Uppsatsen syfte har varit att undersöka hur socialsekreterare beskriver sitt arbete med att utforma umgänge för familjehemsplacerade barn och deras föräldrar. I följande avsnitt kommer resultatets slutsatser att redogöras för utifrån våra tre frågeställningar.
Av det som framkommit ur studien kan en del slutsatser dras. Utifrån materialet framkommer att socialsekreterarnas handlingsutrymme varierar beroende på om barnet är placerat enligt LVU eller SoL, där LVU ger socialsekreterarna ett större handlingsutrymme i att “själva” avgöra omfattningen av umgänge. För att utforma umgänge använder sig socialsekreterarna inom ramen för lagstiftning olika
handböcker från Socialstyrelsen. Dessa beskrivs användas för att få en överblick eller en anvisning av hur de ska resonera. Några av socialsekreterarna använder sig även av ett arbetsverktyg utformad av FoU Södertörn. Kunskapen som den egna
erfarenheten för med sig, har visat sig vara en värdefull tillgång för
socialsekreterarna vid utformningen av umgänge, där kunskap från tidigare ärenden används. Det framkommer också att socialsekreterare motiverar barn till umgänge trots att barn uttrycker en motvilja. Här tolkar vi att kunskapen om vikten av identitet överväger barns aktörskap i socialsekreterarnas sätt att arbeta.
Det visar sig också att samverkan med kollegor är betydelsefullt för arbetet i att utforma umgänge, där kunskap och erfarenheter delas med varandra regelbundet under möten. Socialsekreterare beslutar därmed inte alla umgängesplaneringar ensamma. Samverkan med barnets nätverk har även visat sig vara av vikt när socialsekreterare behöver samla in information och kunskap för att bedöma hur ett umgänge ska utformas. Nätverket har dessutom, utifrån vår uppfattning av resultatet, en stor roll i att bistå socialsekreteraren med att bedöma vad som är det bästa för barnet när det kommer till frågor om umgänge.
För att socialsekreterare ska avgöra vad som är barnets bästa i frågor som rör
utifrån flera arbetssätt: samtal med barnet, samverkan med barnets nätverk för att exempelvis upptäcka barnets reaktioner och skyddsbedömning utefter om barnet riskerar att fara illa. Att bedöma det enskilda barnets bästa i frågor rörande umgänge beskrivs dock vara svårt för socialsekreterarna. Framförallt beskrivs att det aldrig går att veta till fullo vad barnets bästa är. Bedömningen som görs i nuläget kan
socialsekreterarna inte veta hur barnet påverkas i framtiden. Vi reflekterar över att barnets bästa troligtvis alltid kommer vara svårt att definiera och att en enskild bedömning alltid behöver göras. I och med att varje barn befinner sig i en komplex situation går det således inte att ha en färdig mall över vad barnets bästa är.
Enligt socialsekreterarna kan barnen vara delaktig i planeringen och utformningen av umgänge oberoende av ålder och mognad. Socialsekreterarnas arbetssätt kräver dock anpassning beroende på barnets ålder och mognad för att möjliggöra delaktighet.
Exempel på arbetssätt för att göra barn delaktiga som vi blivit delgivna under studiens gång är följande: observerade umgängen, enskilda samtal med barnet, användning av samtalsmetoder i form av exempelvis tejpingfigurer, samt samverkan med barnets nätverk för att inhämta barnets reaktioner. Vid 15 års ålder beskriver socialsekreterarna att barnet har en mycket stor påverkan på familjehemsvården.
Socialsekreterarna låter äldre barn vara med och påverka mycket trots att de inte alltid ser att det skulle vara till barnets bästa, så länge barnet inte riskerar att fara illa.
Detta går i enlighet med Socialstyrelsen (2020) samt socialtjänstlagen (2001:453)
.
I dessa fall ställs ‘barnets bästa’ mot ‘barnet som aktör’ där barnet som aktör ofta väger tyngst när barnet är äldre (jfr; James & James 2012). När det gäller yngre barn, framkommer att socialsekreterarna lyssnar på barnet och gör det delaktigt, men i slutändan visar det sig vara socialsekreterarna som bestämmer hur de anser att umgänget ska utformas utifrån barnets bästa. På så vis är det ‘skyddsperspektivet’som överväger ‘barnet som aktör’ (jfr; ibid).
