6.1 Inledning
Under detta kapitel som är vår slutsats och diskussion kommer vi även att kritiskt granska studien. I resultatdiskussionen utgår vi från vårt syfte och vår problemställning som är att få en ökad förståelse för hur pedagoger i förskolan använder sig av och resonerar kring utomhuspedagogik relaterat till utveckling och lärande och om de tar tillvara på barnens intresse, i så fall hur samt vad det finns för möjligheter och hinder för barns utveckling och lärande. Vi kommer även att reflektera över studiens resultat utifrån våra egna tankar. Didaktiska konsekvenser kommer att behandlas och förslag till fortsatt forskning kommer att ges.
6.2 Studiediskussion
Vi har kritiskt granskat vår studie där vi tittat på om vårt resultat är förenligt med vårt syfte och vår problemställning. Studiens tillförlitlighet stärks av att både observationer och intervjuer har använts för att få fram vårt resultat. För att stärka det vi sett i observationerna har vi ställt öppna frågor till pedagogerna vi observerade, där de berättade om händelserna vi sett. Det pedagogerna berättade i våra intervjuer kan vi tydligt koppla till vår litteraturbakgrund även observationerna stämde till största del överrens med litteraturen. Pedagogernas sätt att förhålla sig till utomhuspedagogiken kunde i vissa situationer inte styrkas av vad teoretikerna säger, då pedagogerna såg men inte handlade enligt det teoretikerna förespråkar när det gäller att ta tillvara på barns intresse i utemiljön och bygga vidare på det. Vi kan inte vara helt övertygade om att resultatets tillförlitlighet stämmer överrens med hur pedagogerna på förskolan arbetar med utomhuspedagogik, detta eftersom pedagogernas arbetssätt kan vara annorlunda när vi var där och genomförde undersökningen. Att enbart använda sig av observationer är något vi funderat på i efterhand, eftersom det vi
sett och det pedagogerna berättade ibland skilde sig åt. Men trots detta är vi nöjda med vår studie och dess resultat då vi anser oss fått en djupare förståelse för hur pedagoger arbetar med utomhuspedagogik. Vi hade kunnat genomföra en studie där vi gjorde en jämförelse mellan flera förskolor, för att se om de skiljer sig åt, detta skulle även medfört en större bredd i studien.
6.3 Resultatdiskussion
Vi anser att vi har fått svar på vår problemställning. När pedagogerna resonerar kring och använder sig av utomhuspedagogik i den dagliga verksamheten väljer de att vistas på förskolegården och utanför gården, det sker både som planerad och icke planerad aktivitet. På gården är det den fria leken som äger rum och styr aktiviteterna medan det utanför förskolegården framförallt är pedagogernas planerade aktiviteter som barnen tar del av. När pedagogerna arbetar med barnen utomhus är de delaktiga i barnens lek och tar tillvara på barnens intresse och upptäckarglädje för materialet i utemiljön. Pedagogerna anser att utomhuspedagogik har stora fördelar då barnen tillsammans med pedagogerna arbetar med konkreta och verkliga material. De ser inte utomhuspedagogiken som ett hinder men barnen kan ibland bli hindrade från att vistas ute på grund av personalbrist, tidsbrist, väder och vind samt pedagogernas negativa inställning. Detta påverkar barnen från att utvecklas och lära i en utomhusmiljö.
Utemiljön är full av möjligheter där man utvecklas och lär i en autentisk miljö som ständigt är i förändring. Ute erbjuds ett komplement till det som man lär inne. Ute får barnen en chans till att se och röra på verkliga ting. Stenar, pinnar och insekter blir till konkret läromaterial för barnen. De får även naturligt ta del av årstidsförändringarna vinter, vår, sommar och höst samt värme och kyla som alla bjuder på stora variationer. Barnen får undersöka, utforska och experimentera med verkligt material, de tar hjälp av tidigare erfarenheter samt skapar nya kunskaper. Piaget (2008) menade att barns utveckling är en process där det yttre görs till det inre, vilket betyder att handling blir till kunskap. Alla sinnena aktiveras i utemiljön, dofter, smaker, hörsel, syn och känsel kommer till sin rätt. I verkliga situationer får barn en helhet genom praktiskt handlande och deras utveckling och lärande blir sammanhängande med det som sker runt omkring dem, de lär genom att göra. Detta kan Dewey (2004) styrka när han menade att det är i handling man lär sig. Han menade att teori, praktik, reflektion och handling bildar en helhet. Utemiljön erbjuder även fullt med rörelse där barnen utvecklar sin grov- och finmotorik genom att fritt få röra sig och utforska på stora ytor. I utemiljön sker ett
samspel mellan barnen, genom samspelet tar barnen del av varandras kunskaper och upptäckter samt utvecklar nya. Dewey (2004) menade att genom att utföra praktiska saker tillsammans med andra utvecklar barn sin sociala förmåga. Pedagogerna lägger stor vikt vid att barnen praktiskt får använda material genom att se och göra, vilket gör att pedagogerna öppnar upp lärandet för barnen i olika miljöer. Dessa miljöer är på förskolegården och utanför förskolegården.
