Vår studie visar att pedagogerna ser att reflektionsbegreppet är vanligt och att de anser sig ha fått en förändrad syn på reflektion. Detta ligger i linje med vad tidigare forskning har funnit vilket stärker studiens resultat. Pedagogerna framhäver att reflektion är utvecklande och då främst när det gäller den gemensamma reflektionen. Det visar på att vår studie stödjer tidigare forskning. Studien visar även att tiden kan vara en begräsning för reflektionen, både när det gäller tidsbrist och fel prioritering.
Pedagogiska implikationer
Studiens resultat visar pedagogernas syn på reflektionens utvecklande egenskap. Under studiens gång fick vi motta positiv respons av pedagogerna, de visade en glädje över vårt valda ämne och poängterade vikten av att ta upp detta. Vi tror att alla verksamma pedagoger och rektorer har nytta av att se den positiva synen på reflektionen och den stora efterfrågan av tiden för den gemensamma reflektionen. Eftersom det är ett tämligen abstrakt begrepp tror vi att det är gynnsamt om det synliggörs mer i den pedagogiska verksamheten genom exempelvis handledning och reflektionsgrupper.
Förslag till fortsatt forskning
Under studiens gång har vi reagerat på att det inte finns så mycket forskning där reflektion är i fokus. Däremot finns det forskning kring handledning och pedagogisk dokumentation där reflektion är syftet. Som vi ser det sker det mer av en debatt om begreppet reflektion. Vi är nyfikna på tidsbegreppet eftersom det framställs som den största begränsningen för reflektionen. Hur mycket tid finns det egentligen för gemensam reflektion och vad beror det på att det är så stor skillnad mellan olika verksamheter? Ett förslag till fortsatt forskning är att gå in djupare på vad det är pedagogerna reflekterar över i verksamheten och hur det går till. Verktygen kan vara att pedagogerna får använda loggbok eller skriva i en blogg som sedan följs upp och utvärderas. Den här studien har gett oss hopp om att reflektionen värdesätts och tas till vara på ute i verksamheterna. För att bli en bra pedagog krävs det en självinsikt och en förståelse för sitt handlande. Utan reflektion blir det svårt att utvecklas som individ och som pedagog. Som Dewey beskrev det så lär man sig inte av erfarenheter utan av att reflektera över sina erfarenheter.
REFERENSLISTA
Alexandersson, M. (1994). Fördjupad reflektion bland lärare- för ökat lärande. I Madsén, T (red). Lärares lärande. Lund: Studentlitteratur.
Alexandersson, M. (2007). Reflektiv utvärdering. I Brusling,C & Strömquist,G(red) Reflektion och praktik i läraryrket. Lund: Studentlitteratur.
Alexandersson, M. (2007:01). Tankens krökning tillbaka mot sig själv. Pedagogiska magasinet.
Andersson, I. (1991). Utvärdering – ett instrument för pedagogisk reflektion och professionell utveckling. I Didaktisk Tidskrift 1-2, 1991.
Andersson, E. (2007:1). Reflektion gör sig icke självt. Projektrapport från Institutionen för pedagogik. Högskolan i Borås.
Andrén, M. (2008). Det pedagogiska övervägandet – En uppmärksamhetsriktande
studie i och genom humanvetenskaplig handlingsteori. Åbo: Åbo Akademis förlag.
Bengtsson, J. (1994:1-2). Vad är reflektion? Om reflektion i läraryrke och
lärarutbildning. Didaktisk tidskrift.
Bengtsson, J. (1996). Vad är reflektion? Om reflektion i läraryrke och lärarutbildning. I Brusling,C & Strömquist,G(red) Reflektion och praktik i
läraryrket. Lund: Studentlitteratur.
Bjurwill, C. (1998). Reflektionens Praktik. Lund: Studentlitteratur.
Cederwald, E. (2006). Reflektion och självinsikt i ”den kommunikativa
pedagogiken”. Malmö högskola.
Dewey, J. (2007). En analys om det reflektiva tänkandet. I Brusling, C & Strömquist,G (red) Reflektion och praktik i läraryrket. Lund: Studentlitteratur.
Emsheimer, P. & Hansson, H. & Koppfeldt, T. (2005). Den svårfångade
reflektionen. Lund: Studentlitteratur.
Erlandson, P. (2006:1). Reflektionens gränser – en granskning av Schöns reflection-
in- action. Göteborgs universitet. Institutionen för pedagogik och didaktik. Forrest, M. (2008). Learning and teaching in action. Health Information and
Libraries Journal 25 pp.229–232.
Gotvassli, K-Å. (2002). Kompetent förskolepersonal: om personal- och
kompetensutveckling i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Handal, G. & Lauvås, P. (2000). På egna villkor: en strategi för handledning. Lund :Studentlitteratur.
Hargreaves, A. (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur.
Ixer, G. (1999). There´s no such thing as reflection. British Journal of Social Work, 29:4, 513-527.
Kihlström, S., Andersson, E., Davidsson, B., & Arvidsson, I. (2006). Yrkesdagbok
reflektion – mentorskap. Tre redskap i lärarutbildningen. (Projektbeskrivning) Högskolan i Borås, Institutionen för pedagogik. Projektrapport nr 1, 2006.
Lantz, A. (2007). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Lindholm, Y. (2008). Mötesplats skolutveckling - Om hur samverkan med forskare
kan bidra till att utveckla pedagogers kompetens att bedriva utvecklingsarbete.