Barns rätt att inte säga någonting lyfts också av intervjupersonerna. Om barnet av någon anledning väljer att inte vara delaktig, till exempel att barnet inte svarar på frågor eller att det som sagts talar emot barnets reaktioner, säkerställer
att se till barnets reaktioner innan, under och efter ett umgänge. Här beskriver socialsekreterarna att nätverket har en betydande roll i att inhämta reaktioner från barnet. Om barnet har svårt att uttrycka vad hen vill under umgänget, kan barnet få vara med och indirekt styra över exempelvis tiden för umgänget. Då får barnet möjlighet att kontrollera sitt eget umgänge. Socialsekreterarna betonar även att delaktighet inte ska ses synonymt med att barnet ska bära ansvaret för besluten som tas.
Avslutningsvis kan vi förstå att socialsekreterarnas utformning av umgänge är komplext där många faktorer behöver tas hänsyn till och där barnets delaktighet och barnet som aktör till stor del genomsyrar i planering av umgänge. Däremot förstår vi att skyddsperspektivet tenderar att vara starkt när det kommer till att avgöra hur ett umgänge ska utformas för barnets bästa.
Det är ju en supersvår fråga det här med umgänge, men som är jätteviktig och tar jättemycket av vår arbetstid.
Malin
Referenslista
Andersson, Gunvor (2013) Utvecklingsekologi och sociala problem i: Meeuwisse, Anna &
Swärd Hans (red.) Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur & kultur
Atwool, Nicola (2013) Birth Family Contact for Children in Care: How Much? How Often?
Who With?, Child Care in Practice, 19:2, 181-198
Avby, Gunilla (2018) En lärande socialtjänst. Stockholms Universitet
Avby, Gunilla (2015) Evidence in Practice: On Knowledge Use and Learning in Social Work. Linköping Universitet
Bergmark Å & Lundström T, (2000) Kunskaper och kunskapssyn: Om socialarbetare inom socialtjänsten. Socionomens forskningssupplement 12.
Broberg, Anders, Pehr Granqvist & Pia Risholm Mothander (2020) Anknytningsteori.
Stockholm: Natur & Kultur
Boyle, C. (2017) What is the impact of birth family contact on children in adoption and long-term foster care? A systematic review. Child & Family Social Work, 22, 22–33.
Bryman, Alan (2018) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Eriksson, Maria & Näsman, Elisabet (2011) När barn som upplevt våld möter socialtjänsten - om barns perspektiv, delaktighet och giltiggörande. Stockholm: Gothia
Guba, E.G (1985) The context of emergent paradigm research. I: Y.S Lincoln (red.) Organization theory and inquiry: The paradigm revolution. Beverly Hills, CA: Sage Guba, E.G & Y.S Lincoln (1994) Competing paradigms in qualitative research. I: N.K Denzin & Y.S Lincoln (red.) Handbook of qualitative research. Thousands Oaks, CA: Sage Haight, Wendy L., Kagle, Jill Doner., & Black, James E. (2003) Understanding and
Supporting Parent—Child Relationships during Foster Care Visits: Attachment Theory and Research. I: Social Work Vol. 48, No.2 Published By: Oxford University Press
Hodgkin, Newell (2007) Implementation Handbook for the Convention on the Rights of the Child. UNICEF
Holm Ingemann, Jan (2016) Vetenskapsteori för samhällsvetare. Malmö: Gleerups Höjer, Ingrid (2019) Vård i familjehem. I: Andersson, Gunvor, Höjer, Ingrid & Sallnäs, Marie mfl. När samhället träder in. Lund: Studentlitteratur AB
Jacobsen, Dag Ingvar (2012) Förståelse, beskrivning och förklaring. Lund: Studentlitteratur AB.
James, Alison & Adrian James (2012) Key Concepts in Childhood Studies. 2 uppl. SAGE Publications Ltd.
Khoo, E., Skoog, V., & Dalin, R. (2012). In and out of care. A profile and analysis of children in the out-of-home care system in Sweden. Children and Youth Services Review, 34(5), 900– 907.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur
Lansdown, Gerison (2011) Every child’s right to be heard - A resource guide on the UN committée on the rights of the child general comment No12. Published by: Save the Children UK on behalf of Save the Children and UNICEF
Lipsky, M. (1980) Street-level bureaucracy: Dilemmas of the Individual in Public Services.
New York: Russell Sage Foundation.
Lundström, T & Sallnäs, Marie (2009) Samhällsvårdade ungdomars kontakter med föräldrar och syskon. Socionomen, nr 6 52-63.
