Vår undersökning har fokuserat hur personal på olika fritidshem upplever sig följa de mål och riktlinjer som är uppsatta för fritidsverksamheten, detta genom att ställa följande frågor:
På vilket sätt anser sig fritidspersonalen, i de aktuella verksamheterna, följa Skolverkets Allmänna råd för kvalitet i fritidshem?
Hur anser fritidspersonalen att grundidéerna: helhets- och effektiviseringsperspektivet påverkar målarbetet?
Genom intervjuer och observationer visar vår studie att det skiljer sig i fritidspersonalens uppfattningar rörande på vilket sätt man anser sig följa mål och riktlinjer för
fritidsverksamheten. En del anser sig ha tydliga mål att arbeta efter och en del menar att mål knappt finns eller är av mindre betydelse. Endast en av informanterna talar initialt om de Allmänna råden i sitt målarbete, men då vi ställer frågor rörande dessa blir det ändå tydligt att alla mer eller mindre arbetar efter dem. Paradoxalt nog blir således vår slutsats att
fritidshemspersonalen anser sig följa de Allmänna råden trots att de inte är insatta i, eller har tagit del av dem. Kanske beror detta på att de Allmänna råden är baserade på Läroplanen och skollagen, två långt mer vedertagna måldokument än de Allmänna råden, som man med all säkerhet har tagit del av. Därför vet man vad de Allmänna råden handlar om trots att man inte läst dem. Läroplanen finns med som en röd tråd genom hela lärar- och
fritidspedagogsutbildningen, medan de Allmänna råden varit så gott som osynliga. Kanhända är detta en tendens som sedan följer med ut i arbetslivet. Vi anser att denna slutsats inte är helt orimlig med tanke på våra informanters och flera forskares uppfattningar rörande
fritidshemmets sekundära plats inom skolbarnomsorgen. Att våra informanter i de flesta fall saknar en djupare kunskap om de Allmänna råden blir tydlig under intervjuerna.
Informanternas svar är ofta ytliga och de använder sällan eller aldrig de begrepp som finns i råden. Detta kan givetvis bero på att informanterna inte är förberedda på frågorna, men kan även bero på just bristande kännedom.
På vilket sätt man upplever sig följa de Allmänna råden står att läsa i resultatdelen, men vi vill ändå kort sammanfatta det här. Rörande fritidshemmets uppdrag anser de flesta att de
kompletterar skolan genom att erbjuda alternativa aktiviteter och att man erbjuder barnen en meningsfull fritid genom att se till deras behov och intressen. Social träning och fri lek lyser framförallt igenom då det gäller åsikter kring vad en meningsfull fritid är. Man anser sig även förena omsorg och pedagogik genom att dels finnas med i undervisningssituationerna dels fungera som ”kompis” och komplement till hemmet. Gällande normer och värden anser de flesta informanterna att man arbetar aktivt med att införliva dessa i verksamheten, detta görs bland annat genom det vardagliga arbetet men även i mer fasta undervisningssituationer som livskunskap eller SET (social, emotionell träning). Då det handlar om att se det unika i varje barn och förmågan i att se olikheter som en tillgång, menar det flesta att strävan finns där, men att de upplever en svårighet i detta. Man pekar på den mänskliga faktorn och personkemi som förklaring. Slutligen rörande barns delaktighet och inflytande anser alla informanter utom en att man följer detta råd genom demokratiska ansatser där ”stormöten” hålls och barnen får önska aktiviteter i ”önskeboxar”.
Ifall man anser sig följa mål och riktlinjer och på vilket sätt detta görs, är givetvis beroende av vilka förutsättningar man har, organisatoriska och resursmässiga såväl som pedagogiska och till och med personliga. Genom våra observationer har vi kunnat se till exempel att de flesta fritidshemmens lokaler inte är ändamålsenliga för fritidsverksamhet. Detta påverkar i sig den pedagogiska verksamheten och naturligtvis även målarbetet.
På vilket sätt helhets- och effektiviseringsperspektivet påverkar informanternas målarbete är svårt att entydigt svara på, men att perspektiven har betydelse står helt klart.
