• No results found

Studien visade att det fanns en instämmande uppfattning om att FaR utgör en viktig del i hälso- och sjukvårdsarbetet. Bland enkätdeltagarna fanns en reellt god kunskap inom FaR, kontra detta upplevde enkätdeltagarna att de hade en kunskapsbrist inom området FYSS och samverkan. Detta kan möjligtvis utgöra hinder för att metoden tillämpas i praktiken. Denna studies resultat påvisade att hälsopedagogen har samma kunskapsnivå som annan hälso- och sjukvårdspersonal. Hälsopedagogens kunskap, anser författarna till studien, bör användas för att öka tillämpandet av metoden. Studien resulterade i en hög andel förskrivare av FaR som också uppfyllde den fysiska aktivitetsnivån. Att en hög aktivitetsnivå skulle påverka förskrivningen av FaR positivt går dock inte att säga då några orsakssamband inte kan bedömas.

33

Käll- och litteraturförteckning

Antonovsky, A. (2005). Hälsans Mysterium. Stockholm: Natur & Kultur. Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur, Lund.

Bellardini, H., Henriksson, A. & Tonkonogi, M. (2009) Tester och mätmetoder- för idrott och hälsa. Författarna och SISU Idrottsböcker.

Bize, R., Cornuzb, J., & Martina, B. (2007) Opinions and Attitudes of a Sample of Swiss

Physicians about Physical Activity Promotion in A Primary Care Setting. Swiss Federal Office of Sport, Magglingen, Switzerland Department of Ambulatory Care and Community Medicine, University of Lausanne, Switzerland. 55 (46) s. 97–100

Faresjö, T. & Åkerlind, I. (2005) Kan man vara sjuk och ändå ha hälsan? Frågor om liv, hälsa och etik i tvärvetenskaplig belysning. Studentlitteratur, Lund.

Folkhälsomyndigheten (2014). FaR 2014.http://www.folkhalsomyndigheten.se/far/[2014-11-10]

Folkhälsomyndigheten (2014). FaR i praktiken. http://www.folkhalsomyndigheten.se/far/far-i- praktiken/ [2015-02-11]

FYSS (2014). FaR- Fysisk aktivitet på recept. http://www.fyss.se/far-fysisk-aktivitet-pa-recept/ [2014-11-09]

GIH (2015). Rånäsdokumentet.

http://www.gih.se/Global/2_utbildning/skriva_uppsats/Ranasdokumentet.pdf.[2015-05-22]. s. 5- 34.

Graham, R. C., Dugdill, L. & Cable, N. T. (2007) Health professionals' perspectives in exercise referral: implications for the referral process. Ergonomics. 11-14 (48) ss. 1411-1422

Hanson, A. (2004). Hälsopromotion i arbetslivet. Malmö: Studentlitteratur.

Harrison, R. A., Roberts, C. & Elton, P. J. (2005) Does primary care referral to an exercise programme increase physical activity one year later? A randomized controlled trial. Public health, 27(1), ss. 25-32.

34

Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. 1. uppl. Stockholm: SISU idrottsböcker.

Hébert, E. T., Caughy, M. O. & Shuval, K. (2012). Primary care providers’ perceptions of physical activity counselling in a clinical setting: a systematic review. Br J Sports Med, 9(46)ss.625–631.

Hultgren, S. (2002) Folkhälsokunskap. Bonniers. Upplaga:1.

Jansson, E., Hagströmer, M. & Anderssen, S. A. (2015). Rekommendationer om fysisk aktivitet för vuxna. http://fyss.se/wp-content/uploads/2015/02/FYSS-kapitel_FA-f├Âr-vuxna.pdf [2015-03-22]

Kallings, L. (2015). Hälsopedagogprogrammet.http://www.gih.se/halsoped [2015-03-16] Kallings, L. V. & Leijon, M. (2003).

http://www.vgregion.se/upload/Regionkanslierna/hsskansli/hskgbg/FaR_Erfarenheter.pdfErfaren heter av Fysisk aktivitet på recept - FaR. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut

Leijon, M. (2009). Activating People – Physical activity in the general population and referral schemes among primary health care patients in a Swedish county. Diss. Linköping universitet. Linköping.

