• No results found

7. Slutsats och diskussion

7.1. Slutsats

Syftet med vår undersökning var att utveckla förståelse för svensklärarens syn på ämnesövergripande undervisning på gymnasienivå. Vår förståelse av informanternas syn på ämnesövergripande undervisning landar i att de har en samsyn i att arbetssättet har många fördelar för eleverna och som kan bidra till en holistisk och fördjupad förståelse av kunskap och förmågor. Detta är även något den tidigare forskningen visar enhetligt resultat på (Kodkanon, et al., 2018: Harvey &Reid, 2001). Av informanternas svar finns det dock en tanke om att ämnesövergripande undervisning har en större positiv effekt hos elever som har en inre motivation. För de så kallade svagare eleverna krävs det en hög stöttning för att de ska kunna utveckla en förståelse för den helhet informanterna talar om. Detta är också något Nordén (2018) kommer fram till i sin studie som menar att […] de svagare eleverna behöver mycket stötting för att kunna utveckla sin övergripande

synförmåga. Brister denna stöttning för de eleverna är det tveksamt huruvida arbetssättet kan vara

gynnsamt för alla elever på ett likvärdigt sätt. Elever som anses starkare har därmed en bättre förutsättning att nå så långt som möjligt i sin utveckling. I denna kontext kan i så fall ämnesövergripande undervisning inte ses som ett gynnsamt arbetssätt då det inte ger alla elever de redskap och verktyg de behöver för att kunna leva ett aktivt liv i samhället (Dewey, 1999).

För att ämnesövergripande undervisning ska kunna hjälpa eleverna att se förbindelser mellan olika ämnesområden menar Harvey och Reid (2001) att den kunskap och de färdigheter de utvecklat inom ett område behöver sättas in i verkliga situationer. Ämnesövergripande undervisning kan då bidra till att förstå att redan förvärvade kunskaper och färdigheter är viktiga för att lära sig i andra områden. Denna erfarenhetsbaserade undervisning är även något informanterna upplever som viktig, dels för elevernas motivation, dels för deras förmåga att lyckas i andra ämnena och kurser. Genom att lyfta in elevernas intresse från exempelvis deras yrkesinriktning i undervisningen i ämnet svenska, skulle detta kunna göra svenskämnet mer attraktivt för eleverna (Christidis, 2014). Att sätta in tidigare kunskap och färdigheter i nya situationer menar Harvey och Reid (2001) är en viktig förutsättning för att eleverna ska kunna fungera i ett föränderligt samhälle. Detta går att likställas med Deweys (1999) teori ”learning by

32

doing” i den mening att en del av undervisningen ska innefatta ett aktivt användande av erfarenheter. Om elever kan knyta an till sina erfarenheter och verklighet, menar Dewey (1999) att det kan bidra till att elever lättare kan förstå undervisningens syfte. Vidare kan detta vara en lösning för de elever som ses ha svårare för att lyckas med de traditionella akademiska formerna av utbildningen (Wheelahan, 2015). Ämnesövergripande undervisning kan då argumenteras för att vara fördelaktig för elevers lärande och utveckling.

Bernstein (1983) menar att det finns en generell uppfattning om att ämnen med en svagare inramning har en större framgångsfaktor hos mer studievana elever, medan mindre studievana elever gynnas mer av ett ämne som har en starkare inramning med en öppen och klart uttalad struktur. Huruvida ämnet svenska har en starkare eller svagare inramning och klassifikation går att diskutera. Å ena sidan kan ämnet svenska beskrivas som paradigmatiskt. Detta med argumentet att informanterna har en gemensam uppfattning om vad som är legitimt att undervisa om och kan i det ses vara starkt inramat (Bernstein, 1983). Å andra sidan framgår det i materialet olika attityder gällande vilka delar inom ämnet svenska som går att använda vid ämnesövergripande undervisning. Argumentet kan då i stället vara att ämnet svenska är ett icke-paradigmatiskt, det vill säga har en svag inramning då det finns utrymme för lärarnas personliga tolkning och perspektiv (Bernstein, 1983). Skolan som organisation utövar makt i den mening att det finns läroplan och ämnesplaner som ska efterföljas, vilket fungerar som en styrande roll i ämnenas uppdelning och grad av klassifikation. Detta kan också ses som en bidragande faktor till att informanterna har en samsyn om vad som ska undervisas om. Att det samtidigt kan skilja sig i vilka områden som informanterna sedan anser vara användbara eller icke-användbar över discipliner kan motiveras i förhållande till deras habitus och vidare deras sociala- och kulturella kapital (Bourdieu, 1992). Trots olika attityder om vad som inom svenskämnet är applicerbart i ämnesövergripande undervisning, får några av informanterna nya insikter under intervjuns gång. Genom att informanterna getts möjlighet till att reflektera över sina erfarenheter i en ny kontext (vår intervju) kan detta tänkas ha bidraget till ny förståelse för sin upplevelse om svenskämnets och fenomenets möjlighet.