Serienummer 150. Stockholms universitet.
Molander, B. (1996). Kunskap i handling. Daidalos AB. Göteborg.
Ohlsson, J. Red.(2004). Arbetslag och lärande- Lärares organiserande av samarbete
i organisationspedagogisk belysning. Lund: Studentlitteratur.
Ohlsson, J.(1996). Kollektivt lärande – lärande i arbetsgrupper inom barnomsorgen.
Stockholms universitet. Pedagogiska institutionen.
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Rokkjaer, L. (1998). Den kommunikativa pedagogiken. Stockholm: Fortbildningsförlagen.
Rönnerman, K. (2004). Aktionsforskning i praktiken – erfarenheter och reflektioner. Lund: Studentlitteratur.
SOU. (1999:63). Att lära och leda – En lärarutbildning för samverkan och
utveckling. Statens offentliga utredningar. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
Strömqvist, G. (2007). Att föra kompetensjournal. I Brusling,C & Strömquist,G(red) Reflektion och praktik i läraryrket. Lund: Studentlitteratur.
Svenska akademins ordlista. (1998). Falköping.
Taghilou, M-R. (2007). From reflective teaching to effective learning: A new
classorder. Iranian journal of Language studies.Vol 1(2).Pp 89-102.
Tiller, T. (1998). Lärande i vardagen –om lärares lärande. Stockholm: Förlagshuset Gothia AB.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Tveiten, S. (2003). Yrkesmässig handledning –mer än bara ord. Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet. (1998). Läroplanen för förskolan. Stockholm: Fritzes.
van Manen, M. (1991). Reflectivity and pedagogical moment: the normativity of
pedagogical thinking thinking and acting.Journal of Curriculum Studies. S.507-536.
Vetenskapsrådet. (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. (Antagna av Humanistisk-
samhällsvetenskapliga forskningsrådet i mars 1990, tillsvidare gällande även för Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap.). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Zeichner, K-M. (1996). Forskning om lärares tänkande och skilda uppfattningar av
reflekterad praktik i undervisning och lärarutbildning. I Brusling, C & Strömquist, G(red) Reflektion och praktik i läraryrket- Lund: Studentlitteratur.
BILAGA 1
Intervjufrågor
Frågorna som är markerade med fetstil har vi använt som huvudfrågor och underfrågorna har mer varit som ett stöd för att få en så utförlig beskrivning av frågorna. Vissa frågor liknar varandra med det är just för att vi velat gardera oss.
1. Vad är reflektion för dig?
a. Kan du beskriva begreppet reflektion b. Vad tänker du på när du hör begreppet?
2. Vad reflekterar du över?
a. Tänker du tillbaka på det som hänt? b. Vad är det du tänker på i arbetet? c. Analyserar/tolkar du det som hänt?
d. Ge exempel, allmänt tänkande eller kunskapssökande?
3. Vad har du för erfarenhet av reflektion i den verksamhet du arbetar i?
a. Använt dig av att reflektera tidigare? b. När sker reflektionen?
c. Ser du dig som en reflekterande praktiker? Motivera!
4. Om du dokumenterar , hur dokumenterar du din reflektion?
a. Vad händer efter reflektionen? Hur går du vidare? b. Använder du dig av dokumentationen?
c. Sker det någon diskussion om reflektionen i arbetet?
5. Vad används för verktyg?
a. Dagbok/kompetensjournal? b. Reflektionsgrupper? c. Samarbete? d. Didaktisk analys? e. Pedagogisk handledning? f. Utvärdering? g. Pedagogisk dokumentation?
6. Ser du några problem/hinder med reflektion?
a. Vad anser du om tiden för att få reflektera? Finns den? b. Ge andra exempel på hinder?
7. Hur sker reflektionen, individuellt eller kollektivt på arbetsplatsen?
a. Hur går den kollektiva reflektionen till? Sitter ni i grupper och diskuterar eller hur fungerar det? Ge exempel!
b. När ni reflekterar individuellt, vad gör ni med tankarna efteråt? c. Vad föredrar du? Individuellt eller kollektivt? Motivera!
8. Positivt/negativt med reflektion
a. Erfarenheter av det ena eller det andra kollektivt/individuellt? Ge exempel!
b. Ser du någon nytta med reflektion, ja/nej/förklara! c. Utvecklande? Motivera!
9. Har du under verksamheten eller under utbildning fått ta del av vad reflektion är för något?
a. Känner du att du skulle vilja ha mer kunskap om detta? b. Om du fått ta del av reflektion, hur gick det till då?
10. Kan du ge några förslag på hur reflektionen skulle kunna gå till? Ge
exempel!
11. Har din syn på reflektion förändrats under din yrkesverksamma tid?
a. Tror du att intresse för reflektion ute i verksamheten ökat/minskat, förklara! Kollektiv/individuell
12. Hur skulle du förklara ditt reflekterande?
a. Vardagligt tänkande, reflektion sker direkt?
b. Sätter ord på ditt reflekterande och fokuserar på tekniker och metoder c. Systematisk reflektion, en större förståelse, kritisk insikt. Ta hjälp av
teorier
d. Uppmärksammar vad jag reflekterar över i mitt arbete, ifrågasätter.
13. Vilken syn har du på reflektionen?