Slutsats och fortsatt forskning

I dokument ”Alltså det är inget vi pratar om egentligen” (sidor 50-55)

I kapitlet nedan presenteras slutsatser som kan dras utifrån den genomförda studien. Vidare ges även förslag till fortsatt forskning inom ämnesområdet.

8.1 Slutsats

Vi är inom elitfriidrotten duktiga på att se den rent fysiska delen av träningen. Den naturvetenskapliga utvecklingen har möjliggjort testning av styrka, snabbhet, uthållighet och laktattröskel med mera. Denna instrumentella kropp är oundvikligen en viktig del för att friidrottaren ska kunna förbättra sina starka och svaga kroppsliga funktioner som i sin tur kan leda till bättre prestationer och resultat. Enligt respondenterna är det från den presterande idrottsmiljö som det existerande kroppsidealet inom friidrotten härstammar.

Den subjektiva upplevelsen av kroppen är, i motsats till den instrumentella kroppen, svårare att greppa genom mätningar och tester och får därför inte lika stort utrymme inom elitfriidrotten. Kroppen som existentiell är enligt friidrottarna själva ändå central i frågan om välmående och i förebyggandet av ätstörningar. Den individuella upplevelsen av kroppen och elitfriidrottsmiljön baseras på tidigare erfarenheter och iakttagelser. Erfarenheterna formar individen och ger därför friidrottaren individuella förutsättningar för att hantera intryck, så som kravet på prestation, inom friidrotten.

Vi kan inte förändra de tidigare individuella erfarenheterna, men friidrotten har som normskapande institution ett ansvar för att förmedla nya erfarenheter som kan bidra till en trygg syn på kroppen. Ett av de viktigaste medlen för att kunna göra detta är kommunikation och informationsspridning. Genom att betona och ta hänsyn till den så kallade ”dubbla kroppslighetens” – det vill säga såväl den instrumentella kroppens som den existentiella kroppens – betydelse för prestation kan vi uppnå ett långsiktigt och hållbart idrottande. Optimala fysiska prestationer går med andra ord hand i hand med friidrottarens inre mående. 8.2 Förslag till fortsatt forskning

Riksidrottsförbundets policyer som berör ätstörningar är enligt denna studie okänd för elitfriidrottarna. Idag samarbetar förbundet ändå tillsammans med ätstörningsprogram för att

underlätta arbetet med att minska denna typ av psykisk ohälsa inom svensk idrott. Uppföljande forskning kring hur kommunikationen mellan Riksidrottsförbundet, specialidrottsförbunden och föreningar sker behövs för att såväl kunna nå framsteg och identifiera brister i arbetet. Med tanke på detta är det även viktigt att beakta tränarnas åsikter och kunskap om ätstörningar eftersom det är dessa aktörer som i vardagen kommer i direkt kontakt med idrottarna.

Samtliga av respondenterna som deltog i de semistrukturerade intervjuerna i denna studie, ansåg att förhållandet till kroppsideal kan vara mindre problematiskt inom friidrotten, som individuell idrott med flera olika grenar, än i lagidrotter som exempelvis fotboll där spelarna har mera likartade roller. Det spekulerades i att jämförelsen mellan idrottarnas kroppar i en lagidrott är mera närvarande och aktuell. Det skulle i en vidare forskning vara intressant att undersöka hur olika idrottsmiljöer påverkar idrottarnas syn på sin kropp och det kroppsideal som förekommer. Samtidigt anser jag att det behövs en större inriktning på pojkar och mäns förhållande till ätstörningar, eftersom forskningen på flickor och kvinnor ofta tar över i detta forskningsområde.

Litteraturförteckning

Berger, P. L., & Luckmann, T. (1991). The Social Construction of Reality. A Treatise in the

Sociology of Knowledge. London: Penguin Books.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

de Bruin, K. (2010). Thin is going to win? Disordered eating in sport. Amsterdam: Ipskamp Drukkers BV.

de Bruin, K. A., Oudjeans, R. R., Bakker, F. C., & Woertman, L. (2011). Contextual body image and athletes' disordered eating: the contribution of athletic body image to disordered eating in high performance women athletes. European Eating Disorders

Review, 19, ss. 201-215.

Edlund, K., Jodal, M., Åkesdotter, C., & Carlsson, H. (2016). Ätstörningar - tidiga tecken,

förebyggande arbete och handlingsplan. Hämtat från Svensk Orientering.

Policydokument och informationsskrifter:

http://www.svenskorientering.se/globalassets/svenska-orienteringsforbundet-orientering/03_dokument/broschyr_atstorningar_hemsida.pdf den 28 Januari 2017 Foucault, M. (1980). The Eye of Power. i Power/Knowledge: Selected interviews & other

writings 1972-1977. New York: Pantheon Books.

