Slutsats om innebörden av röja

4.5.1 Inledning

För att avrunda kapitel fyra görs här en sammanställning av rättsutredningen som har genomförts avseende begreppet röja. Utredningen resulterade i två olika sätt att se på innebörden av röja. Å ena sidan kan begreppet ges en vidsträckt innebörd där ett röjande inträffar när en sekretessreglerad uppgift lämnar sekretesskretsen. Å andra sidan kan begreppet ges en begränsad innebörd där en sekretessreglerad uppgift röjs när obehörig tar del av uppgiften. Inledningsvis görs en sammanfattning beträffande respektive tolkningsresultat som har framkommit i rättsutredningen. Sedan analyseras vilken vikt som det straffrättsliga tolkningsresultatet ska tillmätas vid den offentligrättsliga rättsutredningen. Vidare diskuteras de olika tolkningsresultaten. Avslutningsvis tar jag ställning beträffande innebörden av röjandebegreppet.

4.5.2 Sammanfattning av tolkningsresultaten om innebörden av röja

Rättsutredningen inleddes med en tillämpning av tre objektiva lagtolkningsmetoder. Den sammantagna slutsatsen av röja enligt den objektiva tolkningen är att den överförande parten ska vara i fokus. Det räcker att sekretesskretsen i 2 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen förlorar sin exklusiva kontroll över den sekretessreglerade uppgiften för att uppgiften ska bli röjd. Den objektiva tolkningen ger därmed en vidsträckt syn på innebörden av röja.

Därefter tillämpades två subjektiva lagtolkningsmetoder med utgångspunkt i sekretesslagens proposition. Dessa resulterade dels en vidsträckt lydelse av röjandebegreppet inte helt olikt den objektiva lagtolkningen, dels en begränsad lydelse av begreppet. Den första läsningen beaktade formuleringar som antyder att det mesta kan föranleda ett röjande, varför röja följaktligen tolkades vidsträckt. Den andra läsningen utgick från att skrivelsen ”ta del av” öppnar upp för en begränsad tolkning av röja. Då ska såväl den överförande parten, som ska den mottagande parten beaktas. Den första delen

37

av röja inträffar om sekretesskretsens exklusiva kontroll över sekretessreglerad uppgift upphör. Den andra delen av röja inträffar om mottagaren får tillgång till en sekretessreglerad uppgift.

Det straffrättsliga tolkningsresultatet är att det förutsätts en hel del för att ett röjande ska vara för handen, vilket ger en begränsad innebörd av röjandebegreppet. Straffrättsligt ansvar för röjande förutsätter enligt prejudicerande rättspraxis att uppgiften tillgängliggjorts för en obehörig på ett sådant sätt att man måste kunna räkna med att denna kommer att ta del av uppgiften.132 Även av rättspraxis från Svea hovrätt framgår att det krävs relativt mycket för att ett röjande ska inträffa. Underinstansen landade i slutsatsen att ett röjande av sekretessreglerad uppgift inte hade varit för handen då det inte var klarlagt att den obehöriga personen hade kommit förbi datorernas lösenord och skulle komma att ta del av den sekretessreglerade uppgiften.¹³³ Det straffrättsliga tolkningsresultatet av röja är att det krävs såväl ett tillgängliggörande av sekretessreglerad uppgift för en obehörig, som att man måste kunna räkna med att obehörig kommer att ta del av uppgiften. Således innefattar den straffrättsliga innebörden av röja en sannolikhetsbedömning där den faktiska sannolikheten för att en obehörig tar del av uppgiften tas i beaktande. Utifrån praxis läser jag att det uppställs tämligen höga krav på graden av sannolikhet, närmast att det står klart att obehörig tar del av uppgiften.