Munro, Elaine (2000) Empowering looked-after children. Child & Family Social Work 6, 129-137
Nordlander, Lars (2006) Mellan kunskap och handling: Om socialsekreterares kunskapsanvändning i utredningsarbetet. Umeå: Umeå Universitet
Näsman, Elisabet, Åsa Källström Cater & Maria Eriksson (2015) Perspektiv på barns röster om våld. I: Näsman, Elisabet, Eriksson, Maria, Källström Cater, Åsa (red.) Barns röst om våld: att lyssna, tolka och förstå. Malmö: Gleerup
Payne, Malcolm (2015), Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur Ponnert, Lina (2018) Utredningsarbete i barnavården - centrala utgångspunkter. I: Ponnert, Lina (red) Utredningsarbete i den sociala barnavården. Gleerups Utbildning AB: Malmö Regeringskansliet (2015) Föräldrar och barn
https://regeringen.se/regeringens-politik/familjeratt/foraldrar-och-barn/ Hämtat 2021-10-17 Scott, W.R. (2001) Institutions and Organizations. Thousand Oaks: Sage Publications.
Seikkula, J (2005) Sociala nätverk i dialog. Stockholm: Mareld
Selwyn, J. (2004). Placing older children in new families: changing patterns of contact. I: E.
Neil & D. Howe (Eds.), Contact in adoption and permanent foster care (pp. 144-164).
London: British Association for Adoption & Fostering
Sen, Robin & Broadhurst, Karen (2010) Contact between children in out-of-home
placements and their family and friends networks: a research review. Child & Family Social Work, 16(3)
Shier, Harry (2001) Pathways to Participation: Openings, Opportunities and Obligation.
Children and society, 15(2) pp. 107-117
Socialstyrelsen (2014) Barns delaktighet i utredningar om vårdnad, boende och umgänge https://www.mfof.se/download/18.7a15f94516e8e25421b18717/1574925684935/barns-delak tighet-i-utredningar-om-vardnad-boende-umgange.pdf Hämtat 2021-10-15
Socialstyrelsen (2018) Tejping
https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/evidensbaserad-praktik/metodguiden/tej ping/ Hämtat 2021-12-01
Socialstyrelsen (2020) Barn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående Socialstyrelsen: Stockholm
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapssto d/2020-3-6675.pdf Hämtat: 2021-10-02
Socialstyrelsen (2020) Barn och unga placerade i familjehem
https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/barn-och-unga/barn-och-unga-i-socialtjansten/p lacerade-barn-och-unga/familjehem/ Hämtat 2021-10-11
Socialstyrelsen (2020) Kunskapslyft för barnets rättigheter Redovisning av Socialstyrelsens utvecklingsarbete.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-5-6796.pdf Hämtat 2021-11-21
Socialstyrelsen (2020) Statistik om socialtjänstinsatser till barn och unga 2019
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/202 0-8-6871.pdf Hämtat 2021-10-11
Stafström, Sven (2017) God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet Thurén, Torsten (2019) Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber.
UNICEF (2021) Barnkonventionen
https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#hela-texten Hämtat 2021-10-04
Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet
Nyberg-Warner, Sverre (2011). Pathways to Participation – Barns och ungas väg till
delaktighet. I: Vägar till delaktighet: Öppningar, möjligheter och skyldigheter - En ny modell för att öka barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel 12.1 i FNs konvention om barnets rättigheter. Projekt Egen växtkraft
Westberg, Monica & Tilander, Kristian (2010) Att lära av fosterbarn – åtta års arbete med intervjuer med före detta fosterbarn. Stiftelsen Allmänna Barnhuset
Lagtexter
Lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52), LVU Socialtjänstlagen (2001:453), SoL
6 kap. 2 § Föräldrabalken (1949:381), FB
1§ 5st. Lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52), LVU 14 § Lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52), LVU
36 §Lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52),LVU 1 kap. Socialtjänstlagen (2001:453), SoL
11 kap. 10§ Socialtjänstlagen (2001:453), SoL
Offentliga tryck
Prop. 1996/97:124. Ändring i socialtjänstlagen.
SOU 2015:71 Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU
Bilaga 1
Intervjuguide Inledning
Vi skribenter informerar om studiens syfte, om hur intervjun kommer gå till, att intervjupersonen får inflika med egna tankar under intervjun eller ställa frågor om någonting dyker upp, samt informerar igen om de etiska riktlinjer som gäller för intervjun och studien i sin helhet.
Inledande frågor
- Berätta kortfattat om ditt arbete och dina huvudsakliga arbetsuppgifter.
