• No results found

Slutsats och diskussion

I följande kapitel diskuterar vi huruvida vi har fått svar på våra frågestållningar genom det resultat vi analyserat. Därefter skriver vi en metoddiskussion. Avslutningsvis skriver vi om behovet av fortsatt forskning på området. Vi vill poängtera att undersökningen endast omfattar två lärare och detta innebär att några alltför långtgående slutsatser inte kan dras av vår undersökning.

7.1 På vilka sätt kan lärarna ta hänsyn till andraspråkselever

i sin planering av ämnesundervisning?

I vår resultatredovisning kan vi genom våra intervjuer förstå att lärarna på olika sätt tar hänsyn till andraspråkseleverna i sin planering av ämnesundervisning. Detta kunde vi även se i ämnesundervisningen då undervisningens upplägg tydligt visar på hur lärarna har planerat. I intervjun med Maryam uppfattar vi att Maryam är medveten om vad läroplanen och forskning säger kring andraspråkselevers ämnesundervisning. Hon lyfter fram relevanta aspekter och ger exempel på hur man i sin planering av undervisningen tar hänsyn till andraspråkselever. Vid våra observationstillfällen av undervisningen anser vi att Maryam inte alltid tar hänsyn till andraspråkseleverna i sin ämnesundervisning. Vi menar att eleverna var omotiverade, ointresserade och inte hade förståelse för innehållet i undervisningen. Vi tolkar det som att undervisningen inte var anpassad till andraspråkseleverna då vi inte kunde se att Maryam arbetar på det sätt som hon anger att man ska när man har andraspråkselever i klassrummet, och som man även enligt forskarna bör arbeta. I läroplanen (Skolverket 2011) finner man att de elever som av olika anledningar har svårt att nå målen gynnas av varierad undervisning. Utifrån våra observationer menar vi att Maryam inte arbetar varierat.

Enligt vår mening hade Maryam vid flera tillfällen kunnat arbeta vidare eller föra en diskussion med det som eleverna vid några tillfällen tog upp. Maryam hade kunnat konkretisera innehållet i texten som eleverna ska läsa innan. Vi kunde heller inte se att Maryam utgick från barnens egna erfarenheter och intressen. Vi kan tydligt se ett glapp mellan Maryams retorik och praktik. Teoretikst tycks Maryam vara väl medveten om hur undervisningen ska genomföras, men vi kunde inte se detta under de lektioner vi observerat.

38

Utifrån observationer och intervjuer med Helena uppfattar vi att hon i sin undervisning på olika sätt tar hänsyn till andraspråkselever i sin planering av ämnesundervisning. Detta gör hon genom att dels arbeta utifrån Cummins (2004) teorier som understryker sociala integrationens betydelse för kontextualisering, samt att arbeta laborativt. En viktig aspekt som gör att vi drar denna slutsats är att Helene tänker ämnesmål och språkmål i sin undervisning och detta kunde vi se i observationerna. Vi menar att detta gynnar ämnesundervisning med andraspråkselever. Vi finner att Helenas undervisning är väl planerad med hänsyn till alla elever.

Vi menar att vi inte kan med en så begränsad undersökning få svar på vår första frågeställning som kräver mycket mer insyn i lärarens planering. Vi skulle tagit reda på mer gällande lärarnas planeringar. För att öka trovärdigheten av vårt resultat, vet vi idag att det är svårt att endast genom en intervju ta reda på hur lärare kan ta hänsyn till andraspråkselever i sin planering av ämnesundervisningen.

7.2 På vilka sätt kan lärarna stötta eleverna i deras

språkutveckling?

Det stöd som Maryam gav på sina lektioner räckte inte till för eleverna. Många elever hade svårigheter att lösa stencilerna som de fick på lektionstid. Den individuella hjälp och det stöd som eleverna fick av läraren räckte inte för dem för att förstå vad uppgiften gick ut på. Den uppfattning vi får är att eleverna genom denna hjälp enbart förstår vad som ska göras, men inte varför de gör det. Eleverna löste uppgiften, men vi är osäkra till om det stöd som Maryam gav eleverna bidrog till att eleverna ökade sin förståelse för det de gjorde eller lärde sig något nytt. För att eleverna skulle klara av att lösa och förstå uppgiften hade det krävts ytterligare stöttning, för att göra uppgiften tydligare. Vi menar som Gibbons: ”Stöttning är dock inte vilken hjälp som helst utan hjälp som leder eleverna mot nya färdigheter, nya begrepp eller nya nivåer av förståelse” (Gibbons 2002:39). Alla lärare bör arbeta mot detta mål att stötta så att eleven klarar av det själv slutligen, skapar sig nya färdigheter och ny förståelse. Maryams intentioner verkar goda, hon har goda kunskaper kring teorier och forskning kring språkutvecklande ämnesundervisning, men hon behöver arbeta mer med tydlighet och förståelse för att få med sina elever.

39

Vårt resultat är inte tillräckligt för att ge ett tillförlitligt svar på vår frågeställning: På vilka sätt kan lärarna stötta sina elever i deras språkutveckling? Av det vi observerat kan vi säga att vi kan se en form av stöttning i båda klasserna. Om den stöttning som lärarna ger bidrar till språkutveckling kan man inte vara säker på efter så få observationer.

Syftet med vår undersökning var att se hur två lärare jobbar för att gynna språkutvecklingen i ämnesundervisningen för elever som har svenska som andraspråk. Genom vårt resultat kan vi bedöma att lärarna vi observerade gör sitt bästa för att i sin planering ta hänsyn till andraspråkselever, för att gynna deras språkutveckling. Vi menar att våra frågeställningar inte kan besvaras med det resultat vi har fått fram.

