Litteraturstudien påvisar att närstående erfar vårdandet vara påfrestande och att närståendes liv cirkulerar runt att ta hand om partnern vilket ger olika konsekvenser i närståendes liv. Närstående erfar av olika anledningar en skyldighet att vårda partnern med demenssjukdom. Närstående uppger även att de utvecklar olika strategier för att kunna hantera vårdandet och att de är i behov av individanpassat stöd för att kunna ge bra vård till partnern med demenssjukdom.
Utifrån familjefokuserad omvårdnad ur ett familjerelaterat perspektiv med fokus på närstående bör sjuksköterskor uppmärksamma närståendes behov. Då närstående tar på sig en roll som vårdare av kärlek eller en känsla av skyldighet kan vårdandet leda till att närstående erfar ohälsa. Närståendes hälsa är central eftersom partnern med
demenssjukdom och hela familjen påverkas om den närstående erfar ohälsa. Litteraturstudiens resultat pekar på hur centralt det är att sjuksköterskor har en god förmåga att uppmärksamma närståendes behov av stöd samt att sjuksköterskor kan ge närstående individanpassat stöd i form av information och utbildning,
familjesamtal eller att uppmuntra närstående att ta emot stöd från andra
professioner. Sjuksköterskor kan genom en medvetenhet om varje enskild äldre närståendes erfarenheter relaterade till att vårda en partner med demenssjukdom främja den närståendes fysiska och psykiska hälsa. Om ohälsa förebyggs hos närstående kan det medföra ökad hälsa hos partnern med demenssjukdom men även för familjen som helhet vilket i längden även kan medföra en minskad kostnad för samhället.
10 Referenser
* = Artikel inkluderad i resultatet
Band-Winterstein, T., & Avieli, H. (2019). Women Coping With a Partner’s Dementia-Related Violence: A Qualitative study. Journal of Nursing Scholarship. 51(4), 368–379. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1111/jnu.12485
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B-I. (2012a). Relationen mellan familj och sjuksköterska. I E. Benzein. M. Hagberg & B-I. Saveman (Red.), Att möta familjer inom vård och omsorg (s. 47–58). Studentlitteratur.
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B-I. (2012b). Varför ska familjen ses som en enhet?. I E. Benzein. M. Hagberg & B-I. Saveman (Red.), Att möta familjer inom vård och omsorg (s. 24–27). Studentlitteratur.
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B.-I. (2014). Familj och sociala relationer. I F. Friberg & J. Öhlen (Red.), Omvårdnadens grunder: perspektiv och
förhållningssätt (2 uppl., s. 69–88. Studentlitteratur.
Bomin, S., Barroso, J., Gillis, C. L., & Davis, L. L. (2013). Finding meaning in caring for a spouse with dementia. Applied Nursing Research, 26(3), 121–126. https://doi.org/10.1016/j.apnr.2013.05.001
Botsford, J., Clarke, C. L., & Gibb, C. E. (2012). Dementia and relationships: experiences of partners in minority etnic communities. Journal of Advanced Nursing, 68(10), 2207–2217. https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2011.05905.x Bökberg, C., Ahlström, G., Leino-Kilpi, H., Soto-Martin, M. E., Cabrera, E., Verbeek, H., Saks, K., Stephan, A., Sutcliffe, C., & Karlsson, S. (2015). Care and Service at Home for Persons With Dementia in Europe. Journal of Nursing Scholarship, 47(5), 407–416. https://doi.org/10.1111/jnu.12158
Calastani, T., & Bowen, M. E. (2006). Spousal caregiving and crossing gender boundaries: maintaining gendered identities. Journal of Aging Studies, 20(3), 253– 263. https://doi.org/10.1016/j.jaging.2005.08.001
Carlsson, C., & Wennman-Larsen, A. (2014). Ideellt engagemang och närståendes insatser. I A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling (2. uppl., s. 197–223). Studentlitteratur.
Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad - Studiematerial för undervisning inom projektet “Evidensbaserad omvårdnad - ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola (rapport nr 2). Malmö högskola, Hälsa och samhälle.
