Syfte med studien är att undersöka hur kvinnliga och manliga karaktärer representeras utifrån rådande könsnormer i en nyproducerad svensk tonårsserie. Fem scener blev utsedda från tv-serien Eagles där vi tittade närmare på hur de olika aktörerna representeras utifrån kvinnliga och manliga normer. Vi utgick från fyra arbetsfrågor för att bearbeta vårt material och har uppmärksammat att det skiljer sig mellan hur kvinnor och män representeras.
Utifrån de fem scener som analyserats finner vi fem aktörer, tre primära och två sekundära. Valet av primär- samt sekundär aktör baseras på karaktärens deltagande, men även förekomst, i dialoger som förs mellan karaktärerna. Bland de primära aktörerna finner vi Elias, Felicia samt Mats. Att syskonparet uppfyller dessa kriterier faller sig naturligt med tanke på vårt urval. Mats har visat sig vara en primär aktör då han deltar eller omnämns i samtliga fem scener. Bland de sekundära aktörerna finner via Leila och Elias tränare.
I de scener som har valts ut för vidare analys framgår endast konversationer mellan män eller kvinna och man. I och med urvalet har scener där kvinnor talar med varandra lämnats därhän. Vi kan därför inte dra några slutsatser huruvida det skiljer sig i konversationer man till man, samt kvinna till kvinna. Med hjälp av vår analys ser vi att det finns både likheter och skillnader i konversationen mellan karaktärerna.
Utifrån de fem utvalda scenerna ser vi två återkommande teman, bråk och tillrättavisning. Temana i sig är oberoende av kön, vad som däremot skiljer sig är innehållet för vardera tema. I avsnitt 4 scen 4, avsnitt 8 scen 10 och 12 är det primära temat bråk.
I avsnitt 4 scen 4 sker dialogen mellan Felicia och Elias. Primära temat för scenen är bråk, och de sekundära temana är slut shaming och kvinnans underordning. Killarna i omklädningsrummet har talat om Felicia, vilket skulle kunna ses som att hon är den som blivit utsatt. Trots detta pekar Elias på att det är han som är offret. Elias anser heller inte att det är killarna som är de skyldiga utan Felicia. Brodern menar även att Felicias baktanke med att dejta Ludvig är att irritera deras pappa. Vi kan tolka det som att Felicia gör uppror mot sin pappa eller att hon råkat hamna i kläm mellan
Mats och Elias. Indirekt är det Mats som är problemet. I avsnitt 8 scen 10 under samma tema har vi det sekundära temat boys don’t cry. Elias har en dialog med sin tränare där han ber om ursäkt för sin känslomässiga reaktion samt nekar eventuell hjälp. Detta tyder på att han inte vill visa sig svag, utan stark och självständig. Män talar inte om känslor med andra män. De båda syskonens relationen till Mats kommer på tal och tränaren påpekar att han noterat Elias mående, att han har haft det kämpigt. Sonen vill heller inte att tränaren eller mamman ska berätta en viss nyhet för Mats. Samtliga aktörer visar på att de är rädda för pappans reaktion, alla frågar i princip om de ska ta smällen istället för Elias. Avsnitt 8 scen 12, är även det under temat bråk och vi har de sekundära temana boys don’t cry, svek, familjerelation. Nyheten har nått Mats, men inte genom Elias. Sonen lämnar pappans moderklubb. Pappan ser detta som ett svek och pekar på att det är ett nederlag från sonens sida. Att Elias bytt klubb menar Mats beror på att Elias är svag och ger upp så fort han stöter på motgångar. Svaghet är inte ett alternativ i varken Mats eller Elias värld, något vi även såg i scen 10 där en känslomässig reaktion ursäktades som ett misstag. I samtliga scener ser vi att Mats är roten till problemen.
