9. SLUTSATS
De bilder som publiceras på tjejernas självpresentationer, på sociala medier är en del av ungas kamratkulturer och utgör en viktig och komplex rutin för identitetsskapande och statusrelationer.
Bakom varje publicerad bild finns en rad förberedande tankar om posering och redigering som kopplas till vad andra ska tycka och tänka och samhällets normer. Normer i kamratkulturer, jämförelse med varandra, respons och killars sätt att prata om kropp kan förstås vara relaterade till de praktiker som används i förberedelser inför bildpublicering och känslor och praktiker som följer på en publicerad bild på självpresentationen. Hela sociala livet utanför online-världen har betydelse för hur
självpresentationen i online-världen ser ut. De faktorer i omgivningen som diskuteras och de olika tekniker som används är förmodligen bara en del av allt som påverkar synen på sin kropp och hanterandet av kroppsnormer i samhället. Det är inte bara en bild som publiceras, det handlar om att bli till och värderas som människa i mötet med andra och är ett omfattande socialt spel.
44
10. KÄLLFÖRTECKNING
Abiala, K. Hernvall P. (2013). Tweens konstruerar identitet online – flickors och pojkars erfarenheter av sociala medier. Pedagogisk Forskning i Sverige, årg. 18, nr (1–2).
Ambjörnsson, F. (2004). I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Diss.
Stockholm.
Alison, J. (2009). Agency. I Qvortrup, J.; Corsaro, W. & Honig, M-S. The Palgrave handbook of childhood studies. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Bauman, Z. Raud, R. (2015). Practices of Selfhood. Cambridge. Polity Press.
Bell, J. Waters, S. (2016). Introduktion till forskningsmetodik. 5. [uppdaterade] uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Birdsall, K. Giddens, A. (2003). Sociologi. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. Nilsson, B. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber: Malmö.
Brzokoupil, T. (2019). “Barbie väcker tankar om idealen vi matas med”. Lärarförbundets tidskrift för utbildning, forskning och debatt. (1), s. 39.
Boyd, D. (2014). It’s complicated - the social lives of networked teens. Yale university press.
Burnette, B. Kwitowski, M. & Mazzeo, S. (2017). “I don't need people to tell me I'm pretty on social media”. Science Direct. (23), 114–125.
Clark, C.D. (2011). In a younger voice: doing child-centered qualitative research New York. NY : Oxford University.
Cohen, S. (2011). Folk devils and moral panics: the creation of the Mods and Rockers. Abingdon, Oxon: Routledge.
Corsaro, W. (1997). The sociology of childhood. Thousands Oaks, California: Pine Forge Press.
Drotner, K. (2009). Children and Digital Media: Online, on Site, On the Go. I Qvortrup, J.; Corsaro, W. & Honig, M-S. The Palgrave handbook of childhood studies. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Davidsson, S. (2019). “Vi måste sluta döma varandra” Lärarförbundets tidskrift för utbildning, forskning och debatt. (1), s. 43.
Dunkels, Elza. (2006). The digital native as a student – implications for teacher education. Tidskrift för lärarutbildning och forskning. (1). ss. 43–56.
Dzedina, A. (2019). “Det handlar om att visa upp sig”. Lärarförbundets tidskrift för utbildning, forskning och debatt. (1), s.40–42.
Frisén, A. Holmqvist Gattario, K. & Lunde C. (2014). Projekt perfekt: Om utseendekultur och kroppsuppfattning. Stockholm: Författarna och Natur & Kultur.
Forsman, M. (2014). Duckface/Stoneface - Sociala medier, onlinespel och bildkommunikation bland killar och tjejer i årskurs 4 och 7.
Tillgänglig: https://www.statensmedierad.se/download/18.1957a5a6150001724192f51b/14435196071 19/Duckface -Stoneface-ver1.pdf [2019-02-04].
Giddens, A. (1991). Modernitet och självidentitet. Självet och samhället i den senmoderna epoken.
Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
Giddens, A. (1997). Modernitet och självidentitet. Självet och samhället i den senmoderna epoken.
Göteborg: Daidalos AB.
Giddens, A. (2003). Sociologi. 3 upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Giddens, A. (1979). Central problems in social Theory. Macmillan Education Ltd. Hong Kong.
Goffman, E. (2014). Jaget och Maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. 6 upplagan. Lund:
Studentlitteratur.