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/660/rapport_hs_05b.pdf;jsessionid=20FF FF110FB0B8C9935DEDC189AC5175?sequence=1
Cooney, A., Hunter, A., Murphy, K., Casey, D., Devane, D., Smyth, S., Dempsey, L., Murphy, E., Jordan, F., & O’Shea, E. (2014). ’Seeing me through my
memories’: a grounded theory study on using reminiscence with people with dementia living in long-term care. Journal of Clinical Nursing, 23(23–24), 3564– 3574. https://doi.org/10.1111/jocn.12645
Edberg, A.-K. (2014). Kognitiv svikt. I A.-K. Edberg & H. Wijk (Red.),
Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (2 uppl., s. 645–685). Studentlitteratur. Eriksson, H., & Sandberg, J. (2008). Transitions in men’s caring identities:
experiences from home-based care to nursing home placement. International Journal of Older People Nursing, 3(2), 131–137. https://doi.org/10.1111/j.1748-3743.2007.00092.x
*Eriksson, H., Sandberg, J., & Hellström, I. (2013). Experiences of long-term home care as an informal caregiver to a spouse: gendered meanings in everyday life for female carers. International Jornal of Older People Nursing, 8(2), 159–165. https://doi.org/10.1111/j.1748-3743.2012.00340.x
Erlingsson, C. (2012). Äldre anhörigvårdares hälsa: vårdandet i ett kraftfält av föreställningar. I E. Benzein. M. Hagberg & B-I. Saveman (Red.), Att möta familjer inom vård och omsorg (s.129–139). Studentlitteratur.
Ernsth Bravell, M. (2014). Multisjuklighet. I A.-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (2 uppl., s. 706–726). Studentlitteratur. Galvin, J. E., Duda, J. E., Kaufer, D. I., Lippa, C. F., Taylor, A., & Zarit, S. H. (2010). Lewy body dementia: caregiver burden and unmet needs. Alzheimer Disease & Associated Disorders, 24(2), 177–181.
https://doi.org/10.1097/WAD.0b013e3181c72b5d
Gibbons, C., Creese, J., Tran, M., Brazil, K., Chambers, L., Weaver, B., & Bédard, M. (2014). The Psychological and Health Consequences of Caring for a Spouse With Dementia: A Critical Comparison of Husbands and Wives. Journal of Women & Aging, 26(1), 3–21. https://doi.org/10.1080/08952841.2014.854571
*Hammond-Collins, K., Peacock, S., & Forbes D. (2014). In sickness and in health: comparing the experiences of husbands and wives caring for someone with
dementia. Perspectives: the Journal of the Gerontological Nursing Association, 37(3), 6–13. https://doi.org/10.1016/j.jagp.2017.07.004
Hansen, A., Hauge, S., & Bergland, Å. (2017). Meeting psychosocial needs for persons with dementia in home care sevices – a qualitative study of different perceptions and practices among health care providers. BMC Geriatrics, 17, 1–10. https://doi.org/10.1186/s12877-017-0612-3
*Hellström, I., Håkanson, C., Eriksson, H., & Sandberg, J. (2017). Development o folder men’s caregiving roles for wives with dementia. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31(4), 957–964. https://doi.org/10.1111/scs.12419
Helsingforsdeklarationen (9 juli 2018). World Medical Association Declaration of Helsinki: Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Jones, K. (2015). Brain Disorders Sourcebook (4 uppl.). Omnigraphics. Karlsson, S., Bleijlevens, M., Roe, B., Saks, K., Martin, M. S., Stephan, A., Suhonen, R., Zabalegui, A., & Hallberg I. R. (2015). Dementia care in European countries, from the perspective of people with dementia and their caregivers. Journal of Advanced Nursing, 71(6), 1405–1416. https://doi.org/10.1111/jan.12581 Kalis, A., Schermer, M. H. N., & van Delden, J. J. M. Ideals regarding a good life for nursing home residents with dementia: views of professional caregivers. Nursing Ethics, 12(1), 30–42. https://doi.org/10.1191/0969733005ne756oa
Kirsi, T., Hervonen, A., & Jylhä, M. (2000). A man’s gotta do what a man’s gotta do: Husbands as Caregvers to Their Demented Wives: A Discourse Analytic Approach. 14(2), 153–169.
https://www-sciencedirect-com.proxy.lnu.se/journal/journal-of-aging-studies/vol/14/issue/2
Knutsen, H., & Råholm, M. (2009). The dialectic movement between suffering abd reconcilation: male caregivers’ experience of caring for their wives suffering from dementia. International Journal for Human Caring, 13(4), 50–56.
https://doi.org/10.20467/1091-5710.13.4.50
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Natur och Kultur.
