• No results found

Studiens syfte är att genom intervjuer lyfta fram pedagogers utsagor om matematik, samt genom pedagogers yttranden bidra med förståelse om användandet av förskolans utomhusmiljö i matematikundervisningen. Studiens forskningsfrågor är; Vad berättar pedagoger om deras egna arbetssätt med matematik i förskolan?; Vilka uttalanden gör pedagoger om användandet av utomhusmiljön i matematikundervisningen?

Med utgångspunkt i syfte och forskningsfrågor uttalar sig pedagogerna i studien om att arbetet med matematik i förskolans kontext sker för att förbereda barnen för framtiden och att utomhusmiljön kan bidra till att med fysisk aktivitet upptäcka större matematiska fenomen, som exempelvis kilometer och symmetri i djur och natur. En möjlig tolkning av pedagogernas

Sida | 42

uttalanden är också att de har gemensamma erfarenheter av att matematiken är något som finns och sker överallt, men att de använder sig av olika strategier för att närma sig matematiken utomhus. Pedagogerna uttalar sig bland annat även om att de närmar sig matematiken tillsammans med barnen på förskolan genom att tillföra olika material, samt genom att ta till vara på det naturliga material som utomhusmiljön erbjuder. Pedagogerna poängterar även att matematik har funnits i förskolans kontext långt innan strävansmålen i läroplanen tillkom, men att läroplanen har bidragit till att göra matematiken synlig för pedagogerna och på så vis gjort dem mer medvetna om deras arbetssätt med den. I föreliggande studie synliggörs det också att förskolans utomhusmiljö utifrån pedagogers utsagor kan skapa möjligheter att utveckla undervisningen av matematik, men att de använder olika arbetssätt för att närma sig matematiken tillsammans med barnen i förskolan.

Sammanfattningsvis är slutsatsen i föreliggande studie att pedagoger besitter förståelse för att matematik är något som finns överallt i förskolans kontext och att det endast är pedagogerna själva som sätter gränserna för hur förutsättningarna angående arbetet med matematik utomhus sker. Slutsatsen i föreliggande studie tyder på att det är pedagogers kreativitet och deras egna utforskande tillsammans med barnen som är avgörande om matematiken utomhus synliggörs för barnen eller inte.

7. Metoddiskussion

Genom att ha influerats av ett hermeneutiskt perspektiv, både som teori och metod, har det påverkat studien i och med att vi utgått från den allmänna tolkningsläran där våra tolkningar, förförståelser och förståelser har funnits med för att kunna analysera forskningens resultat. Som ovan nämnt har vi utifrån våra förförståelser och förståelser haft en inverkan på studiens framväxt. Detta i och med att våra förståelser inte är detsamma som någon annans förståelser. Därav kan vi inte komma att säga att denna studies resultat är en verklig sanning för alla, då det utifrån någon annans erfarenheter och förståelser hade blivit en annan sanning. Dock kan vi ändå se studiens syfte, att genom intervjuer lyfta fram pedagogers utsagor om matematik, samt genom pedagogers yttranden bidra med förståelse om användandet av förskolans utomhusmiljö i matematikundervisningen, som relevant i och med att det kan leda till att pedagoger kan få inspiration i hur matematikundervisningen kan utvecklas, samt ta del av andra pedagogers uttalanden om hur utomhusmiljön kan användas för att synliggöra matematiska fenomen för barnen.

Sida | 43

Eftersom att föreliggande studie utgått ifrån en kvalitativ ansats kan det innebära att studiens resultat påverkats, då vi tagit del av tio pedagogers utsagor om matematik i utomhusmiljön. Då en kvalitativ ansats lägger fokus på ord snarare än siffror har det resulterat i att intervjuerna och transkriberingarna har gett utrymme för tolkningar, i jämförelse med om föreliggande studie utgått från en kvantitativ ansats som utgår ifrån siffror, som för studien kunnat ge mer konkreta resultat utan utrymme för tolkningar. Dock är det inte säkert att studiens resultat hade kunnat ses som mer tillförlitligt med en kvantitativ ansats istället för en kvalitativ, i och med att det fanns ett begränsat antal pedagoger som kunde delta i studien. Å andra sidan hade en kvantitativ ansats kunnat innebära en undersökning i form av enkäter, som i sin tur kunnat skapa möjligheter för fler deltagande pedagoger. Detta i och med att enkäter hade kunnat ge pedagogerna utrymme för att själva besvara enkäterna, utan forskares närvaro.