Goffman, E. (1963/2014). Stigma: den avvikandes roll och identitet. 4 upplagan. Lund:
Studentlitteratur.
Goffman, E. 1967 (1956). The Nature of Deference and Demeanor. Interaction Ritual. New York Anchor/Doubleday.
Goffman, E. (2007). Stigma: Den avvikandes roll och identitet Stockholm: Nordstedts. qv.
Grabe, S. Hyde, J. & Ward, M. (2008). The Role of the Media in Body Image Concerns Among Women: A Meta-Analysis of Experimental and Correlational Studies. Psychological Bulletin.
Vol.134, (3) ss. 460–476.
Hogan, B. (2010). The Presentation of Self in the Age of Social Media: Distinguishing Performances and Exhibitions Online. Bulletin of Science Technology & Society, Vol 30, (6) ss 377– 386.
Kvale, S. (2006). Dominance Through Interviews and Dialogues. Qualitative Inquiry, Vol 12, (3), 480-500.
Lindqvist, A. (2015). Att göra literacy online och offline. Digitala medier i barns kamratkulturer.
Uppsala Studies in Education. (137), 175.
Lindroos, C. (2016). Kroppsideal som stressar. Tillgänglig:
https://svenska.yle.fi/artikel/2016/08/11/kroppsideal-som-stressar [2019-02-05]. Löfberg, C. (2008) Möjligheternas arena? Barns och ungas samtal om tjejer, killar, känslor och sexualitet på en virtuell arena. Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet. (148).
Löfberg, C. (2008). Möjligheternas arena? barns och ungas samtal om tjejer, killar, känslor och sexualitet på en virtuell arena. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2008.
Löfdahl, A. (2014). Kamratkulturer i förskolan: en lek på andras villkor. 2 upplagan. Stockholm: Liber
Löfdahl, A. (2004) Förskolebarns gemensamma lekar – mening och innehåll. Lund: Studendlitteratur AB.
Moinian, F. (2006). THE CONSTRUCTION OF IDENTITY ON THE INTERNET Oops! I’ve left my diary open to the whole world! SAGE Publications, Vol 13 (1), 49-68.
Pietkiewicz, I & Smith, J.A. (2014). A practical guide to using Interpretative Phenomenological
Polce-Lynch, M. Myers, B. Kliewe W & Kilmartin, C. (2001). Adolecent Self-Esteem and Gender:
Exploring Relations to Sexual Harassment, Body Image, Media Influence, and Emotional Expression.
Journal of Youth and Adolescence. Vol.30, (2), ss. 225–243.
Qvortrup, J. Corsaro, W. Honig, MS. (red.) (2009). The Palgrave handbook of childhood studies.
Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Rädda barnen. (2019) Barn och självkänsla – minska sociala mediers påverkan.
Tillgänglig: https://www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/foralder/barns-sjalvkansla-minska-sociala-medierspaverkan/ [2019-02-04].
Statens medieråd. (2018). Kvinnor och män i medier. [Online] Tillgänglig:
https://statensmedierad.se/larommedier/kallkritikvemvadvarfor/kvinnorochmanimedier.425.h#ankarea
Statens medieråd. (2019). Vad gör barn på nätet? Tillgänglig:
https://statensmedierad.se/larommedier/manniskanonline/vadgorbarnpanatet.339.html [2019-02-04].
Statens medieråd. (2017). Social online. Tillgänglig:
https://statensmedierad.se/larommedier/manniskanonline/socialonline.340.html [2019-02-04].
Stone, A-R. (1995). The War of Desire and Technology in the Mechanical Age. Cambridge: The MIT Press.
Strahan, E. Lafrance, A. Wilson, A. Ethier, N. Spencer, S. & Zanna M. (2008). Victoria’s Dirty Secret:
How Sociocultural Norms Influence Adolescent Girls and Women. Society for Personality and Social Psychology. Vol. 34, (2), ss. 288-301.
Ternander, E. (2003). Skönhetsideal ger ökad ångest hos unga. Sveriges
radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=5486617
Tiggemann, M. Slater, A. (2014). NetTweens: The Internet and Body Image Concerns in Preteenage 1 Girls. Journal of Early Adolescence. Vol. 34, (5), ss. 606–620.
Thornberg, R. Fejes, A. (2009). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A. Fejer & R.