I avsnitt 1 scen 7 och 11 är det primära temat tillrättavisning. Scen 7 är det sekundära temat boys don’t cry. Dialogen förs mellan Mats och Elias efter att sonen gjort sig illa. På frågan om hur det gått svarar Elias att det är lugnt, varpå pappan menar att sonen måste klara av att ta en smäll vilket han i nuläget inte gör. Från Elias hörs en suck och vi ser tydligt hans besvikelse på Mats reaktion. I scen 11 är det sekundära temana hierarki, kvinnans underordning och försvar. Felicia argumenterar med Mats gällande killen hon träffar. Killen är en lagkamrat till Elias vilket gör honom till förbjuden. Fokus ligger på vad som är Elias bästa och Felicia förväntas förhålla sig till detta. I den här situationen ses hon som en distraktion, vilket kan påverka Elias plats i laget. Dottern påpekar att hon inte raggat på lagkamraten, och jämför detta med en konversation Mats tidigare haft i matbutiken med en annan kvinna. Att detta inte alls skulle vara samma sak enligt pappan kan ses som att Felicia inte kan ha social kontakt med en kille utan att det finns en sexuell anledning, vilket han däremot kan. Ulla B. Abrahamsson menat att oavsett vart man befinner sig i samhällshierarkin kommer kvinnan att vara underordnad mannen (Abrahamsson 2002). Detta är något vi även ser i avsnitt 4 scen 4 där hennes bror är under pappan hierarkiskt, i bemärkelsen barn och förälder, men trots detta förväntas Felicia anpassa sig efter Elias. Abrahamsson pekar även på att kvinnan ska leva efter tre regler, varav den ena syftar på att kvinnan ska vårda samt måna om andra människor
förväntar sig att dottern ska se till sin brors bästa i första hand. Gemensamt för samtliga scener är att Mats pekar på sina barns felaktiga reaktion och agerande i sammanhanget.
Vi kan se att i samtliga dialoger deltar eller omnämns både Mats och Elias, medan Felicia endast omnämns i en scen där hon inte är delaktig. Yvonne Andersson menar att könet spelar roll i hur och vad man talar om. Medan kvinnor talar om människor, relationer och emotioner, talar männen om föremål och konkreta händelser (Andersson 2015, s.75). Detta är något vi ser tydligt i konversationer rörande Felicia, samtalen går ut på relationen till lagkamraten samt relationen hon har till sin pappa. Även hos Elias förekommer relation som ett samtalsämne men inte i samma utsträckning. Konversationer som rör honom handlar i mångt och mycket om hans prestation och framtid. En likhet hos både Elias och Felicia är att fokus ligger på vad de bör och inte bör göra utifrån vilka de är.
Stuart Hall menar att representation innebär att symbolisera eller stå för något (Hall 2013, s.2). I tv-serien skulle man kunna säga att Mats symboliserar essensen av den stereotypa mannen, en del av det vi kallar för machokultur som Felicia och Elias i detta fall får förhålla sig till. Ett flertal gånger ser vi hur han ger sig själv rätten att bestämma över andra, men även trycker på könsrelaterade normer.
Exempel på repliker som understryker vad Mats symboliserar är “Men tyst med dig! Så du så jävla barnslig, håller på att tjafsa om någonting, det ska bara vara så förbannat solklart. Du lägger ner honom, fattar du det!!!”. Mats visar tydligt att det är han som bestämmer och det är inget att ifrågasätta. Detsamma gäller repliken “Vad är det du inte orkar? va? Att spela med press? Va? Ger du upp så fort du inte platsar i A-laget, är det så? [...]”. Enligt Mats bör en man kunna prestera under press. Ytterligare en replik som belyser könsrelaterade normer är “Måste ju kunna ta en smäll [...]” som visar på att en man inte heller bör vika sig för smärta.
Felicia i detta fall representerar en form av motkraft, samtidigt som hon har ett behov av att neka eller försvara sina handlingar. Trots att hon väljer att göra det motsatta till vad männen i hennes omgivning säger, kan hon inte riktigt stå för det. Exempel på repliker som understryker vad Felicia symboliserar är “ Va? Jag sköter mitt liv, så sköter du ditt jävla liv”. Felicia visar tydligt att hon gör sina egna val och att ingen har rätten att säga något annat. Ytterligare en replik som visar på att hon gör motstånd är “Du får stöta på alla, men så fort jag pratar lite med en kille, är lite normalt jävla
trevlig, då blir du tokig. Shit jävla sjukt”. Felicia argumenterar emot samtidigt som hon går i försvar.
Att Felicia nekar eller försvarar sina handlingar ser vi även i repliken “Jag raggade förfan inte på honom”.