Vi har även utifrån frågorna i intervjuguiden synliggjort att intervjufrågorna kan ha påverkat och styrt de svar som vi fått av intervjupersonerna i studien, vilket även Bryman (2011) belyser och skriver kan bero på hur frågorna ställts under intervjuns gång. I och med att vi ställde frågor om bland annat specifikt utomhusmatematik (se bilaga 1), kan det lett till att intervjupersonernas svar blev påverkade. Även att vi båda satt med under intervjuerna med en pedagog vid varje intervjutillfälle, kan ha skapat en obalans i maktpositioneringar och resulterat i att intervjupersonernas svar formades av bådas närvaro. Likaså kan valet av enskilda intervjuer ha påverkat studiens resultat. Hade vi använt oss av fokussamtal, hade intervjuerna kunnat leda till djupare diskussioner och samtal, samt att intervjuernas längd hade kunnat bli längre, vilket i sig hade kunnat ge oss helt andra resultat. Dock var vi intresserade av de enskilda pedagogernas uttalanden. Detta för att intervjupersonerna inte skulle påverkas av varandra, vilket var anledningen till att vi att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna skilde sig åt tidsmässigt, vilket kan ha påverkats av tiden pedagogerna hade möjlighet att delta i intervjun, i och med att intervjuerna skedde på dagtid och pedagoger därav gick ifrån sin verksamhet för att medverka i studien. Resultatet i studien kan även påverkats av att deltagande intervjupersoner var både förskollärare och barnskötare, i och med att förskollärarna troligtvis har en mer genomgripande utbildning i matematik än vad barnskötarna har. Å andra sidan ville vi intervjua alla verksamma pedagoger i förskolan i och med att de, oavsett utbildning eller inte, är verksamma i både planering och arbetet med matematik tillsammans med barnen i förskolan.

8. Didaktiska implikationer och fortsatt forskning

Studiens syfte är att genom intervjuer lyfta fram pedagogers utsagor om matematik, samt genom pedagogers yttranden bidra med förståelse om användandet av förskolans utomhusmiljö i

Sida | 44

matematikundervisningen. I studien framkommer det att matematik är något som verksamma pedagoger arbetar med i deras verksamheter och att det finns en mängd olika strategier att förhålla sig till för att nå ut med matematiken till barnen. I studien synliggörs det även att utomhusmiljön skapar förutsättningar för pedagogers matematikundervisning, vilket går att tolka som att matematiken finns runt omkring oss vart vi än är och att det handlar om att kunna se och ta tillvara på den i vår vardag tillsammans med barnen. Hermeneutiken har för arbetet bidragit till att kunna närma oss verksamma pedagogers utsagor om deras erfarenheter, förståelser och tolkningar om matematikundervisning i förskolans kontext. I studien framkommer det ur pedagogers utsagor hur matematiken alltid funnits i förskolan, men att läroplanen har tydliggjort arbetet med matematiken ytterligare sedan den infördes i förskolans läroplan. Studiens resultat kan ses som relevant i och med att det kan bidra till att pedagoger får en bredare förståelse för att matematik är något som finns överallt i förskolans kontext och att det endast är pedagogerna själva som sätter gränserna för hur förutsättningarna angående arbetet med matematik utomhus sker. Det vill säga att resultatet visar att det är pedagogers kreativitet och deras egna utforskande tillsammans med barnen som är avgörande om matematiken utomhus synliggörs för barnen eller inte. Studiens resultat kan även bidra med att pedagoger kan ta del av andra pedagogers uttalanden om hur utomhusmiljön kan nyttjas för att synliggöra matematiska fenomen för barnen på förskolan. I och med att fokus i studien har varit att ta del av pedagogers utsagor om matematik i relation till utomhusvistelsen på förskolan, skulle forskning i framtiden kunna komplettera föreliggande studie genom en observationsstudie, där fokus läggs på att synliggöra hur pedagoger konkret undervisar i matematik samt hur utomhusmiljön på förskolor används för att komplettera matematikundervisningen inomhus.

Sida | 45

8. Referenslista

Ackesjö, H., & Persson, S. (2014). Barns erfarenheter av sociala gemenskaper

och övergångarna till och från förskoleklass. Pedagogisk Forskning i Sverige

(nr19), 5-30.

Andersson, B. & Kowalski, S. (2010). Så mattefrön: matematik i förskolan. (1. Uppl.).

Stockholm: Bonnier utbildning.

Allwood, C.M. & Erikson, M.G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori: för psykologi och andra beteendevetenskaper. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Back, C & Berterö, C.(2015). Interpretativ fenomenologisk analys. I. Fejes, A., & Thornberg, R. (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 162-174). (2 .Uppl). Stockholm:

Liber. ISBN: 9789147111657

Barr, A., Nettrup, A. & Rosdahl, A. (2011). Naturförskola: lärande för hållbar utveckling. Stockholm: Lärarförbundets förlag.