Leijon, M., Kallings, L., Faskunger, J., Laerum, G., Börjesson, M. & Ståhle, A. (2007). Främja fysisk aktivitet. FYSS 2008: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukvårdsbehandling. 4. uppl. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut, ss. 47-63.

Lobelo, F., Steinacker, J. M., Duperly, J, & Hutber, A. (2014) Physical Activity Promotion in Health Care Settings: the “Exercise is Medicine” Global Health Initiative Perspective.

Schweizerische Zeitschrift für Sportmedizin und Sporttraumatologie. 62(2), s. 42–45. Mohler, M. J., Huyvetter, K. D., Tomasa, L., O’Neill, L. & Fain, M.J. (2010) Healthy aging rounds: Using healthy-again mentors to teach medical students about physical activity and social support assessment, interviewing, and prescription. The American Geriatrics Society, 12 (58)s. 2407-2411.

Morgan, O. (2005). Approaches to increase physical activity: reviewing the evidence for exercise-referral schemes. Public Health, 119(5), ss.361–370.

35

Pellmer, K & Wramner, B. (2007) Grundläggande folkhälsovetenskap. Liber AB.

Persson, G., Brorsson, A., Ekvall Hansson, E., Troein, M. & Strandberg, E. L. (2013) Physical activity on prescription (PAP) from the general practitioner’s perspective – a qualitative study. BMC Family Practice, 14 ss.1-8.

Raustorp, A. & Sundberg, C. J. (2014) The Evolution of Physical Activity on Prescription (FaR) in Sweden. Schweizerische Zeitschrift für Sportmedizin und Sporttraumatologie, 62(2), s. 23–25. REP- The register of Exercise Professionals. (2013). Exercise

Referral.http://www.exerciseregister.org/resources/exercise-referral[2015-04-09]

Rhodes, R. E & Fiala, B. (2009) Building motivation and sustainability into the prescription and recommendations for physical activity and exercise therapy: The evidence. Physiotherapy Theory and Practice, 5 (25) ss.424-441

Rollnick, S., Kinnersley P. & Stott N. (1993) Methods of helping patients with behavior change. BMJ, 307(6897) s. 188-190

Socialstyrelsen. (2011). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Västerås. Socialstyrelsen.(2015). Om åtgärderna i riktlinjerna för sjukdomsförebyggande

metoder.http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforsjukdomsforebyggandemetoder/soki riktlinjerna/omatgardernairiktlinjernaforsjukdomsforebyggandemetoder[2015-03-09]

Statens folkhälsoinstitut. (2011). Målområde 9: fysisk aktivitet. Vårdguiden 1177 (2014). FaR- Fysisk aktivitet på recept.

http://www.1177.se/Tema/Halsa/Motion-och-rorelse/Motion-och-traning/FaR---fysisk-aktivitet- pa-recept/ [2014-11-10] Skribent: Ingrid Stjernström Roos

Ward, M. (2014). Experiences in physical activity promotion in health care settings for primary prevention in the UK. Schweizerische Zeitschrift fur Sportsmedizin und Sporttraumatologie, 62 (2) s. 26-28.

Williams, N. H., Hendry, M., France, B., Lewis, R. & Wilkinson, C. (2007) Effectiveness of exercise-referral schemes to promote physical activity in adults: systematic review. The British Journal of General Practice, 545 (57) ss. 979-986.

36

37

Blankett för ordination av Fysisk aktivitet- Det ursprungliga svenska FaR-receptet (Leijon et al. 2007, s. 52)

Bilaga 2

Enkätfrågor

– FaR

Syftet med enkätstudien är att undersöka det förebyggande arbetet med FaR som metod inom hälso- och sjukvården.