För att nya idéer om tema och arbetsområden ska kunna ta form och vara användbara för arbete över ämnesdiscipliner är god kommunikation av vikt (Kodkanon et al., 2018). För ett välfungerat ämnesövergripande arbetssätt menar även informanterna att det krävs en gemensam förståelse och ett gemensamt språk för att synliggöra arbetssättets möjligheter och nytta. Att ha en gemensam förståelse är också något Harvey och Reid (2001) menar är en förutsättning för att ämnesövergripande undervisning ska kunna ske. Christidis (2014) konstaterar att ämnesplanerna är här ett viktigt redskap i arbetet för att identifiera möjliga likvärdiga beröringspunkter. Om inte alla lärare kan se fördelarna med en samverkande kultur, utan står fast vid sin autonomi, finns det en risk att svensklärarens roll landar på att vara den som står för formalia som får går in och rättar

33

språket. Detta sänder dessutom ut fel signaler till eleverna eftersom man då inte lägger samma vikt på de andra kriterierna som är typiska och viktiga för svenskämnet. Svenskläraren blir här då en så kallad hjälpgumma och ämnet svenska ses endast som ett hjälpämne för att klara andra ämne och kurser. Först när lärare har ett gemensamt syfte med en gemensam ram och riktlinje kan detta bidra till att elever utvecklar en holistisk kunskapssyn (Kondkanon et al., 2018).

En generell slutsats kan dras utifrån både informanternas svar och granskningen av tidigare forskning att det finns många fördelar med att arbeta tillsammans över ämnesdiscipliner. Att ämnesövergripande undervisning trots detta inte sker i någon större utsträckning kan dels bero på de nya skrivningarna i Gy11 som informanterna upplever inskränker ämnet svenska. I längden kan det tänkas förstärka ämnets isolering. Det kan även bero på att det inte finns någon tydlig avsatt tid för ett kollegialt samarbete ska kunna ske. Detta är en problematik informanterna lyfter som försvårar ämnesövergripande undervisning. Nordén (2018) upplevde även en stor tidsbrist i sin undersökning, vilket försvårade studiens deltagare till att kunna hitta utrymme för att kunna sitta ner alla tillsammans. Ashley (2017) menar också att om det inte finns tid för kollegor att sitta ner tillsammans kan det i stället öka ämnenas isolering. En annan problematik som informanterna ser är att elever på gymnasienivå har många valbara kurser vilket gör att en elevgrupp kan bestå av elever från flera olika program och inriktningar.

Inledningsvis lyfte vi Skolverkets (2018) skrivning gällande ämnesövergripande undervisning som anger att […] lärare ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får möjligheter till ämnesfördjupning,

överblick och sammanhang samt får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. Som avslutning kan det inte

endast vara lärarens ansvar och intresse som avgör huruvida ämnesövergripande sker eller i vilken utsträckning det förekommer. Detta kan styrkas med Kodkanons et al. (2018) studie som visar på att det inte endast är lärarens ansvar att skapa de förutsättningarna, utan ansvaret vilar även på huvudmannanivå. Detta är även något Ashley (2017) och Nordén (2018) konstaterar i sina studier, det vill säga att ansvaret landar även på skolledningens skyldighet att skapa sådana förutsättningar.

Related documents