Gratton, C., & Jones, I. (2004). Research Methods for Sport Studies. London: Routledge. Haase, A. M., Prapavessis, H., & Owens, R. G. (2002). Perfectionism, social physique anxiety

and disordered eating: a comparison of male and female elite athletes. Psychology of

Sport and Exercise 3, 209-222.

Hassmén, N., & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU Idrottsböcker.

Hausenblas, H. A., & Symons Downs, D. (2001). Comparison of Body Image between Athletes and Nonathletes: A Meta-Analytic Review. Journal of applied sport

psychology, 323-339.

Kardemark, W. (2013). När livet tar rätt form: Om människosyn i svenska hälsotidskrifter

1910-13 och 2009. Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion. Göteborg:

Göteborgs universitet.

Keski-Rahkonen, A., Charpentier, P., & Viljanen, R. (2011). Jag har redan ätit: att vara

anhörig till någon som lider av ätstörningar. Stockholm: Gothia.

Kilger, M. (2010). Vinnarskallar och träningsnarkomaner. Kroppsideal, drivkrafter för

träning och social positionering bland högaktiva idrottare. Pedagogiska institutionen.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Markula, P., & Silk, M. (2011). Qualitative research for physical culture. New York: Springer Nature.

Martinsen, M., Bahr, R., Børresen, R., Holme, I., Pensgaard, A. M., & Sundgot-Borgen, J. (2013). Preventing Eating Disorders Among Young Elite Athletes: A Randomized Controlled Trial. Medicine and Science in Sports & Exercise, 435-448.

Martinsen, M., Sherman, R. T., Thompson, R. A., & Sundgot-Borgen, J. (MAJ 2014).

Coaches' Knowledge and Management of Eating Disorders: A Randomized Controlled Trial. MEDICINE & SCIENCE IN SPORTS & EXERCISE, 1070-1079.

Merleau-Ponty, M. (2006). Kroppens fenomenologi. (W. Fovet, Övers.) Göteborg: Daidalos. Regionalt vårdprogram - Ätstörningar. (2009). Medicinskt programarbete. Stockholm:

Stockholms läns landsting.

Riksidrottsförbundet. (2016). Riksidrottsförbundets kostpolicy. Stockholm: Riksidrottsförbundet.

Ryen, A. (2004). Kvalitativ intervju - en vetenskapsteori till fältstudier. Malmö: Liber AB. Schütz, A. (2002). Den sociala världens fenomenologi. Göteborg: Bokförlaget Daidalos. Stice, E. (2002). Risk and maintenance factors for eating pathology: A meta-analytic review.

Psychological Bulletin, 825-848.

Stier, J. (2012). Blod, svett och tårar. Ledarkulturen inom svensk landslagsgymnastik - belyst

och problematiserad. Västerås: Mälardalens Högskola.

Sundgot-Borgen, J. (1994). Risk and trigger factors for the development of eating disorders in female elite athletes. Medicine and science in sports and exercise, 414-420.

Sundgot-Borgen, J. (1996). Ätstörningar bland idrottskvinnor. i I. Jacobsson, Sporten eller

livet: En antologi om huliganism, kroppsfixering och idrottsliga ideal (s. 113).

Stockholm: Heatware Förlag AB.

Sundgot-Borgen, J. (1996). Ätstörningar bland idrottskvinnor. i I. Jacobsson, Sporten eller

livet. En antologi om huliganism, kroppsfixering och idrottsliga ideal (ss. 110-120).

Stockholm: Heatwave Förlag AB.

Svenska friidrottsförbundet. (2016). Riksfriidrottsgymnasium. Hämtat från

http://www.friidrott.se/utbildning/plugga/gymnasium/riksfig.aspx den 13 Februari 2017

Thompson, J. K., Heinberg, L. J., Altabe, M., & Tantleff-Dunn, S. (1999). Exacting beauty:

Theory, assessment, and treatment of body image disturbance. Washington DC:

American Psychological Association.

Thompson, R. A., & Sherman, R. T. (1999). "Good Athlete" Traits and Characteristics of

Anorexia Nervosa: Are They Similar? Eating Disorders Program. Bloomington,

Indiana: Bloomington Hospital.

Torstveit, M. K., Rosenvinge, J. H., & Sundgot-Borgen, J. (2008). Prevalence of eating disorders and the predictive power of risk models in female elite athletes: a controlled study. Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports, 108-118.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Hämtat från

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf den 9 Februari 2017

Wirén Åkesson, J. (2014). Idrottens akademisering. Idrottsvetenskaplig kunskap inom

forskning, utbildning och på arbetsmarknaden. Malmö: Malmö högskola.

Åkesdotter, C., & Kenttä, G. (2015). Elitens osynliga ohälsa. Svensk idrottsforskning: Organ

Bilagor

Bilaga 1: Informationsbrev

I dokument ”Alltså det är inget vi pratar om egentligen” (sidor 50-55)