4.5.3 Relevansen av det straffrättsliga tolkningsresultatet

Jag använder det straffrättsliga resultatet för utredningen av röjandebegreppet i offentlighets- och sekretesslagen. Straffrätten skiljer sig emellertid från andra rättsområden med särskilt strängt förhållningssätt i rättssäkerhetshänseende. En straffrättslig rättstillämpning ska därför ske strängt efter lagens ordalydelse.¹³⁴ Särställningen gör att det bör utredas vilken vikt som den straffrättsliga tolkningen av röja ska tillmätas vid den offentligrättsliga utredningen. Av sekretesslagens proposition kan läsas att det bör finnas viss marginal mellan handlingsutrymmet som följer av rekvisitens utformning i den dåvarande sekretesslagen, numera offentlighets- och sekretesslagen, respektive det område för när straffansvar vid sekretessbrott träder in.135 Av doktrin framgår en annan inställning. I lagkommentaren till brottsbalken har en läsning av andra avsnitt i sekretesslagens proposition tolkats som att röja ska ha samma innebörd i såväl

132 NJA 1991 s. 103.

133 Svea hovrätt dom 2013-11-13 i mål nr B 6235–12. 134 Samuelsson & Melander s. 145.

38

offentlighets- och sekretesslagen som i brottsbalken.¹³⁶ I lagkommentaren till offentlighets- och sekretesslagen uttrycks att det straffrättsliga prejudikatet NJA 1991 s. 103 kan användas som vägledning vid tillämpningen av offentlighets- och sekretesslagen.¹³⁷

För att avgöra vilken vikt som ska tillmätas det straffrättsliga tolkningsresultatet måste jag förhålla mig till rättskällorna i föregående stycke. Enligt rättskälleläran bör förarbeten och sedvanerättsliga tolkningsprinciper beaktas, medan doktrin får uppmärksammas.138 Beträffande lagkommentarers ställning som doktrin anses de främst utgöra ett uppslagsverk som kan användas av den praktiskt verksamme juristen som ingång för en fortsatt rättsutredning.139 Sammanfattningsvis har förarbeten och sedvanerättsliga tolkningsprinciper företräde framom doktrin.140

Jag kan visserligen hålla med om att det finns en koppling mellan 3 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen samt sekretessbrotten i brottsbalken. Jag är emellertid skeptisk mot att tillerkänna samma innebörd av såväl den straffrättsliga, som den offentligrättsliga innebörden av röja. Jag motiverar min ståndpunkt med stöd av dels den etablerade kunskapen om straffrättens särpräglade legalistiska karaktär, dels uttalandet i sekretesslagens proposition angående den marginal som bör finnas gentemot straffansvar. Min ståndpunkt är därmed att det straffrättsliga tolkningsresultatet beträffande röja är mer begränsat än vad som bör vara fallet för röja i ett offentligrättsligt perspektiv. Utöver kärnan i röjandebegreppet, vilket bör motsvara den straffrättsliga innebörden, lär det i min mening finnas ytterligare fall som omfattas av en offentligrättslig läsning.

4.5.4 Diskussion om det begränsade tolkningsresultatet

Den straffrättsliga och den subjektivt teleologiska metoden gav tolkningsresultat med en begränsad innebörd av röjandebegreppet. I det föregående avsnittet framgick att den straffrättsliga läsningen av röja visserligen kan vara riktig, men att den inte lär motsvara den offentligrättsliga innebörden av röja. Det straffrättsliga resultatet kan emellertid nyttjas för att fastställa kärnan i röjandebegreppet. Röjande inträffar om sekretessreglerad uppgift tillgängliggörs för obehörig och man kan räkna med att den obehörige tar del av uppgiften. Det ska närmast stå klart att en obehörig tar del av den sekretessreglerade uppgiften, vilket ställer tämligen höga krav på graden av sannolikhet. Vidare är resultatet

136 Prop. 1979/80:2 Del A s. 402 ff., s. 488 och s. 504, Trost m.fl. Brottsbalken kommentaren till 20 kap. 3 §.

137 Lenberg m.fl. Offentlighets- och sekretesslagen kommentaren till 3 kap. 1 §. 138 Peczenik SvJT 1974 s. 374.

139 Samuelsson & Melander s. 49. 140 Peczenik SvJT 1974 s. 374.

39

av den subjektiva teleologiska lagtolkningen närliggande det straffrättsliga. Ett röjande inträffar då om sekretesskretsen inte har exklusiv kontroll över den sekretessreglerade uppgiften och mottagaren får tillgång till uppgiften. Jag anser att den subjektiva teleologiska läsningen inte innefattar ett sannolikhetsinslag i röjandebedömningen, vilket utreddes närmare i rättsutredningsavsnittet beträffande den metoden. Då sannolikhetskravet är tämligen högt ställt i den straffrättsliga tolkningen anser jag att de båda tolkningarna överensstämmer med varandra.