*Kvaal, K., Engedal, K., & Ulstein, I. (2013). Comparison of anxiety symtoms in spouses of persons suffering from dementia, geriatric in-patients and healthy older persons. Nordic Journal of Nursing Research & Clinical Studies, 33(4), 4–8. https://doi.org/10.1177/010740831303300402
Lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460). Utbildningsdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Larsson, M., & Rundgren, Å. (2010). Geriatriska sjukdomar. Studentlitteratur. Lin, M.-C., Macmillan, M., & Brown, N. (2012). A grounded theory longitudinal study of carers’ experiences of caring for people with dementia. Dementia, 11(2), 818–197. https://doi.org/10.1177/1471301211421362
*Lövenmark, A., Summer Meranius, M., & Marmstål Hammar, L. (2018). That mr. Alzheimer… you never know what he’s up to, but what about me? A discourse analysis of how Swedish spouse caregivers can make their subject positions
understandable and meaningful. International Journal of Qualitative Studies on Health & Well-being, 13(1), 1–12. https://doi.org/10.1080/17482631.2018.1554025 Massimo, L., Evans, L. K., & Benner, P. (2013). Caring for loved ones with
frontotemporal degeneration: The lived experiences of spouses. Geriatric Nursing, 34(4), 302–306. https://doi.org/10.1016/j.gerinurse.2013.05.001
*Meyer, J., Mc Cullough, J., & Berggren, I. (2016). A phenomenological study of living with a partner affected with dementia. Brittish Journal of Community Nursing, 21(1), 24–30. https://doi.org/10.12968/bjcn.2016.21.1.24
*Munkejord, M. C., Stefansdottir, O. A., & Sveinbjarnadottir, E. K. (2020). Who cares for the carer? The suffering, struggles and unmet needs of older women caring for husbands living with cognitive decline. International Practice Development Jorunal, 10(5), 1–11. https://doi.org/10.19043/ipdj.10Suppl.005
National Center for Biotechnology Information. (u.å). PubMed Overview. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/about/
Nordberg, G., von Strauss, E., Kåreholt, I., Johansson, L., & Wimo A. (2005). The amount of informal and formal care among non-demented and demented elderly persons – results from a Swedish population-based study. International Journal of Geriatric Psychiatry, 20(9), 862–871. https://doi.org/10.1002/gps.1371
Nygren, B., & Lundman, B. (2014). Åldrande och att vara gammal. I F. Friberg & J. Öhlen (Red.), Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt (2 uppl., s. 153–177. Studentlitteratur.
O’Shaughnessy, M., Lee, K., & Lintern, T. (2010). Changes in the couple
relationship in dementia care: spouse carers’ experiences. Dementia, 9(2), 237–258. https://doi.org/10.1177/1471301209354021
*Peacock, S., Bayly, M., Gibson, K., Holtslander, L., Thompson, G., & O’Connell, M. (2018). The bereavement experience of spousal caregivers to persons with dementia: Reclaiming self. Dementia, 17(1), 78–95.
https://doi.org/10.1177/1471301216633325
Perry, J. (2002). Wives giving care to husbands with Alzheimer’s disease: a process of interpretive caring. Research in Nursing & Health, 25(4), 307–316.
https://doi.org/10.1002/nur.10040
Sanders, S., Ott, C. H., Kelber. S. T., & Noonan, P. (2008). The experience of high levels of grief in caregivers of persons with Alzheimer’s disease and related dementia. Death Studies, 32(6), 495–523.