Helhetsperspektivet innefattar i stort integration och samarbete mellan skola och fritids. Åsikterna kring huruvida detta är bra eller dåligt finner vi, hos våra informanter, något
tudelade. Dels uttrycker man uppfattningar som pekar på det negativa med integration, till exempel att man som fritidspersonal ”slits” ut av för många timmars barnkontakt. Man pekar även på det faktum att integrationen bara verkar gå åt ett håll, det vill säga att
fritidspersonalen är integrerad i skolverksamheten men att lärarna inte är integrerade i fritidsverksamheten. Trots detta upplever de flesta att de genom integrationen, med hjälp av deras yrkeskompetens bidrar med något i den pedagogiska verksamheten som lärarna inte kan ge. Informanterna beskriver det som att de tar med något ”annat” in i klassen, en mer kreativ sida. Man är också positiv till möjligheten att kunna följa och samarbeta kring eleverna. Genom detta drar vi slutsatsen att helhetsperspektivet påverkar målarbetet både positivt och negativt. Positivt i den bemärkelsen att man till exempel genom att följa en elev under hela dagen gör det lättare att se dennes behov och på så vis erbjuda en meningsfull fritid. Negativt på grund av att man ”slits” ut och inte har energi att ägna sig åt målarbete.
Vår tolkning av hur effektiviseringsperspektivet påverkar målarbetet ger oss ett mer entydigt svar. Här är man i allmänhet negativt inställd och menar att effektivisering bidrar till färre personal, högre antal barn per grupp samt indragna resurser och medel. Informanterna belyser även problemet med att man genom effektivisering ofta får verka som extraresurs, vilket gör det svårt att hinna med sitt egentliga arbete och där igenom även målarbetet.
Vi är väl medvetna om såväl yttre som inre faktorer som kan ha påverkat vår undersökning och vårt resultat. Till exempel har det varit ytterst svårt att hitta tidigare forskning inom vårt fält, något som försvårat vårt arbete betydligt. Mycket tid har gått åt till att hitta teorier och litteratur vilket kan har lett till att en del goda källor gått förlorade på vägen, vilket är
beklagligt. I efterhand har vi även kommit till insikt om att vår intervjuguide kunde varit mer omfattande och precis. Vi har ibland haft svårighet att utröna exakt vad det är informanterna syftar på och vi inser att detta med stor sannolikhet beror på otydligt ställda frågor.
Genom hela arbetet har vi sett hur de Allmänna råden, de pedagogiska grundtankarna, vygotskijs aspekter och KME-perspektivet har tydliga beröringspunkter och hur de kan kopplas till varandra. I den Allmänna råden uttrycks vikten av att verksamheten präglas av lek, fysisk aktivitet, skapande verksamhet som drama, musik, dans, bild och form. Vidare ligger stort fokus på barnets sociala utveckling och gruppens betydelse för lärandet. Man menar att barns lärande sker hela tiden och i alla sammanhang och man ser på barn som aktiva medskapare av sin egen utveckling och sitt eget lärande. Helhetsperspektivet innebär bland annat en människosyn som utmärks av att se till hela barnet då det gäller utveckling och
lärande. Här betonas inte bara de intellektuella sidorna utan även fysiska, sociala och estetiska. Det framhålls, precis som i de Allmänna råden, att barnet ska ses som aktivt och kompetent i sin kunskapsutveckling. Vygotskijs aspekter pekar även de på den sociala betydelsen för barns lärande och på kreativiteten som en förutsättning för detta. I likhet med det ovan nämna belyser KME-perspektivet tanken om att allt lärande är kontextuellt och sker i ett social och kulturell sammanhang. Man arbetar multimodalt och poängterar vikten av att lägga märke till samtliga sinnliga sidor i skolarbetet. Både konkret, praktiskt och estetiskt. Och detta helt i samklang med läroplanen
I skolarbetet skall de intellektuella såväl som det praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Eleverna skall få uppleva olika uttryck för kunskaper. De skall få pröva olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar.
(Lpo 94)
Trots att vår undersökning inte ger ett allmängiltigt resultat, anser vi den vara av hög relevans för vårt framtida yrke. Att fritidshemspersonal, skolledning och kommun är lika insatta i de Allmänna råden för fritidsverksamheten som de är i Läroplanen borde vara en självklarhet. Vidare att det finns en tydlig ansvarsfördelning så att ingen risk för frånskyllning finns. Var och en ska veta vad som krävs av just dem och man ska känna till och aktivt arbeta inom sitt ansvarsområde. Fritidsverksamheten får inte komma i kläm utan måste uppmärksammas som den viktiga pedagogiska instans den faktiskt är, där över 300 000 barn bedriver det mesta av sin lediga tid. Vygotskij menar att kreativitet handlar om att använda vardagliga element på nya och annorlunda sätt, att kunna anpassa sig till rådande omständigheter och ändå utvecklas. Vi anser att följa de Allmänna råden inte är avhängigt hur vida man har flotta lokaler eller ett stort utbud av material. Det handlar snarare om vilka egenskaper eller kreativitet
fritidspersonalen besitter och hur de väljer att kanalisera denna kreativitet.