På förskolegården erbjöds framförallt fri lek där barnen använder sig av redskapen och naturmaterialet som finns tillgängligt på gården. Pedagogens förhållningssätt till att barnen vistas på gården är att de ska aktiveras genom rörelse samt utvecklas och lära i den fria leken. Det visade sig tydligt att när det är fri lek på gården blir pedagogerna passiva och kontrollerar bara med jämna mellanrum vad barnen gör i leken, vid några tillfällen tar de tillvara på barnens lek och vägleder dem vidare för utveckling och lärande.
Utanför förskolegården visar pedagogen en tydlig roll genom att fånga barns lärande både i den fria leken och i de planerade aktiviteterna. I den fria leken var pedagogerna närvarande och en medforskare tillsammans med barnen, de barnen var intresserade av tog pedagogerna tillvara på och utveckla vidare genom pedagogiska frågor och handlande. Pedagogerna använde sig av detta vid ett senare tillfälle i den planerade aktiviteten. Dewey (2004) menade att pedagogen ska ta tillvara på barns egna erfarenheter och intresse för att stärka deras motivation till vidare utveckling och lärande. I den planerade aktiviteten är pedagogernas roll att utmana barnen till utveckling och lärande. De är klara vägledare som fångar barnens intresse och nyfikenhet genom att introducera verklighetsförankrat material i utemiljön och skeende som händer runt omkring dem. Dewey (2004) ansåg att pedagogens uppdrag är att ge levande kunskap till barnen där övningarna är praktiska och verklighetsförankrade. Genom att pedagogen förbereder, genomför och bearbetar aktiviteter tillsammans med barnen får barnen en förståelse för vad de gör och hur de lär.
Pedagogens inställning till att bedriva utomhuspedagogik är att möjligheterna överväger hindren. I resultatet framkom det att allt man kan göra inne kan man göra ute fast lärandet blir mer konkret i utemiljön, genom att barnen får använda sig av naturmaterial. Pedagogerna menade att varför sitta inne och studera ett träd när man kan gå ut och känna, se och lyssna på det. Barnen får en helhet i lärandet. Hindren till att bedriva utomhuspedagogik är personalbristen, vädret och att få tiden att räcka till samt pedagogens inställning där bristen på uppmärksamhet kring barns intresse blev ett hinder för barns utveckling och lärande.
6.4 Slutsats
Innan vi påbörjade vår studie var vi kritiska till hur pedagoger arbetar med utomhuspedagogik i förskolan. Vi har erfarenhet av att utomhuspedagogiken inte används tillräkligt och att pedagogerna inte tar tillvara på barns intresse och deras möjligheter för att utvecklas och lära utomhus. I denna studie har vi fått möjligheten till att ta del av motsatsen, då studiens resultat visar på att pedagogerna använder utomhuspedagogiken och tar tillvara på barns utveckling och lärande i större utsträckning än vad vi antog.