https://doi.org/10.1080/07481180802138845
Schulz, R., & Beach, S. R. (1999). Caregiving as a Risk Factor for Mortlity – The Caregiver Health Effects Study. American Medical Assossiation 282(23), 2215–
2219. American Medical Assossiation, 282(23), 2215–2219. https://doi.org/10.1001/jama.282.23.2215
Shim, B., Barroso, J., Gilliss, C. L., & Davis, L. L. (2013). Finding meaning in caring for a spouse with dementia. Applied Nursing Research, 26(3), 121–126. https://doi.org/10.1016/j.apnr.2013.05.001
Shuai, L., Chonghui, L., Zhihong, S., Xiaodan, W., Yuying, Z., Shuling, L., Jing, L, Tao, Y., Yong, J. (2016). Caregiver burden and prevalence of depression, anxiety and sleep disturbances in Alzheimer’s disease caregivers in China. Journal of Clinical Nursing, 26(9–10), 1291–1300. https://doi.org/10.1111/jocn.13601 Silva Leite, B., Leite Funchal Camacho, A. C., Lopes Joaquim, F., Lírio Gurgel, J., Rodrigues Lima, T., & Santos de Queiroz, R. (2017). Vulnerability of caregivers of the elderly with dementia: a cross-sectional descriptive study. Revista Brasileria de Enfermagem, 70(4), 682–688. https://doi.org/10.1590/0034-7167-2016-0579 *Simpson, G. M., Pressley, T., Parker, M., Stansbury, K., Wilks, S. E., &
McDougall, G. J. (2018). Support groups for Alzheimer’s caregivers: Creating our own space in uncertain times. Social Work in Mental Health, 16(3), 303–320. https://doi.org/10.1080/15332985.2017.1395780
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2008a). Dementia- Caring, Ethics, Ethnical and Economical Aspects. A Systematic Review (SBU utvärderar 172–3).
https://www.sbu.se/contentassets/2c12ea9230ef419a84a0078c5fa48ae7/dementia_v ol32.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2008b). Dementia – Etiology and Epidemiology. A Systematic Review (SBU utvärderar 172-1).
https://www.sbu.se/contentassets/2c12ea9230ef419a84a0078c5fa48ae7/dementia_v ol12.pdf
Socialstyrelsen (2012a). Anhöriga som ger omsorg till närstående – omfattning och konsekvenser (Artikelnummer 2012-8-15).
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2012-8-15.pdf
Socialstyrelsen (2012b). Demenssjukdomarnas samhällskostnader i Sverige 2012 (Artikelnummer 2014-6-3). https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2014-6-3.pdf
Socialstyrelsen (2014). Anhöriga som ger omsorg till närstående. Fördjupad studie av omfattning och konsekvenser (Artikelnummer 2014-10-10).
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2014-10-10.pdf
Socialstyrelsen (2017). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom (Artikelnummer 2017-12-2).
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2017-12-2.pdf
Socialtjänstlag (SoL 2009:549). Socialdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
Sussman, T. (2009). The influence of service factors on spousal caregivers’ perceptions of community services. Journal of Gerontological Social Work, 52(4), 406–422. https://doi.org/10.1080/01634370802609205
Sussman, T., & Regehr, C. (2009). The influence of community-based services on the burden of spouses caring for their partners with dementia. Health & Social Work, 34(1), 29–39. https://doi.org/10.1093/hsw/34.1.29
Svenkerud-Aasgaard, H., Fagerström, L., & Landmark, B. (2014). Nurses’ Experiences of Providing Care to Dementia Patients Through Home Health Care: After Further Training and a Reorganization of Nursing Resources.
Home Health Care Management & Practice, 26(4) 230–238. https://doi.org/10.1177/1084822314530992
Svensk sjuksköterskeförening. (2017a). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017b). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf Tuomola, J., Soon, J., Fisher, P., & Yap, P. (2016). Lived Experience of Caregivers of Persons with Dementia and the Impact on their Sense of Self: A Qualitative Study in Singapore. Journal of Cross-Cultural Gerontology, 31(2), 157–172. https://doi.org/10.1007/s10823-016-9287-z
Vikström, S., Josephsson, S., Stigsdotter-Neely, A., & Nygård, L. (2008).
