I denna avslutande del presenteras studiens slutsats. Resultatet av det empiriska materialet diskuteras och problematiseras i förhållande till tidigare forskning samt hur det besvarar studiens frågeställningar. I denna del resonerar jag även kring vilka konsekvenser studiens resultat kan få med hänsyn till min framtida roll inom läraryrket. Resultatet sammanfattas och problematiseras utifrån hur det förhåller sig till valet av metod för genomförandet av studien. Avslutningsvis ges förslag till framtida forskning inom området
Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare, som är verksamma ute i skolorna, arbetar språkutvecklande i SO-ämnena i årskurs 4-6 för att stärka elevers skolspråk, hos både elever som har svenska som förstaspråk, och elever med svenska som andraspråk. Jag ville få en djupare bild av hur lärare planerar och genomför sin SO-undervisning med ett språkutvecklande syfte och vilken effekt ett språkutvecklande arbetssätt har på elevers språk- och kunskapsutveckling i SO-ämnet. Utifrån min analys av det empiriska materialet kan det konstateras att behovet utav ämnesundervisning som inkluderar språket är stort. Språket har en central roll för människans lärande och genom att lägga ner tid och arbete på de svåra ord och ämnesspecifika begrepp i undervisningen som ingår i ett arbetsområde stärks eleverna i sin inlärning och kunskapsutveckling inom SO-ämnena (Wedin, 2011, s. 222). Studiens resultat visar att lärarna i studien lägger tid och arbete på att få eleverna att begripa de ämnesspecifika ord och begrepp som ingår i SO- undervisningen. Det har även visat sig att lärarna lägger krut på att eleverna utvecklar en förmåga att kunna göra det ämnesspecifika språket i SO-ämnena till sitt eget genom att använda de ämnesspecifika orden och begreppen i rätt sammanhang. Det läggs vikt vid att eleverna ständigt stärker sina kunskaper i samband med att deras språkliga förmågor utvecklas (Cummins, 2000, s. 57). Det har visat sig utifrån studiens resultat att eleverna stärker sina ämneskunskaper i samband med att eleverna utvecklar en förmåga att kunna använda de ämnesspecifika orden och begreppen i SO-ämnena när de kommunicerar med varandra i klassrummet. Genom denna tillämpning av det ämnesspecifika språket stärks den språkliga förmågan och ämneskunskaperna hos både första- och andraspråkselever (Gibbons, 2013, 29). Lärarnas beskrivningar av sina tillvägagångssätt när de ska ta sig an det ämnesspecifika språket med eleverna i SO-ämnena går i linje med språkforskarnas
40
meningar om att elevernas språkutveckling har betydelse för hur eleverna ska kunna bearbeta ämnesinnehållet i undervisningen (Hajer och Meestringa, 2013, s. 20).
Med hänsyn till tidigare forskning och empirin konstateras att SO-undervisningen effektiviseras utifrån ett språkutvecklande syfte när eleverna får möta ett meningsfullt språk kopplat till ämnesinnehållet i ett naturligt sammanhang (Gibbons, 2013, s. 162). Det framgår i läroplanen att elever ska ges möjlighet att uttrycka sig och ta ställning i diskussioner utifrån egna erfarenheter och aktuella händelser (Skolverket, 2018, s. 224). Med hänsyn till detta har studien visat att det är viktigt att det ämnesspecifika språket i SO-undervisningen konkretiseras för eleverna på ett vis som möjliggör att eleverna kan relatera till ämnesinnehållet utifrån sina förkunskaper och tidigare erfarenheter. Den osynliga ryggsäcken som eleverna bär med sig på sina ryggar genom livet är ett återkommande tema i studien. Lärarna i studien är medvetna om att varje elevs ryggsäck inte liknar någon annans. Lika olika som ryggsäckarna ser ut ser även elevernas tidigare erfarenheter ut. Med den aspekten i åtanke kan resultatet tolkas som att den gemensamma förståelsen för ett ämnesspecifikt begrepp bland eleverna i klassen, likväl den gemensamma förståelsen för ett helt arbetsområde, är minst lika viktig som den enskilda förståelsen kring det ämnesspecifika begreppet. Är elevernas ryggsäckar tomma på förkunskaper och tidigare erfarenheter är det gynnsamt för klassen att skapa erfarenheterna tillsammans. Genom att eleverna skapar erfarenheterna tillsammans och i sin tur erhåller en gemensam förståelse för ämnesinnehållet har de en gemensam upplevelse att relatera till när de ska arbeta och diskutera kring ett ämne. Studiens resultat visar på, att genom den gemensamma förståelsen och de gemensamma erfarenheterna ges eleverna de förutsättningar som de behöver, med hjälp av sina språkliga förmågor och den sociala interaktionen i klassen, för att kunna fylla på sina ryggsäckar med ny kunskap. Klassrumsinteraktionen har visat sig ha en viktig roll i det språkutvecklande klassrummet eftersom den ger eleverna tillfälle att språkligt formulera ämneskunskapen vilket också stärker elevernas språkliga förmågor och ämneskunskaper (Wedin, 2011, s. 223). Tidigare forskning visar på att interaktion i klassrummet där eleverna ges möjligheter att uttrycka sig är ett effektivt sätt för lärarna att bidra till elevernas språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisningen. Studiens resultat bekräftar tidigare forskning utifrån hur positivt inställda lärarna är till att eleverna får tillfällen att diskutera med varandra eftersom då får eleverna då får möjligheter att förmedla den ämnesspecifika kunskapen genom att använda sina egna ord. Lärarnas skildringar av hur
41
klassrumsinteraktionen struktureras upp i sin undervisning har kopplingar till kooperativt lärande. Lärarna tar hjälp av kooperativa strukturer för att styra upp klassrums- diskussionerna vilket enligt lärarna har varit effektivt för inlärningen och gett resultat. Utifrån studiens resultat samt tidigare forskning stärks effekten av kooperativa strukturer för en språkutvecklande SO-undervisning eftersom strukturerna visar sig gynna både första- och andraspråkselever.