7.3 Metoddiskussion

Den metod vi använt för att utföra vår undersökning har inte räckt till för att ge svar på våra frågeställningar. Vi skulle tagit del av lärarnas planeringar och analyserat även dessa. Gällande intervjuerna, blev det till vår nackdel när Maryam inte ville ställa upp på att spelas in på band. Detta leder till att vid redovisning av resultat kan vi eventuellt ha missat något som kanske hade kunnat vara avgörande. För att en forskare ska kunna göra en bra undersökning behöver denne vara objektiv vid observationer och aldrig låta känslor ta över. De olika klassernas sammansättningar är vi väl medvetna om och vet att detta kan påverka vårt resultat. Även relation en av oss har till Maryams klass kan ha betydelse för resultatet.

7.4 Så arbetar två NO-lärare för att gynna språkutvecklingen

i ämnesundervisningen.

I vårt arbete har det genom intervjuer och observationer framkommit att man bör satsa på språket väldigt mycket, eftersom ämnesundervisningen har ett eget språk är det viktigt att fokusera på det språket. Det är även viktigt att diskutera innehållet i t.ex. de olika texterna samt gå igenom och förklara de olika begreppen tillsammans. Att arbeta laborativt och varierat ansågs vara en viktig del av undervisningen för att stötta andarspråkselever i sin språkutveckling. Likaså är de gemensamma aktiviteterna en viktig del av stöttningen för andraspråkselevernas språkutveckling. En annan viktig slutsats som vi kan dra genom

40

observationerna och intervjuerna är att man inte bör ge sin in på förenklingar och inte använda förenklat material, man bör arbeta med samma sak under en längre period, för att stötta eleverna att uppnå lärandemålen.

Genom vårt arbete finner vi att det är viktigt att alla lärare och blivande lärare ska vara medvetna om att skolspråket skiljer sig från vardagspråket och att språket har en stor betydelse för inlärningen av alla ämnen. Därför bör man ta hänsyn till det i sin planering. Skolspråket kan vara särskilt svårt för andraspråkseleverna då blir det är viktigt att ge de rätt stöttning i undervisningen för att uppnå målen. Vi menar att hur lärare arbetar med språk, kommunikation och stöttning är avgörande för om elever ska lyckas i skolan eller inte. Kommunikation och grupparbete är en del av en lektion och detta menar vi leder till att elever får den stöttning de behöver för att utföra sina uppgifter och utvecklas språkligt.

En lärare ska stötta sina elever i deras språkutveckling för att eleverna ska utvecklas i ämnet. Elever med svenska som andraspråk behöver stöttning i klassrummet av lärare, och eleverna kan även genom olika arbetsformer stötta varandra. Till en början kan detta ske i par för att eleverna senare ska kunna stötta varandra även i större grupper.

För att skapa ett lärande behöver vi ett språk, och för att lära oss språket behöver elever rätt stöttning. Tänkande och förståelse utvecklas genom kommunikation och språk. I Lgr11 har språk och kommunikation en central roll. Vi menar att hur lärare arbetar med språk, kommunikation och stöttning är avgörande för om elever ska lyckas i skolan eller inte. Kommunikation och grupparbete är en del av Helenas lektion och detta menar vi leder till att hennes elever får den stöttning de behöver för att utföra sina uppgifter och utvecklas språkligt.

7.5 Framtida forskning

Det finns mycket forskning kring hur man ska arbeta med språkutvecklande ämnesundervisning. I Hajer och Meestringa (2009) får man förslag och exempel på olika arbetsformer som man kan välja mellan att arbeta med sina klasser. Boken är tänkt som en inspirationskälla. Vi anser att det behövs fler undersökningar om språkutvecklande ämnesundervisning i svenska skolor. Skolverket skulle t.ex. kunna göra en kartläggning av hur lärare på de svenska skolorna arbetar språkutvecklande för att ta lärdom av varandra.

41

Referenser

Axelsson, Monica ”Skolframgång och tvåspråkig utbildning” i Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red) (2004) Svenska som andraspråk. I forskning, undervisning och

samhälle, Lund, Studentlitteratur.

Cummins, Jim ”Andraspråksundervisning för skolframgång- en modell för utveckling av skolans språkpolicy” i Nauclér, Kerstin (red) (2001) Symposium 2000. Ett

andraspråksperspektiv på lärande, Stockholm, Sigma Förlag.

Dysthe, Olga (1995) Det flerstämmiga klassrummet, Lund, Studentlitteratur AB.

Gibbons, Pauline (2006) Stärk språket, stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande

arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet, Uppsala, Hallgren & Fallgren

Studieförlag AB.

Hajer, Maaike. & Meestringa, T. (2010), Språkinriktad undervisning. En handbok. Stockholm, Hallgren & Fallgren.

Hammarberg, Björn ”Teoretiska ramar för andraspråksforskning” i Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red) (2004) Svenska som andraspråk. I forskning, undervisning och

samhälle, Lund, Studentlitteratur.

Holmegaard, Margareta & Wikström, Inger ”Språkutvecklande ämnesundervisning” i Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red) (2004) Svenska som andraspråk. I forskning,

undervisning och samhälle, Lund, Studentlitteratur.

Larsen, Ann Kristin (2009) Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod Malmö: Gleerups (124 s)

Repstad, Pål (1988) Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap, Lund, Studentlitteratur.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Statens skolverk.

Related documents