Engagement in activities: experiences of persons with dementia and their caregiving spouses. Dementia, 7(2), 251–270. https://doi.org/10.1177/1471301208091164 Walters, A. H., Oyebode, J. R., & Riley, G. A. (2010). The dynamics of continuity and discontinuity for women caring for a spouse with dementia. Dementia, 9(2), 169–189. https://doi.org/10.1177/1471301209354027
Wang, C.-L., Lotus-Shyu, Y.-I., Wang, J.-Y., & Lu, C.-H. (2017). Progressive compensatory symbiosis: spouse caregiver experiences of caring for persons with
dementia in Taiwan. Aging & Mental Health, 21(3), 241–252. https://doi.org/10.1080/13607863.2015.1081148
Whittemore, R., & Knafl, K. (2005). The integrative review: updated metodology. Metodological issues in nursing research, 52(5), 546–553.
https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2005.03621.x
Wimo, A., Handels, R., Elmståhl, S., Fagerström, C., Fratiglioni, L., Isaksson, U., Larsen, O., Sanmartin Berglund, J., Sjölund B.-M., Sköldunger, A., Wahlberg. (2020). Informell och formell vård hos äldre personer i ordinärt boende-förändringar och samspel över tid 20012–200152012–2015 i SNAC projektet. SNAC.
https://snacsweden.files.wordpress.com/2020/06/informell-och-formell-vc3a5rd-hos-c3a4ldre-personer-i-ordinc3a4rt-boende.pdf
World Health Organization. (2015). World report on ageing and health.
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/186463/9789240694811_eng.pdf;js essionid=2E944331A9DC66589866390C6272EB41?sequence=1
World Health Organization. (2017). Global action plan on the public health response to dementia-2017-2025.
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/259615/9789241513487-eng.pdf;jsessionid=651412D23EA94A902F517D87105C5821?sequence=1
World Health Organization. (2019). Risk reduction of cognitive decline and dementia – WHO guidelines.
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/312180/9789241550543-eng.pdf?ua=1
Wright, L. M., Watson, W. L., & Bell, J. M. (2002). Familjefokuserad omvårdnad. Studentlitteratur.
Yong, A. S. L., Price, L., Napier, F., & Matthews, K. (2019). Supporting sustainable occupational lives for partner caregivers of people with dementia. British Journal of Occupational Therapy, 83(9), 595–604. https://doi.org/10.1177/0308022619898080
Bilaga 1 Sökschema Cinahl
Datum för sökningen: 2020-11-18
Sökning Sökord &
kombinationer
Begränsningar
(limits)
Antal
träffar
Lästa
abstrakt
Lästa i
fulltext
Granskade
artiklar
Utvalda
artiklar
S1 (MH ”Spouses”) 10,975 S2 Spouse* 16,409 S3 Partner* 87,987 S4 Husband* 5,388 S5 Wife 4,383 S6 Wives 4,383 S7 S1 OR S2 OR S3 OR S4 S5 OR S6 104,140 S8 (MH ”Dementia+”) 74,250 S9 (MH ”Dementia Patients”) 1,569 S10 (MH ”Frontotemporal 748S11 (MH ”Alzheimer’s Disease”) 32,807 S12 (MH ”Dementia, Vascular+”) 1,707 S13 (MH ”Lewy Body Disease”) 1,103 S14 Dementia 65,199 S15 ”Frontotemporal dementia” 1,950 S16 Alzheimer* 43,602 S17 ”Lewy body” 1,580 S18 ”Vascular dementia” 1,761 S19 S8 OR S9 OR S10 OR S11 OR S12 OR S13 OR S14 OR S15 OR S16 OR S17 OR S18 94,456 S20 (MH ”Emotions+”) 138,120 S21 Experience* 447,648 S22 View* 132,357 S23 Feeling* 38,356
S24 Emotion* 110,454 S25 S20 OR S21 OR S22 OR S23 OR S24 720,512 S26 (MH ”Caregivers”) 35,824 S27 Caring 45,844 S28 Care* 1,536,206 S29 Caregiv* 72,472 S30 S26 OR S27 OR S28 OR S29 1,549,011 S31 S7 AND S19 AND S25 AND S30 888 2010-2020 Peer reviewed Engelska, Svenska Ålder 65+ 222 150 45 8 8