Vi anser att pedagogerna i vår undersökning har kunskaper om utomhuspedagogik och kan använda de så att barn utvecklas och lär. Pedagogerna hade en tydlig tanke när de arbetade med utomhuspedagogiken där de såg barnens intresse och förmågor för att sedan arbeta vidare med dessa. I vår undersökning kunde vi se en skillnad på hur pedagoger förhåller sig till utomhuspedagogik på förskolegården jämfört med utanför förskolegården. Vi tror detta till viss del beror på att utanför förskolegården måste pedagogerna vara uppmärksam på vad barnen gör och var de befinner sig, vilket leder till att pedagogerna är mer närvarande och tar då del av barns intresse och upplevelser. På förskolegården är barnen på ett inhägnat område där pedagogerna har klar uppsikt över dem. Pedagogerna är då inte närvarande på samma sätt vilket tyvärr leder till att de inte tar lika stor del av barnens kunskaper. Utanför gården anser vi att pedagogerna var uppmärksamma på barnens intresse både i den planerade aktiviteten och i den fria leken. Detta kunde vi se när två flickor låtsasfiskade i skogen, de berättade för varandra hur många fiskar de hade fångat. Pedagogen lyssnade på flickornas samtal och deltog sedan i leken för att utveckla den vidare.
Vi kunde se att pedagogerna var mer passiva i sitt sätt att arbeta med barnen på gården. De höll sig i bakgrunden och var mestadels övervakare istället för medforskare. Att pedagogerna inte använde sig av den planerade aktiviteten på gården i samman utsträckning tror vi var en medveten handling. De ansåg att gården mest var en plats där barnen kunde springa av sig. I våra intervjuer framkom det att när pedagogerna berättade för barnen att de skulle vara ute på förskolegården visste barnen om att det gällde fri lek. Därför tror vi att det blir svårt som pedagog att fånga barnen i annat än i leken. Vi anser att det fanns många lärotillfällen att ta tillvara på i barnens lek på förskolegården, dessa gick pedagogerna miste om eftersom de inte deltog. I vår undersökning, var det två pojkar som fäktades med pinnar och mitt i leken började de jämföra pinnarnas storlek. Istället för att fånga detta lärotillfälle avbröt pedagogen
pojkarnas lek, här kunde vi se att pedagogen gick miste om att pojkarna var på rätt väg till utveckling och lärande inom de matematiska begreppen.
Sammanfattningsvis anser vi att pedagogerna såg möjligheterna med utomhuspedagogik och tog tillvara på dem. I vår studie framkommer det att pedagogerna arbetar med utomhuspedagogiken på ett lustfyllt sätt där de försöker fånga varje barns intresse för att utveckla lärandet vidare. Hindrena till att bedriva utomhuspedagogik är få anser vi, det var pedagogernas inställning och av praktiska skäl som gjorde att de inte gick ut. Under studiens gång har vi sett att man inte behöver göra det så svårt för sig som pedagog, där ute finns en värld av möjligheter det gäller bara att ta tillvara på dem.
Utemiljön är en guldgruva för lärandet och utvecklingen och har också den egenheten att det för det mesta är alldeles gratis. (Strandberg 2006 s. 46)
6.5 Didaktiska konsekvenser
Genom denna studie har vi framförallt fått fram att utomhuspedagogiken erbjuder konkreta upplevelser för barn eftersom naturen är i ständig förändring. Man kan se och känna på det verkliga materialet, då barn får en förståelse för det de gör. Detta kan styrkas av teoretiker som Dewey och Piaget. Dewey (2004) menar att utomhuspedagogiken framförallt erbjuder barnen ett praktiskt lärande, ”learning by doing”. Piaget (2008) menar att praktisk handling är nödvändigt för att kunna få en förståelse och bilda kunskap, detta är även den grundläggande förutsättningen för att barnen utvecklas. Att arbeta vidare med utomhuspedagogik så att barnen använder sina kroppar genom att se, höra, lukta, känna och smaka, är en förutsättning för att de ska få ett konkret lärande. Som pedagog är det viktigt att se utomhuspedagogiken som ett komplement till inomhuspedagogiken. Det man pratar om och använder inne ska sedan användas praktiskt när man är ute och vise versa. Barnen ska då få en chans att vistas lika mycket ute som de gör inne och se ett samband i det de gör. Detta kan kopplas till Ericsson (2002) då han skriver att utomhuspedagogiken ska vara ett komplement till inomhuspedagogiken. Man ska arbeta både på och utanför förskolegården, om inte möjligheten till att lämna gården finns ska man som pedagog ta tillvara på det material som förskolegården erbjuder och se gården både som en plats för lek och som utveckling och lärande. Barnens fria lek är något man som pedagog ska ta vara på, i leken är det barnens intresse som är i centrum. I läroplanen (skolverket 2006, lpfö 98) står det att pedagogens uppgift är att se varje barns möjligheter och engagera sig i varje barns utveckling och lärande.
