiska språkutvecklingen inte lika utvecklad (Johnson

& Johnson 2009; Storm et al., 2001). För att de matematiska diskussionerna inte ska bli improduktiva krävs det att eleverna får vägledning i hur man kommunicerar i grupp. Det kan läraren göra genom att beskriva syftet med samtalet så att eleverna får en tydlighet i vad som förväntas (Strom et al., 2001; Mercer & Sams 2008).

6.3 Betydelse för vårt framtida yrke

Kunskapsöversikten har gett oss en djupare förståelse i möjligheter och utmaningar kring kooperativt arbete och matematisk språkutveckling. Det har lett till att vi har fått kunskap som kan vara användbara när vi är färdigutbildade lärare. Genom att upptäcka utmaningar med att arbeta kooperativt i ett klassrum där det finns elever med eventuella funktionsvariationer får vi möjligheten att göra medvetna val när det kommer till kooperativt lärande.

Att arbeta kooperativt är något vi anser vara gynnsamt efter att ha skrivit denna kunskapsöversikt. Genom ett kooperativt arbetssätt har läraren en möjlighet att stimulera elevernas egen lust att lära och på så sätt kan eleverna bli mer aktiva i gruppen. Detta bidrar i sin tur till en matematisk språkutveckling. Elever kan till exempel få en möjlighet att utveckla sitt matematiska språk genom att samtala med andra, jämfört med möjligheten de hade fått ifall de hade arbetat på egen hand. I det centrala innehållet för matematik i årskurs 1–3 (Skolverket, 2019) står det att eleverna ska få möjligheten att

25

kunna utveckla sin förmåga att kunna argumentera på ett i huvudsak logiskt sätt och kunna föra matematiska resonemang. De ska också kunna utveckla användandet av matematiska uttrycksformer och hur dessa kan användas för att prata om matematik i både vardagliga och matematiska kontexter. Genom att bilda produktiva grupper, där vi tillåter eleverna att diskutera matematiska uppgifter och tillsammans lösa problem och andra uppgifter kan det ske en matematisk språkutveckling. Det kan det i sin tur leda till att elever som tidigare inte haft kunskap kring ett specifikt ämne bildar sig en uppfattning och lär sig hur man använder matematiska termer i ett samtal. En konsekvens av att arbeta för mycket med kooperativa grupper kan leda till att man inte får med sig alla elever, eftersom alla lär sig på olika sätt och behöver olika verktyg för att utveckla både matematiska kunskaper och ett matematiskt språk. Som lärare är det därför viktigt att vara öppen i sin undervisning och försöka använda sig av så många olika lärmetoder som möjligt.

6.4 Vidare forskning

Eftersom utbudet av forskning kring matematisk språkutveckling och kooperativt lärande hos elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer var begränsat, är detta något vi ser en möjlighet att studera vidare. Forskningen vi tagit del av gav liten eller ingen inblick i hur man som lärare kan stötta elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer i grupparbeten. Följande frågeställning väcktes när vi läste forskningsartiklar kring kooperativt lärande och matematisk språkutveckling:

- Hur kan vi inkludera elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer i kooperativ matematikundervisning?

26

Related documents