Bilaga 2 Sökschema PubMed
Datum för sökningen: 2020-11-18
Sökning Sökord &
kombinationer
Begränsningar
(limits)
Antal
träffar
Lästa
abstrakt
Lästa i
fulltext
Granskade
artiklar
Utvalda
artiklar
S1 Spouses[MeSH Terms] 10,287 S2 Spouse* 32,194 S3 Partner* 241,936 S4 Husband* 45,662 S5 Wife 23,429 S6 Wives 21,546 S7 S1 OR S2 OR S3 OR S4 OR S 5 OR S6 308,985 S8 Dementia[MeSH Terms] 168,945 S9 Frontotemporal dementia[MeSH Terms] 3,395S11 Dementia, vascular[MeSH Terms] 6,714 S12 Alzheimer disease[MeSH Terms] 95,642 S13 Dementia 218,715 S14 ”Frontotemporal dementia” 7,517 S15 Alzheimer* 174,707 S16 ”Lewy body” 6,145 S17 ”Vascular dementia” 8,495 S18 S8 OR S9 OR S10 OR S11 OR S12 OR S13 OR S14 OR S15 OR S16 OR S17 274,453 S19 Emotions[MeSH Terms] 246,498 S20 Experience* 1,104,865 S21 View* 495,364 S22 Feeling* 63,502 S23 Emotion* 231,942
S24 S19 OR S20 OR S21 OR S22 OR S23 1,884,716 S25 Caregivers[MeSH Terms] 37,696 S26 Caregiv* 85,350 S27 Care* 2,939,546 S28 Caring 52,727 S29 S25 OR S26 OR S27 OR S28 2,954,303 S30 S7 AND S18 AND S24 AND S29 997 2010-2020 Svenska, Engelska Ålder 65+ 366 214 31 1 1
Bilaga 3 Artikelmatris
Författare År Land Titel Tidskrift Hämtad från databasSyfte Metod Resultat Kvalitet
Eriksson, H., Sandberg, J., & Hellström, I. 2012 Sverige Experiences of long-term home care as an informal caregiver to a spouse: gendered meanings in everyday life for female carers.
International Journal of Older People Nursing
Cinahl
(Förekom mer även i sökningen i PubMed)
Syftet vara att utifrån ett kvinnligt perspektiv utforska könsaspekter av att under en längre tid vårda en partner med demenssjukdom. Kvalitativ intervjustudie. Ett feministiskt perspektiv användes i analysen. 40 intervjuer med 12 kvinnor.
Det framkom tre huvudteman;
heteropolarisation i relationen, introspektion relaterat till vårdandet och förminskande av stöd med vårdandet.
Kvinnliga närstående ser sin vårdande roll och ansvar som viktigast; andra uppgifter såsom att ta hand om sig själv ansågs mindre väsentliga. Hög 40 poäng 83% Hammond-Collins, K., Peacock, S., & Forbes, D. 2014 Canada
In sickness and in health; comparing the
experiences of husbands and wives caring for someone with dementia.
Perspectives: The Journal of The
Gerontological Nursing Association
Cinahl Syftet var att beskriva likheter och skillnader i erfarenheter mellan manliga och kvinnliga partners som vårdar en person med demenssjukdom. Andrahandsanalys av en kvalitativ fenomenologisk studie. Öppna intervjuer med 7 deltagare. 4 kvinnor och 3 män.
Det framkom fyra teman; vård i
hemmet, vård på vårdboende, copingstrategier och hitta mening och styrka.
Manliga närstående beskrev mer positiva erfarenheter relaterade till vårdandet än vad kvinnliga närstående gjorde. Både manliga och kvinnliga närstående bekräftade en blandning av positiva och negativa erfarenheter. Hög 41 poäng 85% Hellström, I., Håkansson, C., Eriksson, H., & Development of older men’s caregiving roles for wives with dementia.
Cinahl
(Förekom
Syftet var att beskriva hur äldre svenska män tar sig an rollen att
Andrahandsanalys av en kvalitativ longitudinell studie.
Det framkom tre teman; jag och
det, jag trots det och det är jag.
Manliga närstående anpassade
Hög 40 poäng
2017 Sverige Scandinavian Journal of Caring Sciences sökningen i PubMed demenssjukdom över tid. 30 individuella semistrukturerade intervjuer med 7 män.
från vårdandet till att uppskatta rollen som vårdare.