Genom att som pedagog visa sitt intresse för leken har man redan fångat barnen och kan därigenom bygga vidare och utveckla leken till lärande för barnen. Om barnen cyklar runt på förskolegården kan man som pedagog använda enkla begrepp och fråga barnen. Vem är före dig? vem är bakom dig? vem är bredvid dig? Som pedagog introducerar man prepositioner på ett naturligt sätt genom leken och den blir till kunskap för barnen. Utanför förskolegården ska barnen få kunskaper om dess närmiljö så som skog, parker och stadsmiljöer. Detta för att barnen ska få chans till att vidga sina vyer. Därigenom får barnen en verklighetsuppfattning till det de gör på förskolan.
Ute finns inga begränsningar, det finns oändligt med material. Barnen skapar sitt eget lekmaterial genom sin egen fantasi och kreativitet som pedagog är det viktigt att förhålla sig till detta då man arbetar med utomhuspedagogik. Ute är det lättare att som pedagog få en förståelse för vad barn skapar ur sin fantasi
6.6 Förslag till fortsatt forskning
Att göra en jämförelse mellan utomhuspedagogik och inomhuspedagogik hade varit ett intressant ämne till fortsatt forskning, där man kan undersöka hur barn utvecklas och lär ute jämfört med inne. Vi tycker även det hade varit intressant att se utomhuspedagogiken från ett barn perspektiv. Då man observerar och lägger fokus på hur barn utvecklas och lär i den fria leken samt vad de har för tankar och funderingar kring utevistelse. I den förnyade läroplanen för förskolan som träder i kraft 2011 ska vi som pedagoger arbeta mer ämnesrelaterat med barnen i förskolan för att de ska vara förberedda inför deras kommande skolgång. Därför skulle vi som förslag till fortsatt forskning vilja undersöka hur pedagogerna arbetar på ett konkret sätt med de olika ämnena, så som språk och matematik utomhus.
Litteraturlista
Litteratur källor
Backman, Jarl (2007). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur
Bryman, Alan (2005). Social Research Methods. Oxford
Brügge, Britta & Glantz, Mats och Sandell, Klas (2007). Pedagogik och ledarskap. Friluftslivets pedagogik. För kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm: Liber
Dahlgren, Lars Owe, Grahn Patrik & Szczepanski, Anders (2007). Uterummet - ett mäktigt klassrum med många lärmiljöer. Utomhuspedagogik som kunskapskälla - närmiljö blir lärmiljö. Lund: studentlitteratur.
Danielsson, Agneta (2001). Rörelseglada barn. Ett kursmaterial för rörelseutveckling för förskolebarn. Stockholm: Förlagshuset Gothia.
Denscombe, Martyn (2000). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Dewey, John. (1997). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos
Dewey, John.(2004). Individ, skola och samhälle – utbildningsfilosofiska texter. Stockholm: natur och kultur.
Ericsson, Gunilla (2002) Lära ute. Friluftsfrämjandet
Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001). Barns- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Fischer, Ulla & Leicht Madsen, Bent (1992) Titta här! - En bok om barns uppmärksamhet. Malmö: Liber AB
Granberg, Ann (2002) Små barns utevistelse - naturorientering, lek och rörelse. Stockholm: Liber
Grindberg, Tora & Langlo - Jagtöjen, Greta (2000). Barn i rörelse. Lund: Studentlitteratur
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2003). Förskolan! – barns första skola! Lund: Studentlitteratur.
Løkken, Gunvor & Søbstad, Frode (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund: Studentlitteratur
Nevhage, Nina & Persson, Anna-Carin (2007) Utomhuspedagogik - Varför då?
Nordahl, Aina & Skappel Misund, Sidsel (1998). Jag kan! - Upplevelser av personlig kompetens som grund för inlärning och utveckling. Stockholm: Liber
Nordin-Hultman, Elisabeth (2004) Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Avhandling Stockholm: Liber AB
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003) Forskningsmetodikensgrunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Piaget, Jean. (1973) Språk och tanke hos barnet. Lund: Bröderna Ekstrand AB
Piaget, Jean.(2008) Barnets själsliga utveckling. Norstedtsförlags grupp AB
Rubinstein Reich, Lena & Wesén, Bodil (1986) Observera mera! Lund: Studentlitteratur
Sandell, Klas, Öhman, Johan & Östman, Leif (2003). Miljödidaktik- naturen, skolan och demokratin. Lund: Studentlitteratur.
