• No results found

Slutsats och slutdiskussion

In document Från Stockholm till Västerås (Page 33-37)

I detta kapitel kommer slutsatserna att presenteras och återkoppling till syftet, att undersöka faktorer och generera idéer om vad som bör tas i beaktande då Västerås skall marknadsföra sig gentemot personer bosatta i Stockholm, kommer att genomföras.

Av det som framkommit i denna uppsats går att utläsa att Västerås är en stad som har

genomgått stora förändringar och som satsar inför framtiden. Kommunen har insett att det inte går att fortsätta att bara vara ”staden där ABB finns”. För att kunna lysa starkast bland

konkurrenterna krävs nu en ompositionering. Stora förändringarna har skett eller kommer att ske, men det problem som staden nu står inför är att kommunicera detta för att lyckas

attrahera personer från Stockholms län att flytta till Västerås.

Innan denna uppsats genomfördes fanns en förutfattad mening om att Västerås skulle vara en stad som ligger i funktionsskugga till Stockholm. Med funktionsskugga menas att

befolkningsrika stadsdelar, samhällen och kommuner har ett mindre utbud än vad de egentligen borde ha beroende på att de ligger nära starkare platser. (Thufvessson 2006:32) Detta var dock något som efter genomförandet var tvunget att avskrivas då Västerås av

majoriteten av respondenterna ansågs som en stad som hade ett gott utbud och som ingick i en rik region. En respondent använde sig till och med av ordet ”shoppingstad” för att beskriva Västerås.

Under denna uppsats arbetsgång har vissa utmärkande drag gått att utläsa. Den första stora slutsatsen som skulle kunna gå att dra av arbetet är att det troligtvis är lättare för Västerås att attrahera familjer med barn. De som intervjuades i Västerås hade alla tagit steget att flytta från Stockholm efter att de hade fått barn. Detta går att ställa i kontrast till dem som intervjuades i Stockholm. Dessa respondenter hade ännu inte några barn vilket kan vara en orsak till att de inte känner något behov av att flytta från innerstaden. En annan sak som framkommit är att de personer som intervjuats, som flyttat från Stockholm, har gjort detta av praktiska och

ekonomiska skäl och att de fördelar som finns med att bo utanför staden har uppenbarat sig först efter flytten. Detta visar sig även då det gäller de som bor kvar i Stockholm. Den största anledningen till att inte fler flyttar verkar vara okunskap om alternativen till Stockholm.

En faktor som hänger ihop med detta är att Västerås som stad inte har en lika stark identitet som Stockholm. Mälarregionen nämns ett flertal gånger under intervjuerna men kopplingen mellan Västerås och Mälardalen kan tyckas vara otillräcklig för att kommunicera Västerås positiva sidor. De positiva associationerna som framkommit om Västerås är främst från dem som har flyttat dit. Slutsatsen av detta är att Västerås varumärke som det uppfattas idag inte innehåller de positiva värden som det borde. Att vara en del av Mälarregionen och att förmedla detta i sitt varumärke är självklart positivt, men staden bör kunna frambringa positiva associationer utan att använda sig av samma epitet som flera andra städer. Staden behöver en egen stark identitet som varumärket sedan kan byggas upp av. En stark identitet likt den Stockholm har kan vara en bra grund att bygga ett varumärke på. Om stadens invånare kan och vill identifiera sig med staden kommer troligtvis till exempel de som

besöker staden känna av detta, vilket kommer att leda till positiva associationer och kanske till och med en önskan om att vara en del av detta.

