Det finns idag, enligt 2 § LVU och förarbeten till LVU, ett visst utrymme att omhänderta barn som far illa av den hederskontext de lever i, där fysiskt våld inte förekommer. Av de rättsfall vi studerat har vi emellertid kunnat utläsa att förekomsten av fysiskt våld ofta är den avgörande faktorn för om omhändertagande enligt 2 § LVU kan ske i de fall barnen lever i, och far illa av, en hederskontext.
När det förekommer hot och kränkningar, men inte fysiskt våld, i en hederskontext menar vi att omhändertagande enligt 2 § LVU kan ske på grund av vad som föreskrivs i prop-ositionen. Hoten och kränkningarna kan framförallt hänföras till rekvisitet ”psykisk misshandel”. De kan vidare utgöra en ”påtaglig risk” för skada eftersom det är möjligt att visa en eller flera specifika och konkreta omständigheter för hur, var, när och/eller av vem hoten och kränkningarna uttalas. I de fall det inte går att visa några konkreta omständigheter för att hot eller kränkningar skett är det emellertid inte möjligt att omhänderta ett barn enligt 2 § LVU.
Vad gäller kontrollen och de strukturella levnadsförhållandena i en hederskontext som tar sig i uttryck på olika sätt, framförallt genom socialt våld, menar vi att det idag inte är möjligt att omhänderta ett barn enligt 2 § LVU enbart på grund av denna kontroll. Vi menar att kontrollen visserligen kan hänföras till exempelvis rekvisitet ”brister i omsorgen”. Det går emellertid inte att betrakta de strukturella levnadsförhållandena i en hederskontext som en ”påtaglig risk” för att barnets hälsa eller utveckling skadas, eftersom de inte hänför sig till någon eller några konkreta omständigheter. I dessa fall krävs att det görs en samlad bedömning av samtliga indicier som förekommit i målet. Först då är det möjligt att ta ställning till om barnet far illa av den hederskontext han eller hon lever i. Endast ett av dessa indicier kan inte ensamt utgöra grund för omhändertagande enligt 2 § LVU, utan kan enligt oss betraktas som en ringa risk för skada. Denna möjlighet till en samlad bedömning av samtliga indicier menar vi att 2 § LVU inte erbjuder i dagsläget.
Det är svårt att ingripa genom ett omhändertagande enligt 2 § LVU i ett tidigt skede, bland annat på grund av att kontrollen i sig själv inte utgör en ”påtaglig risk” för skada. Heders-relaterade konflikter mellan familjemedlemmar kan visserligen utgöra grund för omhänder-tagande enligt 2 § LVU, men de uppdagas först när/om barnet försöker bryta sig loss, vilket gör att ett omhändertagande aktualiseras först då.
Vi menar att det behövs en lagändring för att skydda barn som far illa på grund av den kontroll som utövas i en hederskontext. En sådan lagändring bör enligt oss syfta till att ge domstolarna möjlighet att göra en samlad bedömning av barnets levnadsförhållanden vid den riskbedömning som ska göras i enlighet med 2 § LVU. Det är inte ändamålsenligt i förhållande till LVU:s skyddssyfte att ställa höga krav på förekomsten av konkreta omständigheter för att en ”påtaglig risk” för skada ska föreligga i mål som präglas av hedersrelaterat våld och förtryck. En ”påtaglig risk” för skada bör kunna föreligga även i de fall några konkreta omständigheter inte kan anges. En sådan lagändring skulle också ge samhället en möjlighet att ingripa i ett tidigare skede än vad som idag är möjligt, det vill säga när förtrycket endast består av kontroll och inte hot, kränkningar eller fysiskt våld. Vi är medvetna om att det medför en ökad risk för att barn som inte borde bli omhändertagna ändå blir det. Det är dock en risk samhället måste vara beredd att hantera för att trygga de barn som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck.
7. Slutord
Vi vill avsluta med att ägna en tanke åt Pela, Fadime och alla andra flickor och pojkar, kvinnor och män som fått sätta livet till på grund av att hedern inom familjen ska upprätthållas. För att fler personer inte ska falla offer för hedersförtrycket menar vi att det hedersrelaterade våldet och förtrycket måste ges större utrymme i den politiska debatten. Kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck hos den stora massan i samhället måste öka för att det lättare, och i ett tidigt skede, ska kunna upptäckas av bland annat lärare, grannar, kollegor och vänner. Kunskapen om hur vi ska hantera och bemöta hedersrelaterat våld och förtryck måste öka och vi måste bli medvetna om att denna problematik faktiskt förekommer i Sverige, kanske till och med i våra närmaste kretsar. Denna kunskap måste spegla dagens lagstiftning och samhället måste ta tillvara på LVU som det viktiga redskap det är för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Vi hoppas att denna uppsats kan vara ett steg i uppmärksammandet av det hedersrelaterade våldet och förtrycket.
Källförteckning
Offentligt tryck
Propositioner
Prop. 1979/80:1 Om socialtjänsten.