Beate Hansen Sandseter, E., Little, H. & Wyver, S. (2012). Do theory and pedagogy have an impact on provisions for outdoor learning? A comparison of approaches in Australia and Norway, Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 12:3, 167-182, DOI: 10.1080/14729679.2012.699800

Berg, M. & Fägerstam, E. (2013). Utvärdering [Elektronisk resurs] : skogen som klassrum : Utvärdering av projektet 2009-2012. Stockholm: Naturskyddsföreningen.

Bjervås, L.(2003). Det kompetenta barnet. I. Johansson, E., & Pramling Samuelsson. (Red.), Förskolan -barns första skola! (s.55-80). Lund: Studentlitteratur.

Bowman, B.T., M.S. Donovan, & M.S. Burns. (2001). Eager to learn: Educating our preschoolers. Washington, DC: National Academy Press.

Brodin, J. & Lindstrand, P. (2008). Alla kan vara med i en tillåtande lekmiljö. I. J. Brodin & A. Sandberg (Red.), Miljöer för lek lärande och samspel (s.87-102). (1.uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Bäckman, K. (2015). Matematiskt gestaltande i förskolan. Diss.:. Åbo Akademis förlag. Tillgänglig:https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/103338/backman_kerst in.pdf?sequence=2

Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Björklund, C. (2012). Bland bollar och klossar: matematik för de yngsta i förskolan. (2., [kompletterade] uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Sida | 46

Delacour, L. (2012). Interpreting the Curriculum – mathematics and didactic contracts in Swedish preschools. Utbildning & Lärande, VOL 6, NR 2.

Delacour, L. (2016) Mathematics and didactic contract in Swedish preschools, European Early Childhood Education Research Journal, 24:2, 215-228, 215- 228.

DOI:10.1080/1350293X.2016.1143257

Doverborg, E. (2016). Förskolans matematik. I. Doverborg, E. & Emanuelsson, G (Red.),Små barns matematik: undervisning & lärande (s.1-12). (2 rev.Uppl.). Göteborg: NCM, Göteborgs Universitet.

Doverborg, E., Pramling, N. & Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i förskolan. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Emmoth, K. (2014). Grunden läggs i förskolan [Elektronisk resurs]: förskolepedagogers tankar om utveckling, lärande och dokumentation. Lic.-avh. Umeå : Umeå universitet, 2014. Umeå. Tillgänglig: http://umu.diva- portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A696367&dswid=9315

Engdahl, I. (2007). Med barnens röst: ettåringar "berättar" om sin förskola. Licentiatavhandling i barn- och ungdomsvetenskap Stockholm:

Lärarhögskolan i Stockholm, 2007. Stockholm. Tillgänglig: http://buv.su.se/polopoly_fs/1.44327.1320915792!/IOL_Forskning40_Ingrid_En gdahl.pdf

Engdahl, K. (2014). Förskolegården: en pedagogisk miljö för barns möten, delaktighet och inflytande. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2014. Umeå. Tillgänglig: http://nynashamnsnaturskola.se/pdfHtm/Forskolansutemiljlo_karin_engdahl201 4.pdf

Eriksson Bergström, S. (2013). Rum, barn och pedagoger: [Elektronisk resurs] om möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska miljö. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2013. Umeå Tillgänglig:

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:613213/FULLTEXT01.pdf

Ernst, J (2014) Early childhood educators’ use of natural outdoor settings as learning environments: an exploratory study of beliefs, practices, and barriers, Environmental Education Research, 20:6, 735-752,

DOI: 10.1080/13504622.2013.833596

Fjortoft, I. (2001). The natural environment as a playground for children: The impact of outdoor play activities in pre-primary school children. Early Childhood Education Journal. Vol. 29. No. 2.111-117. 4

Franzén, K. (2014) Under-threes’ mathematical learning – teachers’perspectives, Early Years, 34:3, 241-254, DOI: 10.1080/09575146.2014.898615 Fägerstam, E. (2012). Space and place [Elektronisk resurs] : perspectives on outdoor

Sida | 47

teaching and learning. Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2012. Linköping. Tillgänglig:

http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:551531/FULLTEXT01.pdf

Hansen Sandseter, E. B., Little, H. & Wyver, S. (2012) Do theory and pedagogy have an impact on provisions for outdoor learning? A comparison of approaches in Australia and Norway, Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 12:3, 167-182, DOI:10.1080/14729679.2012.699800

Hildebrandt, C., & Zan, B. (2002) Using group games to teach mathematics. In R. DeVries (Ed.), Developing constructivist early childhood curriculum: Practical principles and activities, (pp. 193-208). New York: Teachers College Press. Tillgänglig:https://www.naeyc.org/sites/default/files/globally-

shared/downloads/PDFs/resources/position-statements/psmath.pdf

Johansson, E., &, Pramling Samuelsson, I. (2003). Förskolans vardag. I. Johansson, E. Pramling Samuelsson, I (Red.), Förskolan -barns första skola! (s.9-26). Lund: Studentlitteratur.