Thornberg (Red,), Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Watts, J. (2017). Don’t listen to the moral panic, social media is good for young people’s mental health. Independent. https://www.independent.co.uk/voices/social-media-mental-health-instagram-force-for-gooda7746821.html
West, C. Zimmerman H, Don. (1987). Doing Gender. Gender and Society, Vol. 1, (2), ss.125151.
Wickman, J. (2003). Masculinity and female bodies. Nordic Journal of Women´s Studies.Vol. 11, (1), ss. 40-54.
Yeshua-Katz, D. (2015). Online Stigma Resistance in the Pro-Ana Community. Qualitative Health Research, Vol. 25, (10) ss. 1347–1358.
BILAGA 1:
INTERVJUGUIDE
Texten som är skriven inom parentes är inte en rak fråga till deltagaren utan något jag har med i bakhuvudet när jag intervjuar.
Introduktion och detaljer om studien Vem är jag:
- Tala om vem jag är, vad jag gör och varför jag gör denna studie.
Vem är du?
- Jag är intresserad av att höra lite om dig innan vi går in på huvudämnet. Vem är du? berätta något som kännetecknar dig!
- Hur många år är du?
_______________________________________________________________
- Det finns inga rätt eller fel svar, det är dina tankar och reflektioner jag är ute efter - Jag kommer att använda ett fiktivt namn för att inte tala om vem du är
- Dina reflektioner är till för att jag ska kunna analysera det som sägs och koppla samman det med forskning som finns sedan tidigare. Jag hoppas därför få spela in samtalet så att jag kan gå tillbaka till det och lyssna flera gånger så att jag inte glömmer vad som sagts.
- Om något sagts som du ångrar eller inte känner dig bekväm med att jag använder har du all rätt att tala om det för mig vilket jag då inte tar med i studien.
- Om något uppstår under samtalet som gör att du vill avbryta så är det okej att göra det när som helst.
- Jag kommer inte skriva ut i min uppsats vilken stad jag intervjuat personer i utan bara använda mig av “en mindre stad i mellansverige”
- Det är även okej att när som helst avbryta mig om du inte förstår vad jag menar eller ställa frågor till mig under intervjun.
Tala om att nu börjar inspelningen:
Publicering av bilder
- Vilka sociala medier använder du?
- Vilka publicerar du bilder på?
- Hur ofta publicerar du bilder?
- Hur lång tid uppskattar du i snitt om dagen tittar på bildflöden på sociala medier?
- Har du någon uppfattning om vilka dina följare är?
- Finns det någon bild som du publicerat och som du kan tänka dig att visa för mig där du kan beskriva
hur du kände innan du publicerade den och efter att den publicerats? (Hur dina tankar gick. - om nej, diskutera känslor)
- Vad tänker du när en bild på dig publiceras? - antingen av dig själv eller av andra
- Hur påverkas du i din bildpublicering? - Har du val av någon anledning att inte publicera någon bild som du velat publicera?
(valt att inte publicera på grund av hur kroppen ser ut, valt att inte publicera efter jämförelse med andra)
- Har du lagt upp en bild som du av någon anledning valt att sedan ta bort? - varför?
(valt att ta bort för hur kroppen ser ut, på grund av för lite respons) - Vad har du för erfarenhet kring redigering av bilder?
- Om jag skulle ta ett foto på dig här och nu. Hur skulle du tänka då? (Diskutera poser och vinklar, redigering av bilder, bildtext)
Självbild/hälsa
Om inte redan tagits upp:
- Hur upplever du din självkänsla?
- Hur upplever du att du påverkas av kroppar på sociala medier?
- Kan du beskriva någon negativ/positiv tanke du fått om dig själv när du tittat på sociala medier?
Faktorer i omgivningen
- Finns det någon/några faktorer som du upplever påverkar dig och din syn på kroppen?
Följdfrågor beroende på vad som tas upp i föregående fråga:
- Hur upplever du att kamratkulturen spelar roll? (skiljer det sig beroende på krets, pratar ni mycket om kroppsnomer)
pratar ni om gäng hur de beter sig - Hur upplever du att ålder spelar roll?
- Hur upplever du att skolan spelar roll? (ger skolan någon utbildning inom kroppsnomer) - Hur upplever du att föräldrar spelar roll?
Avslutning:
- Är det något du vill tillägga eller fråga mig innan vi avslutar samtalet?