Strandberg, Leif (2006) Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedt
Szczepanski, Anders. (2008) Handlingsburen kunskap – Lärares uppfattning om landskapet som lärandemiljö. Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Avhandling. Lindköpings universitet.
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Elektroniska källor
NCU (2004). Nationellt centrum för utomhuspedagogik. Lindköpingsuniversitet.
http://www.utomhuspedagogik.nu/sv/utomhuspedagogik.aspx (2010-09-09)
www.regeringen.se/sb/d/12468/a/150370 (2010-09-07) www.skolverket.se www.skolverket.se/publikationer?id=1067 (2010-09-07) www.ibl.liu.se http://www.ibl.liu.se/student/bvg/filarkiv/1.77549/Forskningsetiska_principer_fix.pdf (2010- 09-23) http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00000803/01/fredrika20050405.pdf (2010-09-21)
Mårtensson, Fredrika (2004). Landskapet i leken - en studie av utomhuslek på förskolegården. Institutionen för landskapsplanering: Alnarp. Avhandling. Swedish University of Agricultural Sciences
http://dspace.mah.se/bitstream/2043/3737/1/PDF-Examensarbete.pdf (2010-09-21)
Szczepanski, Anders, Malmer Karin, Nelson, Nina och Dahlgren Lars Owe (2006). Utomhuspedagogikens särart och möjligheter ur ett lärarperspektiv – en invetionstudie bland lärare i grundskolan. Didaktisk tidskrift. Jönköping University press.
Bilaga 1
Informationsblad med godkännande
Vi är två lärarstudenter på Malmöhögskola som skriver vårt examensarbete. I vår studie vill vi bland annat undersöka vad utemiljön och utomhuspedagogiken har för möjligheter och/eller hinder för barnsutveckling och lärande och hur pedagoger förhåller sig till de planerade och icke planerade utevistelserna på förskolan. För att ta reda på detta behöver vi Er hjälp. Vi skulle uppskatta om Ni och två av dina arbetskollegor ställde upp på varsin intervju samt att vi observerar er under tre utevistelser med barnen. Observationerna kommer att ta tre hela dagar och intervjuerna räknar vi med en halv dag. Vi kräver inga förberedelser av Er utan vi vill endast ta del av hur ni använder samt vad ni anser om utomhuspedagogik. För att vi ska kunna lyssna helt på det Ni säger och sedan kunna centrera Er Kommer vi under intervjun att använda oss av ljudinspelning samt penna och papper som hjälpmedel och under observationen har vi endast penna och papper som hjälpmedel. Självklart kommer Ni vara anonyma under hela studiens gång och när arbetet är klart kommer all undersökningsmaterial att förstöras. Vi vill meddela Er om att ni har all rätt till att avbryta Er medverkan under
intervjun även om ni skriver på godkännandet nedan. Hoppas att ni har möjlighet att ställa upp på vår observation och intervju och hjälpa oss till att
få ett så innehållsrikt och bra examensarbete som möjligt.
Vi kommer kontakta Er om en vecka och hoppas på svar då.
Är det något Ni undrar över hör gärna av Er via mejl eller telefon till oss:
Ulrika:llxxxxxxtudent.mah.se 0708- xx xx xx
Josefin:llxxxxxxtudent.mah.se 0706- xx xx xx
Tack på förhand!
Bilaga 2
Intervjufrågor
1. Vad ser du för möjligheter med utomhuspedagogik? 2. Hur anser du att barn utvecklas och lär utomhus?
3. Hur anser du att du använder dig av utomhuspedagogik? 4. Vad är planerad aktivitet för dig?
5. Vad är icke planerad aktivitet för dig?
6. Vad anser du att du har för roll som pedagog i utomhuspedagogik? 7. Vilka problem kan uppstå vid utomhuspedagogik?
8. Hur anser du att du tar tillvara på barns intresse utomhus? 9. Tycker du att det är viktigt med utomhuspedagogik? 10. Hur tycker du att utomhuspedagogiken påverkar barnen? 11. Övriga tankar kring utomhuspedagogik?