Deltagaren har själv rätt att bestämma över sin medverkan och har rätt att avböja sitt deltagande. Enkätstudien genomförs med sekretess av personuppgifter. De insamlade uppgifterna och datan kommer endast att användas till den aktuella studien.

Ålder:

Kön:

Yrke:

39

Egna uppfattningar om FaR som arbetsmetod

(Kryssa i rutan till höger de svarsalternativ som du anser passar bäst.)

1. Känner du att du har tillräckligt med kunskap om Socialstyrelsens riktlinjer och rekommendationer för hälsosamma levnadsvanor?

Kryssa i ett alternativ i rutan till höger.

Ja Nej

2. Känner du att du har tillräckligt med kunskap om Hälso- och sjukvårdslagen om levnadsvanor och prevention (1982:763)?

Kryssa i ett alternativ i rutan till höger.

Ja Nej

40

3. Vilka anser du vara fördelarna med att förskriva och arbeta med FaR? Kryssa i rutan till höger. Fler svarsalternativ kan kryssas i.

Minskad förskrivning, behandling och uppföljning av farmaka

Tidsbesparande

Ökad följsamhet och deltagande från patienter i det preventiva vårdarbetet

Minskad arbetsbelastning

Viktig arbetsuppgift inom mitt yrke

41

4. Vilka är dina arbetsuppgifter inom arbetet med FaR? Kryssa i rutan till höger. Fler svarsalternativ kan kryssas i.

Förskriva FaR

Fråga om levnadsvanor

Dokumentera

Följa upp patienten

Träna med patienten

42

5. Anser du att det finns några upplevda hinder med att förskriva och arbeta med FaR?

Kryssa i rutan till höger. Fler svarsalternativ kan kryssas i.

Tidsbrist

Kunskapsbrist från mig som vårdgivare

Ej relevant arbetsuppgift i mitt yrke

Svårt att genomföra uppföljningar av förskrivet recept

Brist på erfarenhet inom arbetet med FaR

Svårigheter med att se de inaktiva patienterna

43

6. Känner du till boken FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling)?

Kryssa i ett alternativ i rutan till höger.

Ja

Nej

7. Om ja, hur använder du FYSS i ditt arbete?

Kryssa i rutan till höger, fler svarsalternativ kan kryssas i.

En positiv inställning till att använda mig av FYSS

44

Annat, beskriv i rutan till höger

8. Hur ser du på FaR som arbetsmetod?

Kryssa i rutan till höger, fler svarsalternativ kan kryssas i.

En positiv inställning till att använda mig av FaR i mitt arbete

Ger, istället för att förskriva FaR, muntliga råd till mina patienter om fysisk aktivitet Dokumentation är en del av mitt arbete med FaR

9. När sker uppföljning med patienten, generellt, i ditt arbete med FaR? Kryssa i ett alternativ i rutan till höger.

45

Uppföljning efter 1-2 månad Uppföljning efter 3-4 månader Uppföljning efter 5-6 månader Uppföljning efter mer än 6 månader Uppföljning sker ej

10. Tycker du att det är viktigt med fysisk aktivitet samt hälsosamma levnadsvanor? Kryssa i ett alternativ i rutan till höger.

Ja Nej

11. Utför du någon egen fysisk aktivitet på fritiden? Om ja, beskriv vilken/vilka.

46

Nej

12. Uppnår du själv rekommendationen för fysisk aktivitet om minst 150 minuter måttlig

intensitet, eller minst 75 minuter hög intensitet, i veckan?

Ja

Nej

13. I ditt arbete med FaR, ingår både motiverande samtal och en skriftlig förskrivning av fysisk aktivitet?

Kryssa i ett alternativ i rutan till höger.

Både motiverande samtal och skriftlig ordination

47

Endast skriftlig ordination

14. Anser du att du besitter tillräckligt med kunskap om FaR för att kunna förskriva och arbeta med FaR i ditt arbete?

Kryssa i ett alternativ i rutan till höger.