- Har intervjun känts bra för dig?
- Tacka och avsluta.
BILAGA 2:
Information om studien till elev/vårdnadshavare
Till elev i årskurs ... på ...skolan. Läs först igenom information om studien för att sedan fylla i medgivandeblankett om deltagande accepteras. Medgivandeblanketten som ska fyllas i är samma blankett som lämnas till vårdnadshavare.
Jag heter Ida och går sista terminen på Magisterprogrammet Barn och ungdomsvetenskap. Jag är i full gång med ett självständigt arbete på Uppsala universitet.
Studien kommer att undersöka hur tjejer upplever sociala medier och med ett extra fokus på kroppsnormer i sociala medierna. Detta undersöks bäst med hjälp av intervjuer. Därför är jag ute efter just dina tankar. Om det är okej, önskar jag att få spela in samtalet. Detta för att jag ska kunna gå tillbaka och lyssna igenom så att inget blir feltolkat eller glöms bort. Så fort studien är genomförd kommer allt material att raderas. För att inte gå ut med några personliga uppgifter kommer inte ditt riktiga namn att användas utan ett fiktivt namn. Varken skola eller stad kommer att nämnas i studien.
Eftersom jag är ute efter dina tankar om ämnet så kan inget svar vara fel. Alla svar är bra svar!
Intervjun kommer att äga rum i skolans miljö någon gång under april månad och kommer endast vara vid ett tillfälle. Ingen ekonomisk ersättning delas ut för deltagande då deltagande är frivilligt. När som helst under intervjuns gång har du rätt att avbryta om du inte längre vill delta och även tala om för mig efter intervjun om det är något du vill att jag inte tar med. Det ska hela tiden kännas bra för dig.
Nedan finner du kontaktuppgifter till mig och min handledare. Hör av dig om ytterligare information önskas. Jag hoppas att du är intresserad och vill bidra med dina tankar kring ett så viktigt ämne som kroppsnormer på sociala medier. Dina tankar är viktiga för mig!
Information om studien till vårdnadshavare
Till vårdnadshavare för elev i årskurs åtta på ...skolan Läs först igenom information om studien för att sedan fylla i medgivandeblankett på nästkommande papper om deltagande accepteras.
Jag heter Ida och går sista terminen på Magisterprogrammet Barn och ungdomsvetenskap. Jag är i full gång med ett självständigt arbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier på Uppsala universitet.
Studien kommer att undersöka hur tjejer upplever sociala medier och med ett extra fokus på kroppsnormer i sociala medierna.
Om det är okej för alla parter önskar jag att få spela in samtalet. Detta för att jag ska kunna gå tillbaka och lyssna igenom så att inget blir feltolkat eller glöms bort. Så fort arbetet är genomfört kommer allt material att raderas. För att inte gå ut med några personliga uppgifter kommer inte det riktiga namnet att användas utan ett fiktivt namn. Varken skola eller stad kommer att nämnas i studien.
Intervjun kommer att äga rum i skolans miljö någon gång under april månad och kommer endast vara vid ett tillfälle. Ingen ekonomisk ersättning delas ut för deltagande då deltagande är frivilligt. När som helst under intervjuns gång har deltagaren rätt att avbryta om den inte längre vill delta.
Nedan finner ni kontaktuppgifter till mig och min handledare. Hör av er om ytterligare information önskas. Jag hoppas att jag får möjligheten att genomföra denna intervju.
Medgivande till studien
Studien som kommer att handla om kroppsnormer på sociala medier, kommer att utföras inom ramen för ett självständigt arbete. Studien utförs av Ida Gustafsson som studerar sista terminen på
Magisterprogrammet Barn och ungdomsvetenskap.
- Jag ger härmed mitt medgivande till att ……….. (barnets namn) medverkar i ovan nämnda studie.
- Jag har tagit del av informationen om studien. Jag är införstådd med att ………...…. (barnets namn) kommer att intervjuas i sin skolmiljö.
- Jag vet att ingen obehörig får ta del av insamlad data, och att data förvaras och används på ett sätt så att deltagarna inte kan identifieras.
- Jag har informerats om att ingen ekonomisk ersättning utgår, deltagandet är frivilligt.
(Det är tillräckligt med en underskrift av vårdnadshavare)
Om du/ni vill meddela något särskilt: