Denna studie har undersökt olika tänkbara faktorers påverkan på hur många personröster en kandidat fick i riksdagsvalet 2018. Studien har använt sig av en tidigare prövad teori som delar upp den information som väljaren har om kandidaten i tre kategorier.
Primärinformation, sekundärinformation, tertiärinformation. Jag har med utgångspunkt i dessa kategorier kodat ett flertal variabler som berör 7537 analysenheter. Studien har sedan via regressionsanalys undersökt eventuella samband mellan dessa variabler och hur många personröster en kandidatur fick.
Uppsatsens resultat stödjer hypotes 1a. Likt tidigare forskning inom samma ämne finner studien att primärinformation har störst påverkan på kandidaters personröster. Partiledare förväntas få betydligt större personlig andel av rösterna, men även att tidigare varit vald till riksdagen tycks också hjälpa. Däremot spelar det sällan roll för personröster om kandidaten tidigare varit folkvald i kommun eller landsting.
Hypotes 1b får inte lika starkt stöd. Hur sekundärinformation påverkar personröstande skiljer sig åt mellan partierna. Undersöker man effekten på aggregerad nivå finns det inte någon statistiskt säkerställd effekt åt något håll när det kommer till kön och ålder hos kandidaten.
Effekten uppträder först när man börjar undersöka bland de enskilda partierna. Kön och ålder har dock ett samband med ordning på valsedeln med att kvinnor och yngre ofta står högre upp på valsedeln.
Uppsatsens resultat stödjer också hypotes 1c. Tertiär information påverkar hur många personröster en kandidat får. Även vid kontroll för andra variabler. Kandidaters personliga andel röster minskar allt eftersom kandidaten hamnar längre ner på valsedeln.
Hypotes 2 finner också stöd i Uppsatsen. Genom att undersöka Liberalernas kandidaters personröster i Stockholms kommun och landsting ger studien starka belägg för att vara geografisk kandidat har en egen effekt på personröster. Studien visar att om en kandidat är folkbokförd i den valkretsen hen kandiderar i, så ökar kandidatens personröster.
35
Slutligen diskuterar studien Sverigedemokraternas placering av kandidater på deras valsedel och för ett kort resonemang kring detta. Sverigedemokraterna tycks anpassar sin rikstäckande valsedel till varje valkrets. Sverigedemokraternas kandidater är nästan identiska i alla
valkretsar. Men ordningen på kandidaterna skiljer sig genom att när en kandidat är en geografisk kandidat framhävs kandidaten genom att kandidaten placeras högre upp på valsedeln.
36
Referenser
André, Audrey,. Bram Wauters, & Pilet, Jean-Benoit. (2012). It’s Not Only About Lists:
Explaining Preference Voting in Belgium. Journal of Elections. Parties and Public Opinion 22(3): 293–313. DOI: 10.1080/17457289.2012.692374.
André, Audrey., Depauw, Sam., Shugart, Matthew S & Chytilek, Roman. (2015). Party nomination strategies in flexible-list systems: Do preference votes matter? Party Politics 23 (5): 589–600. DOI: 10.1177/1354068815610974.
Berg, Linda & Oscarsson, Henrik. 20 år med personval. (2015). Rapport 2015:3.
Valforskningsprogrammet. Göteborg: Göteborgs universitet.
Brockington, David. (2003). A Low Information Theory of Ballot Position Effect. Political Behavior 25 (1): 1-27.
Colomer, Josep. (2011). Personal Representation: the neglected dimension of electoral systems. E-bok.
Dahl, Robert A. (1989). Democracy and its critics. New Haven: Yale Univ. Press Däubler, Thomas & Hix, Simon. (2017). Ballot structure, list flexibility and policy representation, Journal of European Public Policy 25 (12): 1798-1816. DOI:
10.1080/13501763.2017.1361465.
Fine, Terri Susan & Matson, Marsha. (2006). Gender, Ethnicity, and Ballot Information:
Ballot Cues in Low-Information Elections. State Politics & Policy Quarterly 6 (1): 49-72.
Gilljam, Mikael., Karlsson, David & Sundell, Anders. (2010). Representationsprinciper i riksdag och kommuner. I Brothén, Martin & Holmberg, Sören (red.). Folkets representanter:
en bok om riksdagsledamöter och politisk representation i Sverige. 1. uppl. Göteborg:
Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.
Golis, Lotta. (2018). Här är Sverigedemokraternas valsedel till riksdagsvalet – de kandiderar i Västernorrland. Sundsvalls tidning. 10 april.
https://www.st.nu/artikel/har-ar-sverigedemokraternas-valsedel-till-riksdagsvalet-de-kandiderar-i-vasternorrland (hämtad 2019-05-10).
Holmberg, Sören & Oscarsson, Henrik. (2016). Svenska väljare. Upplaga 1:1 Stockholm:
Wolters Kluwer.
Karvonen, Lauri (2010). The personalisation of politics: a study of parliamentary democracies. Colchester: Ecpr Press.
Kelley, Jonathan & McAllister, Ian. (1984). Ballot Paper Cues and the Vote in Australia and Britain: Alphabetic Voting, Sex, and Title, Public Opinion Quarterly 48 (2): 452–466. DOI:
10.1086/268842.
37
Marcinkiewicz, Kamil, & Stegmaier, Mary. (2015). Ballot Position Effects Under
Compulsory and Optional Preferential-List PR Electoral Systems. Political Behavior 37 (2):
465-486.
Mudde, Cas & Rovira Kaltwasser, Cristóbal (2017). Populism: a very short introduction.
Oxford: Oxford University Press.
Oscarsson, Henrik. (2010). Folkets författning?. I Brothén, Martin & Holmberg, Sören (red.).
Folkets representanter: en bok om riksdagsledamöter och politisk representation i Sverige. 1.
uppl. Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.
Phillips, Anne (2000). Närvarons politik: den politiska representationen av kön, etnicitet och ras. Lund: Studentlitteratur.
Raaflaub, Kurt A., Ober, Josiah & Wallace, Robert W. (2007). Origins of democracy in ancient Greece. Berkeley: University of California Press
Rae, Douglas W. (1967). The political consequences of electoral laws. Yale Univ. Press, New Haven.
Rahat, Gideon & Kenig, Ofer. (2018). From party politics to personalized politics? Party change and political personalization in democracies. Oxford: Oxford University Press.
SOU 1993:21. Ökat Personval. Betänkande av personvalskommittén . SOU 1999:64. Demokratiutredningen. Representativ demokrati.
SOU 1999:92. Forskningsrapporter. Premiär för personval.
Teorell, Jan & Svensson, Torsten. (2007). Att fråga och att svara: samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Valmyndigheten. 2014. Valda ledamöter vid valet:
https://data.val.se/val/val2014/ledav/ursprungligt_valda_ledamoter_RLK.xls (Hämtad 2018-05-02).
Valmyndigheten. 2018. Kandidater:
https://data.val.se/val/val2018/valsedlar/partier/kandidaturer.skv (Hämtad 2018-04-27).
Valmyndigheten. 2018. Slutresultat: https://data.val.se/val/val2018/slutresultat/slutresultat.zip (Hämtad 2019-04-27).
Wängnerud, Lena. (2010) Minskade könsskillnader i Sveriges riksdag. I Brothén, Martin &
Holmberg, Sören (red.). Folkets representanter: en bok om riksdagsledamöter och politisk representation i Sverige. 1. uppl. Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.