Johansson, B., & Karlsson, M.(2013). Inledning 11. I. Johansson, B. Karlsson,M (Red.), Att involvera barn i forskning och utveckling (s.11-26). (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Kantz, K., R. (2004). Understanding the outdoor play environment for preschool children in child care: should we just let 'em go? (Doctoral thesis )Retrospective eses and Dissertations.956.Tillgänglig:

https://lib.dr.iastate.edu/cgi/viewcontent.cgi?referer=https://www.google.com/& httpsredir=1&article=1955&context=rtd

Kiewra, C., & Veselack, E. (2016). Playing with Nature: Supporting Preschoolers’ Creativit in Natural Outdoor Classrooms. International Journal of Early Childhood, 4(1), 71.

Kilpatrick, J., J. Swafford, & B. Findell. (2001). Adding it up: Helping children learn mathematics. (Doctoral thesis) Washington, DC: National Academy Pres Tillgänglig:

https://www.ru.ac.za/media/rhodesuniversity/content/sanc/documents/Kilpatrick ,%20Swafford,%20Findell%20-%202001%20-

%20Adding%20It%20Up%20Helping%20Children%20Learn%20Mathematics. pdf

Lee, J., Collins, D. & Melton, J. (2016) What Does Algebra Look Like in Early Childhood?. Childhood Education, 92:4, 305-310, DOI: 10.1080/00094056.2016.1208009

Li, J, L. Hestenes, L & C. Wang, Y. (2016). Links between preschool children´s social skills and observed pretend play in outdoor childcare environments. Early Childhood Education Journal (2016) 44:61–68. DOI 10.1007/s10643-014-0673-2.

Sida | 48

Maynard, T. & Waters, J. (2007) Learning in the outdoor environment: a missed opportunity?, Early Years, 27:3, 255-265, DOI: 10.1080/09575140701594400 Mårtensson, F. (2004). Landskapet i leken: en studie av utomhuslek på förskolegården. Diss.

Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet, 2004. Alnarp. Tillgänglig: https://pub.epsilon.slu.se/803/1/Fredrika20050405.pdf

Ohlsson, I. & Forsbäck, M.,. (2008). Alla kan lära sig matematik. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.

Palmér, H. & van Bommel, J. (2016). Problemlösning som utgångspunkt:

matematikundervisning i förskoleklass. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Perry, B., Dockett, S. & Harley, E. (2007) Preschool Educators’ Substained Professional Development in Young Children’s Mathematics Learning. Mathematics Teacher Education and Development. Special Issue, vol. 8, 117-134.

Piasta, S. B., Yeager, C. Y., Pelatti, & Miller, H. L. (2014). Mathematics and Science Learning Opportunities in Preschool Classrooms. Early Education and Development, 25: 445–468. DOI:10.1080/10409289.2013.817753

Schilhab, T.S. & Steffensen, B. (red.) (2009). Nervpirrande pedagogik: [en introduktion till pedagogisk neurovetenskap]. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Sheridan, S., Williams, P., Sandberg, A. & Vuorinen, T. (2011) Preschool teaching in Sweden – a profession in change, Educational Research, 53:4, 415-437. DOI: 10.1080/00131881.2011.625153

Sheridan, S., Sandberg, A. & Williams, P. (2017). Förskollärarkompetens i förändring. Studentlitteratur AB, Lund.

Shonkoff, J.P. & Phillips, D. (2000). From neurons to neighborhoods [Elektronisk resurs] the science of early child development. Washington, D.C.: National Academy Press.

Sigmundsson, H. & Pedersen, A.V. (2004). Motorisk utveckling: nyare perspektiv på barns motorik. Lund: Studentlitteratu

Sjöstrand Öhrfelt, M. (2015). Barn i natur och natur i barn: en diskursanalys av texter om utomhuspedagogik och uteförskola. (Licentiatavhandling Malmö : Malmö högskola, 2015. Malmö). Tillgänglig: 2043_18576 Öhrfelt Muep.pdf

Sonja Sheridan, Pia Williams, Anette Sandberg & Tuula Vuorinen (2011): Preschool teaching in Sweden – a profession in change, Educational Research, 53:4, 415-437 http://dx.doi.org/10.1080/00131881.2011.625153

Solem, I.H. & Reikerås, E.K.L. (2004). Det matematiska barnet. (1. Uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.