Ja Nej

48

15. Om nej, vilken kunskap saknar du eller skulle vilja ha mer av inom FaR? Kryssa i rutan till höger. Fler svarsalternativ kan kryssas i

Patienten i fokus

Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS)

Skriftlig ordination

Samverkan mellan olika arrangörer

Uppföljning

49

Kunskapsfrågor, ringa in ett av alternativen (Rätt/ Fel) som bäst besvarar frågan

1. Fysisk aktivitet på recept (FaR) kan inte fungera som alternativ till vissa mediciner

Rätt

Fel

2. FaR används och förskrivs då individen har en otillräcklig vardaglig fysisk aktivitet och fungerar på så sätt preventivt.

Rätt Fel

3. Vid förskrivning av FaR bestäms den fysiska aktiviteten framför allt utefter vårdpersonalens uppfattning av vilken fysisk aktivitet som lämpar patienten bäst.

Rätt Fel

4. Ur hälsosynpunkt ligger fokus på att färre individer gör stora förändringar i sin dagliga fysiska aktivitet, än att fler individer gör små eller måttliga förändringar.

Rätt Fel

50

5. FaR behöver bli enklare att applicera i praktiken. Det bör bli enklare för vårdpersonal att skriva ut fysisk aktivitet på recept och göra det mer lättillgängligt.

Rätt Fel

6. Förskrivningen av Fysisk aktivitet på recept (FaR) blir mer effektiv om individen tillämpar en egen fysisk aktivitet i sin vardag.

Rätt Fel

7. I boken FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och i sjukdomsbehandling) kan man inte hitta någon information om FaR.

Rätt Fel

8. Högkostnadsskyddet för fysisk aktivitet inom FaR täcker aktiviteter utanför sjukvården.

Rätt Fel

51

Bilaga 3

Litteratursökning

Syfte och frågeställningar:

Syftet med studien är att undersöka för- och nackdelar med arbetsmetoden FaR inom hälso- och sjukvården. Även att kunna jämföra vilken kunskap hälso- och sjukvårdspersonal, det vill säga fysioterapeuter, läkare och sjuksköterskor, kontra hälsopedagoger har om FaR. På så sätt kan eventuella brister och fördelar med arbetsmetoden upptäckas och belysas. Detta med

förhoppning om en förbättrad applicering av arbetsmetoden i praktiken, vilket kan gynna det preventiva arbetet mot folkhälsosjukdomar.

Frågeställningar

• Vilka fördelar finns det med att tillämpa FaR (fysisk aktivitet på recept) som arbetsmetod, enligt hälso- & sjukvårdspersonal?

• Vilka hinder upplever hälso-och sjukvårdspersonal att det finns med att använda sig av FaR som arbetsmetod?

• Hur skiljer sig den grundläggande kunskapen om FaR mellan hälsopedagoger och övrig hälso- och sjukvårdspersonal (läkare, fysioterapeuteroch sjuksköterskor)? • Hur påverkar FaR-förskrivarnas egna fysiska aktivitetsnivå deras arbete med Far?

Vilka sökord har du använt?

Svenska

Engelska

Fysisk aktivitet på recept Physical activity on prescription,

52

FYSS Health on prescription

Vårdguiden Physical activity

Socialstyrelsen Exercise prescription for medical

students

Statens folkhälsoinstitut Physical activity on prescription

attitudes

Health educator Motiverande samtal

Var har du sökt

:

GIH:s bibliotekskatalog, Discovery (GIH), PubMed och Google Scholar.

Sökningar som gav relevant resultat:

Physical activity on prescription

Exercise prescription for medical students Physical activity on prescription attitudes

Kommentarer:

Författarna till studien upplevde att det finns en bristande forskning och information att tillgå om yrket hälsopedagog och om hälsopedagogen kopplat till förskrivningen av FaR. Majoriteten av artiklarna hittades i databasen PubMed och dessa var förstahandskällor. Tips på litteratur fick författarna från deras handledare.

Related documents