Prop. 1989/90:28 Om vård i vissa fall av barn och ungdomar. Prop. 2002/03:53 Stärkt skydd för barn i utsatta situationer m.m.
Statens offentliga utredningar
SOU 1997:116 Barnets bästa i främsta rummet. FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige.
SOU 2015:71 Barns och ungas rätt vid tvångsvård Förslag till ny LVU.
Rapporter
Länsstyrelsen Östergötland, 2017:09 Nationella kompetensteamet.
Socialstyrelsen, Barnets rätt och LVU - Om barnet i rättsprocessen, artikelnummer 2009-126-182, publiceringsår 2009.
Myndighetsmaterial
SOSFS 1997:15 Tillämpningen av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.
Skr. 2007/08:39 Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer.
Rättsfallsregister
Avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen
RÅ 1995 ref. 46. HFD 2012 not. 31. HFD 2014 ref. 46. HFD 2017 ref 42. Avgöranden från Kammarrätterna
Kammarrätten i Göteborg, dom 2015-03-30, mål 358-15. Kammarrätten i Sundsvall, dom 2015-07-21, mål 1060-15. Kammarrätten i Jönköping, dom 2016-09-13, mål 1806-16. Kammarrätten i Sundsvall, dom 2017-01-30, mål 2695-16. Kammarrätten i Jönköping, dom 2017-06-19, mål 1021-17. Kammarrätten i Göteborg, dom 2018-04-12, mål 845-18.
Avgöranden från Förvaltningsrätterna
Förvaltningsrätten i Linköping, dom 2016-05-26, mål 2305-16. Förvaltningsrätten i Umeå, dom 2016-10-17, mål 1590-16. Förvaltningsrätten i Jönköping, dom 2017-03-22, mål 495-17. Förvaltningsrätten i Malmö, dom 2018-01-29, mål 13734-17.
Litteratur
Böcker
Diesen, Christian & Lagerqvist Veloz Roca, Annika, Bevisprövning i förvaltningsmål - Bevis
Güngör, Emre & Dervish, Nima, Varför mördar man sin dotter?, Norstedts Förlagsgrupp AB, Stockholm, 2009.
Gustafsson, Håkan, Rättens polyvalens. En rättsvetenskaplig studie av sociala rättigheter och
rättssäkerhet, ak. avh., Lund 2002.
Hussein, Jamila, Heder och hedersvåld – Berättelser, fakta, fördomar, Bokförlaget Korpen, Göteborg, 2017.
Korling, Fredric & Zamboni, Mauro, Juridisk metodlära, uppl. 1:6, Studentlitteratur, Lund, 2017.
Schlytter, Astrid & Rexvid, Devin, Mäns heder - Att vara både offer och förövare, uppl. 1:1, Studentlitteratur AB, Lund, 2016.
Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Att möta flickor och pojkar i starkt patriarkala familjer - teori
och praktik, Skriftserie 2005:3.
Von Essen, Ulrik, Processramen i förvaltningsmål - Ändring av talan och anslutande frågor, Uppl. 1:1, Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2009.
Warnling-Nerep, Wiweka, Lagerqvist Veloz Roca, Annika & Reichel, Jane, Statsrättens
grunder, uppl. 4:3, Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2014. Artiklar
Ehrenkrona, Carl-Henrik, Sveriges internationella avtal och dessas genomförande i svensk
lagstiftning – några reflektioner, SvJT 2015, s. 779 - 790.
Peczenik, Aleksander, Om den förvaltningsrättsliga forskningen och rättsdogmatiken, FT 1990, s. 41-52.
Svensson, Petter, Hur ska LVU skydda barn och ungdomar från hedersvåld?, Karnov nyheter, publicerad 2017-09-11.
Internetkällor
Clevesköld, Lars, Socialtjänstlagen (2001:453) lagkommentar, Karnov Internet. Clevesköld, Lars, Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, lagkommentar, Karnov Internet.
Ehrenkrona, Carl Henrik, Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, lagkommentar, Karnov Internet.
GAPF, Glöm aldrig Fadime Sahindal, Glöm aldrig de drabbade, 2012-08-15, http://gapf.se/glom-aldrig-fadime-sahindal/, (hämtad 2018-06-05).
GAPF, Glöm aldrig Pela Atroshi, Glöm aldrig de drabbade, 2012-08-15, http://gapf.se/glom-aldrig-pela-atroshi/, (hämtad 2018-06-05).
Jermsten, Henrik, Regeringsformen (1974:152) lagkommentar, Karnov Internet. Länsstyrelsen Östergötland, Det hedersrelaterade våldets och förtryckets uttryck,
http://www.hedersfortryck.se/hedersfortryck/vad-ar-hedersrelaterat-vald-och-fortryck/det-hedersrelaterade-valdets-och-fortryckets-uttryck/, (hämtad 2018-05-03).
Svenska akademiens ordbok, Terrorisera,