Sida | 49

Sverige. Skolverket (2016). TIMSS 2015: svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket. Hämtad från: https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa- enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2 Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3707.pdf%3Fk%3 D3707

Szczepanski, A. Dahlgren, L. (2011). Lärares uppfattningar av lärande och undervisning utomhus. Didaktisk Tidskrift, 20(1), 21-48.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet. ISBN: 9789173071895 Hämtad: 2018-04-14

Westlund, I. (2015). Hermeneutik. I. Fejes, A., Thornberg, R. (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 71-88). (2 .Uppl). Stockholm: Liber. ISBN: 9789147111657

Widen, P. (2015). Kvalitativ textanalys. I. Fejes, A., Thornberg, R. (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 176-192). (2 .Uppl). Stockholm: Liber. ISBN: 9789147111657

Wilhelmsson, B. (2012). Teachers' intentions for outdoor education [Elektronisk resurs] : conceptualizing learning in different domains. Licentiatavhandling

(sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2012. Umeå.Tillgänglig:

http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A535314&dswid= 4352

Williams, P. (2006). När barn lär av varandra: samlärande i praktiken (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Sida | 50

Bilaga 1

Intervjufrågor: Inledningsfrågor

● Vilken åldersgrupp arbetar du med just nu? ● Vilken utbildning har du?

● Hur länge har du arbetat inom förskolans verksamhet?

Frågor angående utomhusmiljön

● Vilka olika utomhusmiljöer har ni tillgång till? (ex, skogen, gården, havet osv) ● Hur ofta och hur mycket vistas ni utomhus på förskolan? ( Per dag/vecka?). ● Hur använder ni era närmiljöer utomhus? I vilket syfte? ( fråga på ett nyfiket sätt) ● Vilka platser utomhus anser du att barnen dras till mest?

● Vilka för- och nackdelar finns det med utomhusvistelsen på förskolan? ● Påverkar årstiderna er utomhusvistelse på förskolan?

Frågor angående matematik ● Vad är matematik för dig? ● Hur arbetar ni med matematik?

● Varför arbetar man med matematik i förskolan?

● Vilka fördelar och nackdelar finns det med att arbeta med matematik i förskolan? ● Känner du dig säker i att undervisa i matematik på förskolan?

● I vilka miljöer utför ni matematikundervisning?

● Hade du velat ha mer utbildning i hur matematik kan tillämpas på förskolan?

Frågor angående utomhusmatematik

● Vad innebär utomhusmatematik för dig?

● Vilka erfarenheter har du som pedagog gällande matematik utomhus? (undervisning, jobb).

● Hur ser du som pedagog på att arbeta med matematik utomhus?

● Vilka matematiska fenomen kommer barnen i kontakt med under deras utomhusvistelse på förskolan utifrån dina erfarenheter?

● Känner du att du har tillräckligt med kunskap om matematik för att tillämpa den i barnens aktiviteter under utomhusvistelsen?

Sida | 51

matematikundervisning inomhus på förskolan?

● På vilket sätt kan utomhusmiljön utveckla matematikundervisningen på förskolan? Avslutande fråga

● Hade du varit intresserad av att få mer information om utomhusmatematik genom någon form av utbildningar?

Sida | 52

Bilaga 2

Hej!

Vi har nu påbörjat vårt examensarbete som handlar om matematik i förskolans utomhusmiljö med inriktning på pedagoger. Därav hade vi gärna velat ställa några frågor till er angående detta ämnet. Därför undrar vi om vi hade fått komma till er någon gång under nästa vecka och intervjua er individuellt i arbetslaget? Intervjun tar cirka en halvtimma per person och vi kommer spela in endast ljudet/samtalet med hjälp av en mobiltelefon för att vi i ett senare skede ska kunna transkribera samtalet. Syftet med vårt examensarbete är att kunna bidra med ytterligare kunskap gällande matematikundervisningen i utomhusmiljön. De som väljer att delta kommer såklart att vara anonyma i vårt examensarbete.

Vi är tillgängliga hela nästa vecka och har möjlighet att åka ut till er när det passar er bäst!

MVH

Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00

E-mail: registrator@hh.se www.hh.se

Louice Lundvall Frida Lo

Related documents