Vidare till vilken vikt som ska tillmätas de begränsade tolkningarna av röjandebegreppet. Den subjektiva teleologiska tolkningen delar upp röjandebedömningen i dels ett tillgängliggörande, dels mottagarens faktiska tillgång. Motivet till tolkningen är förarbetsuttalandet ”inte får låta någon ta del av hemlig uppgift”. Genom detta kan läsas att lagstiftaren möjligtvis menade att fokus i röjandebedömningen ska vara på mottagarens faktiska tillgång till sekretessreglerad uppgift. Ändamålet, som sedan är utgångspunkten för den fortsatta tolkningen, kan visserligen utläsas men är tämligen vagt. Av den anledningen bör man vara försiktig med vilken vikt som tillmäts det efterföljande tolkningsresultatet. Vad gäller det straffrättsliga tolkningsresultatet bör det endast användas som ett verktyg för att rama in kärnan i ett offentligrättsligt begrepp. Sammanfattningsvis kan det visserligen finnas anledning att tillämpa en begränsad innebörd av röjandebegreppet, men jag anser att argumenten som talar till tolkningens fördel har klara begränsningar.

4.5.5 Diskussion om det vidsträckta tolkningsresultatet

En vidsträckt tolkning av röjandebegreppet är såväl resultatet av den subjektiva formalistiska metoden, som det sammanvägda resultatet av de objektiva lagtolkningarna. Den vidsträckta innebörden av röja innebär att en sekretessreglerad uppgift röjs då sekretesskretsen i 2 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen förlorar exklusiv kontroll över uppgiften. Jag bedömer att respektive tolkningsmetods slutresultat överensstämmer med varandra.

Frågan är då vilken vikt som det vidsträckta tolkningsresultatet ska tillmätas. Samuelsson och Melander uttrycker att skälen till att tolka lagtexten objektivt och restriktivt blir starkare ju mer omfattande som det allmännas makt är över individen.141

Myndigheternas verksamhet är beroende av allmänhetens förtroende.¹⁴² När myndigheterna förvaltar sekretessreglerade uppgifter är det således viktigt att allmänheten känner ett förtroende för att myndigheterna sköter verksamheten på ett sätt

141 Samuelsson & Melander s. 145. 142 Holmberg & Weibull s. 127–145.

40

som respekterar integriteten i uppgifterna. Sekretessreglerade uppgifter bör således förvaltas med omsorg för att upprätthålla allmänhetens förtroende gentemot myndigheterna. För att upprätthålla allmänhetens förtroende är det motiverat att ge röjandebegreppet en vidsträckt innebörd. Följaktligen anser jag det finns ett starkt argument för att tillämpa en vidsträckt innebörd av röja där ett röjande inträffar när sekretesskretsen förlorar sin exklusiva kontroll över en sekretessreglerad uppgift.

4.5.6 Slutsats om innebörden av röja

Syftet med rättsutredningen är att utröna innebörden av röja med förhoppning att finna ett enhetligt begrepp. För att avrunda rättsutredningen vill jag klargöra min ståndpunkt beträffande innebörden av röjandebegreppet. Jag anser att första prioritet avseende den offentliga sektorns verksamhet bör vara att överhuvudtaget ge myndigheterna förutsättningar att upprätthålla sin verksamhet, vilket förutsätter allmänhetens och uppdragsgivarens förtroende. Därefter kan en närmare diskussion om verksamhetens framgång i andra avseenden aktualiseras. Min slutsats beträffande röja är därför att den vidsträckta läsningen där sekretessreglerad uppgift röjs då den lämnar sekretesskretsen bör ges företräde.

41