En fördel som utkristalliserat sig och som genomsyrar de flesta andra fördelar med Västerås att staden erbjuder enkelhet, ett enklare liv. Det är möjligt att endast en person som nyligen flyttat från Stockholm till Västerås märker av detta då andra tar det för en självklarhet. Detta är inte självklart för en person boendes i Stockholm. De personer vi intervjuat ger oss en bild av att deras liv är lite krångligt och att det gärna fick vara enklare. Detta är dock inga problem som de förknippar med att bo i en storstad, det verkar snarare som om de tar förgivet att allt inte är enkelt. I motsats till detta går att ställa det bortfall som uppkommit under

uppsatsarbetet. I rekryteringsfasen till fokusgrupperna upplevdes ett visst bortfall tillföljd av brist på barnvakt. Ett flertal gånger blev svaret på frågan om personen kunde ställa upp i studien att det skulle de gärna ha gjort men flytten från Stockholm har inneburit att den övriga familjen har lämnats kvar där. Syskon, föräldrar samt mor- och farföräldrar finns fortfarande kvar i Stockholm vilket leder till problem då det kommer till att ställa upp på en sådan här studie men även då det gäller till exempel att gå på bio eller äta middag ute. Detta kan anses vara en viktig aspekt i en kommande marknadsföringskampanj för att förenkla livet även för dessa individer så att även de upplever att Västerås tillför enkelhet i vardagen.

Källförteckning

Artiklar

Fan, Ying, Branding the nation: What is being branded? Journal of vacation marketing, 2006; 12;5.

Hankinson, Graham, Destination brand images: A business tourism perspective. Journal of Services Marketing. 2005, 24-32.

Tasci Asli D.A, Kozak Metin, Destination brand vs destination images: Do we know what we mean? Journal of Vacation Marketing. 2006; 12; 299.

Yuksel Ekinci and Sameer Hosany, Destination Personality: An Application of Brand Personality to Tourism Destinations. Journal of Travel Research 2006; 45; 127

Böcker

Kotler Philip, Marketing Management, Prenctice Hall, Millennium Edition, 2000, New Jersey.

Kotler, Philip, et al. Marketing Places Europa. Prentice Hall, 1999, Harlow.

Thufvesson, Ola. Fjärde staden – Placemarketing Helsingborg. Exakta, Hässleholm, 2006. Ward, Stephen V. Selling Places – The marketing and promotion of towns and cities 1850– 2000. E & FN Spon, 1998, New York.

Avhandlingar

Braunerhielm, Lotta. Grythyttan – en fallstudie av upplevelser, värderingar och intressen. Karlstads Universitet, 2006

Niedomysl. Migration and place attractiveness. Geografiska regionstudier nr 68, Uppsala Universitet, 2006.

Internetkällor

Västerås stads hemsida

1. www.vasteras.se/Omkommunen/omvasterasstad/vasterasmalarstaden2013/malarnara.htm 2007-04-08 2.www.vasteras.se/Omkommunen/omvasterasstad/vasterasmalarstaden2013/franmalarentillcit y.htm 2007-04-08 3. http://www.vasteras.se/Omkommunen/omvasterasstad/vasterasmalarstaden2013/ 4. www.vasteras.se/Omkommunen/omvasterasstad/vasterasmalarstaden2013/universitetet.htm 2007-05-17

5 www.vasteras.se/Omkommunen/omvasterasstad/vasterasmalarstaden2013/regionalt.htm 2007-04-08 6.http://www.vasteras.se/Omkommunen/omvasterasstad/vasterasmalarstaden2013/franmalare ntillcity.htm 2007-05-16 7.http://www.vasteras.se/Omkommunen/omvasterasstad/vasterasmalarstaden2013/naringsliv. htm 2007-05-16 Västerås mälarstaden 1. http://www.vasterasmalarstaden.se/artikel.asp?strukturId=137 2007-05-17 Jobba i Västerås 1. http://www.jobbaivasteras.nu/ 2007-05-17 Tabellunderlag www.sj.se www.scb.se http://www.eskilstuna.se/templates/Page____574.aspx http://www.orebro.se/barnochutbildning/faktaochstatistik.4.37c0d5e810d685ee730800011974 .html http://www.uppsala.se/uppsala/templates/StandardPage____13578.aspx Övrigt material

Destination Västerås – Studie av inflyttning från Stockholms län 2003 och 2004. Statistik och Utredning.

In document Från Stockholm till Västerås (Page 33-37)

Related documents