- Hur länge har du arbetat som socialsekreterare?
- Vad har du för utbildning? (inklusive vidareutbildningar, utbildningar inom yrket)
Arbetsprocessen
- Hur ser dina resurser ut inför planering av ett umgänge?
- Vilka riktlinjer finns för dig i arbetet att utforma ett umgänge?
- När ett umgänge ska genomföras: Beskriv “från början till slut”.
- Vilka svårigheter finns i att planera samt bedöma umgänge?
- Finns det några faktorer som du tycker spelar extra roll inför planeringen av ett umgänge? Berätta utifrån konkreta ärenden.
- Hur skiljer sig arbetet, om det gör det, om barnen är placerade enligt SoL eller LVU?
- Skulle du vilja berätta om ett “enklare” umgängesfall, respektive ett mer komplicerat?
Barnets delaktighet / barnets bästa
- Hur skulle du definiera “barnets delaktighet” och “barnets bästa”, när det rör umgänge med barnets biologiska föräldrar?
- På vilka sätt är barnet med i planering av umgänge? Ge exempel eller berätta utifrån ett konkret fall.
- Hur förmedlas till barn att umgänge är deras rättighet och inte skyldighet?
- Hur avgörs barnets bästa vid planering av umgänge? Ge exempel.Hur gör man om barnet uttrycker en stark motvilja till umgänge?
- Hur bedöms delaktighet i förhållande till barnets ålder/mognad? Ge exempel.
Bilaga 2 Hej!
Vi söker socialsekreterare som arbetar inom en familjehemsenhet som vill ställa upp på intervju.
Vi är två studenter på Göteborgs Universitet som just nu skriver C-uppsats. Syftet i studien är att undersöka socialsekreterares arbetsprocess gällande
familjehemsplacerade barns umgänge med sina biologiska föräldrar. Ett delsyfte i det är att undersöka hur barnets delaktighet ser ut i dessa frågor.
Intervjun väntas ta ca 45 minuter och kan genomföras i Göteborg med omnejd eller på Zoom/Teams. Vad som passar bäst för dig. Vid intresse får du ett
informationsbrev där studien beskrivs lite mer.
Vill du ställa upp eller vet du någon annan som kan tänka sig delta?
Kontakta oss här eller mejla: xxx
Hälsningar, Josefin Åholm och Emma Hasselqvist.
Bilaga 3 Hej,
Vi heter Emma Hasselqvist och Josefin Åholm, och läser sjätte terminen på socionomprogrammet på Göteborgs universitet. Vi ska nu skriva vår kandidatuppsats som handlar om socialsekreterares arbetsprocess med familjehemsplacerades barns umgänge med sina biologiska föräldrar. Vi vill undersöka hur socialsekreterare resonerar kring bedömningar av omfattningen av umgänget och barns delaktighet i dessa frågor. För att undersöka detta vill vi göra en kvalitativ intervjustudie.
Du får det här informationsbrevet då vi söker informanter och undrar ifall du skulle vilja ställa upp på en intervju.Under intervjuer som genomförs i detta syfte förhåller vi oss till Vetenskapsrådets forskningsetiska riktlinjer:
● Du som medverkar i vår studie och därmed intervjuas har rätt till att ta del av den information som samlas in till uppsatsen. Du har även rätt att få
kännedom kring studiens syfte samt frågeställningar.
● Du som medverkar i vår studie får själv avgöra på vilka villkor du vill delta.
Du som medverkar får avbryta närsomhelst under studiens gång och det kommer inte medföra några konsekvenser.
● Vi vill försäkra dig som medverkar att du kommer vara helt anonym. Vi vill även försäkra dig om att vi inte kommer skriva på ett sådant sätt att man ska kunna urskilja vem som har sagt vad. Kön samt namn kommer fingeras och kommunen du har din anställning på kommer inte benämnas. Vi kommer inte fråga om dina personuppgifter.
● Intervjuerna kommer att spelas in och sedan skrivas ut i sin helhet.
Ljudupptagningen kommer raderas när studien har fått godkänt. Önskar du ta
Ditt deltagande är frivilligt och du har rätt att veta hur vi använder det som sagts i vår uppsats. Om du har några frågor om detta eller vill ha mer information är du
välkommen att kontakta oss.
Med vänliga hälsningar,
Emma Hasselqvist & Josefin Åholm Epost: xxx och xxx
Telefonnummer: xxx och xxx Handledare:
Monica Nordenfors Epost: xxx
Bilaga 4