Stöttande insatser och språkliga anpassningar för att stärka eleverna i sin språk- och kunskapsutveckling förekommer flitigt i det språkutvecklande klassrummet. Studiens resultat visar att lärarna använder sig av stöttningar i form av bildstöd där de ämnesspecifika orden och begreppen konkretiseras för eleverna. Lärarna tar hjälp av begreppslistor och andra begreppsmallar för att stötta i begreppsförståelsen i SO- undervisningen. Studiens resultat visar också på en strävan bland lärarna att anpassa undervisningen språkligt för andraspråkselever i form av ett samarbete med modersmåls- lärarna. Tidigare forskning pekar på att stöttande insatser som lärarna tar hjälp utav gynnar elevernas förståelse och är effektiva för inlärningen av de ämnesspecifika orden och begreppen (Wedin, 2011, s. 222). Denna studie visar även att lässtrategier har en kraftig effekt på elevers språk- och kunskapsutveckling. Precis som den osynliga ryggsäcken varierar även språkbruket bland eleverna i skolan.
Tidigare forskning talar om att elever har svårigheter med att bemästra skolspråket vilket forskarna menar kan orsaka problem i skolan (Hajer och Meestringa, 2014, s. 31). Elever som har med sig ett mer utvecklat vardagsspråk till skolan betraktas inte som okunniga, vilket dessvärre ofta förekommer när en elev har med sig ett vardagsspråk till skolan som inte är lika avancerat. Intervjuerna med lärarna styrker forskarnas slutsatser då det visar sig att vardagsspråket som eleverna har med sig till skolan skiljer sig överlag rätt mycket från skolspråket som eleverna förväntas behärska. De lärare som har elever med svenska som andraspråk får lägga mycket tid på ord- och begreppsförståelse i sin SO- undervisning. De får även lägga ner tid på ord som inte är ämnesspecifika men som är relevanta för skolan. Lärarna har en ambition att förhålla sig till skolspråket i sitt arbete men anser samtidigt att det är viktigt att nå eleverna. Tidigare forskning talar om att det är viktigt att skolspråket och vardagsspråket används parallellt med vartannat i ämnes- undervisningen men att det å andra sidan är viktigt att skolspråket inte alltid förenklas eftersom eleverna behöver få möta skolspråket och lära sig att använda det (Wedin, 2011, s. 222). Elever som har lärt sig använda det ämnesspecifika språket och har en djupare
42
förståelse för SO-ämnena har kanske också bättre möjligheter att manövrera samhället och finna en säkrare plats i det.
Slutligen kan man konstatera att samtliga arbetssätt och material som har presenterats ovan har en stärkande effekt på elevers språk- och kunskapsutveckling, för både elever med svenska som första- och andraspråk. Vidare inför min kommande roll inom läraryrket, anser jag att om man tillgodogör sig de riktlinjer och tillämpar de språk- utvecklande arbetssätt som framkommer i denna studie, har man lagt en stabil grund till en språkutvecklande SO-undervisning som gynnar alla elever.
Studien har gått ut på att undersöka hur lärare arbetar språkutvecklande i SO- undervisningen för att stärka elevers språk- och kunskapsutveckling. Detta har gjorts genom att undersöka vilka arbetssätt och material lärare använder sig av i syfte att utveckla elevers ämnesspråk och ämneskunskaper i undervisning i SO-ämnena samt vilka effekter dessa arbetssätt har på elever språk- och kunskapsutveckling. Studiens resultat grundar sig på sex verksamma lärares erfarenheter från yrket i årskurs 4-6 samt tidigare forskning med koppling till studiens syfte. För att kunna besvara studiens frågeställningar och komma fram till en slutsats har arbetet med studien strukturerats upp efter sex teman: ämnesspecifika begrepp, skolspråk kontra vardagsspråk, elevers tidigare erfarenheter, klassrumsinteraktion, anpassningar och stöttande insatser, och språkutveckling på lärarutbildningen. För insamling av empiriskt material till studien gjordes en kvalitativ intervjustudie genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna inkluderade legitimerade lärare med behörighet i SO-ämnena. Jag är medveten om att min studie enbart visar en liten skara av för övrigt en stor verksamhet av lärare. Av den anledningen kan min studie inte ge en generaliserbar slutsats. Trots det har denna studie ändå lyft fram behovet av ett språkutvecklande SO-klassrum samt bidragit till en förståelse och kastat ljus på hur ett sådant klassrum kan se ut och fungera i praktiken. Utöver att studiens resultat inspirerar till en språkutvecklande undervisning, ifrågasätter den även kvalitén på lärarutbildningen.
7.1 Förslag till framtida forskning
Missnöjet bland lärarna angående de uteblivna verktygen för språkutvecklande arbetssätt i ämnesundervisningen tyder på att det finns fog för att närmare undersöka hur lärarutbildningar runt om i landet ställer sig bakom denna kritik. Lärarna anser baserat på
43
sina egna erfarenheter att lärarutbildningen lägger för mycket fokus på teori- och ämneskunskaper istället för hur undervisningen ska gå till på riktigt. Mitt förslag för framtida forskning är därför att undersöka strukturen och tanken bakom lärar- utbildningarnas utformning på ett djupare plan.
44