Kvaal, K., Engedal, K., & Ulstein, I. 2013 Norge Comparison of anxiety symptoms in spouses of persons suffering from dementia, geriatric in-patients and healthy older persons.
Nordic Journal of Nursing Research & Clinical Studies
Cinahl Syftet var att beskriva och jämföra
ångestsymtom hos partners till personer med demenssjukdom, inneliggande geriatriska patienter och en frisk kontrollgrupp, samt att studera möjliga riskfaktorer med ångest i de olika grupperna. Tvärsnittsstudie med kvantitativ metod. 242 deltagare, både män och kvinnor, varav 76 partners till en person med demenssjukdom, 98 geriatriska patienter och 68 friska i kontrollgruppen.
Äldre partners till personer med demenssjukdom rapporterade lika mycket ångestsymtom som geriatriska inneliggande patienter. Båda grupperna rapporterade signifikant fler symtom på ångest än den friska kontrollgruppen som inte utförde vårdande. Hög 42 poäng 89% Lövenmark, A., Summer Meraniues, M., & Marmstål Hammar, L. 2018 Sverige That mr. Alzheimer… you never know what he’s up to, but what about me? A discourse analysis of how Swedish spouse caregivers can make their subject positions understandable and meaningful.
International Journal of Qualitative studies on Health & Well-Being
Cinahl
(Förekom mer även i sökningen i PubMed)
Syftet var att beskriva hur vårdande partners kan tolka sig själva som subjekt när de lever med och vårdar sin partner med demenssjukdom. Kvalitativ studie som använder diskursanalys som studiedesign. Semistrukturerade intervjuer med 4 män och 5 kvinnor.
Det framkom tre huvudteman;
partnern som skådespelare, partnern som förälder och partnern som överlevare.
Partners kämpar med inre och yttre konflikter och de erfar också uttalad ensamhet och riskerar sin egna hälsa.
Hög 41 poäng 85% Meyer, J., Mc Cullough, J., & A phenomenological study of living with a
Cinahl Syftet var att beskriva partners erfarenheter av
Kvalitativ beskrivande
Ett huvudtema framkom; från
gemenskap till ensamhet.
Hög 41
Sverige British Journal of Community Nursing
sökningen
i PubMed) Djupintervjuer med 3 kvinnor och 4 män.
förändrades från att vara partner till att vara vårdare.
Munkejord, M. C., Stefansdottir, O. A., Sveinbjarnadottir, E. K. 2020
Norge & Island
Who cares for the carer? The suffering, struggles and unmet needs of older women caring for husbands living with cognitive decline.
International Practice Development Journal
Cinahl Syftet var att undersöka äldre kvinnors
erfarenheter av att vårda en partner med kognitiv svikt i en nordisk kontext. Kvalitativ intervjustudie. Djupintervjuer med 11 kvinnor
Det framkom tre huvudteman;
svårigheter, lidande och ouppfyllda behov.
Kvinnliga närståendes erfarenhet var att deras egna behov inte uppfylldes trots professionell vård i hemmet. Hög 42 poäng 87,5% Peacock, S., Bayly, M., Gibson, K., Holtslander, L., Thompson, G., & O’Connell, M. 2018 Canada The bereavement experience of spousal caregivers to persons with dementia: Reclaming self. Dementia
PubMed Syftet var att beskriva erfarenheterna av sorg bland personer som vårdar en partner med demenssjukdom. Kvalitativ tolkande studie med fenomenologisk överton. 20 intervjuer med 8 kvinnor och 2 män.
Det framkom två huvudteman;
kännetecken av sorg och faktorer som underlättar sorgeprocessen.
Det är viktigt att partnern hittar tillbaka till sig själv för att bäst kunna hantera sorgeprocessen.
Hög 40 poäng 83% Simpson, G. M., Stansbury, K., Wilks, S. E., Pressley, T., Parker, M., & McDougall, G. J. 2018 USA
Support groups for Alzheimer’s caregivers: Creating our own space in uncertain times.
Social Work in Mental Health
Cinahl Syftet var att undersöka manliga vårdares uppfattningar av att vårda en fru med Alzheimers och vilken nytta stödgrupper har samt vilka förbättringar som behövdes för att