Elias får symbolisera dilemmat att slitas mellan olika typer av förväntningar. Han ursäktar sina känslor och försöker att reagera som en man förväntas göra. Samtidigt ser vi hur Elias hyser en viss respekt gentemot sin syster. Trots att han på ett eller annats sätt beskyller henne vid ett tillfälle, står han inte fast vid en anledning. Han anpassar sig efter sin syster, säger hon att så inte är fallet byter han infallsvinkel. Exempel på repliker som understryker vad Elias symboliserar är “Jag visste inte att hon hade… förlåt”. Elias ber om ursäkt för sin känslomässiga reaktion, och visar på så sätt att han är medveten om vilken typ av reaktion som förväntas av en man. Ytterligare en replik som visar på medvetenhet är “Det är lugnt”. Att Elias pendlar mellan olika typer av ideal ser vi i repliken “Nej okej, men det handlar om att det inte är så kul att sitta i ett hockeyomklädningsrum där folk pratar om hur skönt knull min syrra är, det är det det handlar om”. I samtal med sin syster beskyller han henne för samtalet som ägt rum i omklädningsrummet, det är kvinnans sexualitet är problemet.
Samtidigt accepterar Elias hennes argument och ändrar på sitt eget, han respekterar hennes ord.
Ännu en replik som visar på att Elias inte alltid lyckas leva upp till förväntningarna är “Jag orkar inte, fan låt mig va”, när hans pappa trycker på att sonen är svag.
Barthes talar om förankring som styr in mottagaren till att göra en specifik tolkning (Ekström &
Moberg 2008, s.23). Men vi kan även se hur repliker fungerar på ett liknande vis. De sekundär aktörerna Leila och tränaren hjälper till att belysa den problematik vi ser mellan de primära aktörerna. Deras repliker fungerar som en förstärkning och kan leda oss till att tolka dialogen på ett mer entydigt vis. Exempel på repliker som understryker detta är “Vadå förlåt, vi har ju pratat om det här, det här är ju en bra sak Elias[...]”. Tränaren i detta fall visar att en känslomässig reaktion är okej. I samtalet säger tränaren även att “Jo men jag har sett att du har haft det kämpigt det har jag.
Vill du att jag ska prata med honom?”. Repliken belyser att Elias inte behöver klara av allt på egen hand. Leilas replik “Nej det här är ditt jävla påhitt” är riktad mot Mats, och belyser att omgivningen fått nog av hans beteende.
Stereotypa könsroller ifrågasätts allt mer i dagens samhälle, i serien ser vi även att Mats och hans sätt att agera ifrågasätts under de olika scenernas gång. I vår slutliga scen har Elias, så väl som Leila, fått nog och säger stopp.
De fem scener vi valt visar på stereotyper av kvinnor och män. Däremot lyfts stereotyperna fram på ett sådant sätt som får oss att reagera. De konflikter som uppstår mellan aktörerna berör problematiken kring normer när dessa inte följs eller ifrågasätts. Något vi inte förväntade oss att komma fram till var den centrala roll som Mats har i tv-serien, och vilka värden man kan tolka att han symboliserar. Enligt European Institute for Gender Equality (2019) är Sverige EU:s mest jämställda land. Trots detta visar serien att vi har en lång väg att gå. Detta oavsett om den är menad att endast spegla verkligheten för att vi ska ifrågasätta denna, eller att man av ren bekvämlighet använt sig av stereotypiska drag hos män och kvinnor.
Utifrån det empiriska material som används uppnår studien relativt hög validitet. Samtliga frågeställningar besvarades, detta med undantag för vår frågeställning rörande skillnader och likheter i dialoger mellan kvinnor och män. Då vårt urval lämnade dialog mellan kvinnor därhän och gick därför inte att besvara. Frågor som ställts till materialet har låtit oss ta reda på hur kvinnor och män representeras utifrån manliga och kvinnliga könsnormer. Däremot hade dessa kunnat vara fler eller utformade på ett annorlunda sätt för att underlätta i arbetet, samt ge oss mer specifika svar. Med tanke på att materialets omfattning kan vi inte uttala oss om i vilken utsträckning tv-serien representerar kvinnor och män utifrån rådande könsnormer. Urvalet kunde även utförts på ett annat vis för att få en mer representativ bild av helheten. Vi hade även kunnat kombinera text och bild för vidare analys, Barthes menar att bild och text i kombination förstärker varandra och styr oss in på en mer specifik tolkning av innehållet (Ekström & Moberg 2008, s.23).
Reliabiliteten är även den relativt hög med undantag för eventuella missar i transkriberingen, vilket är något vi tidigare upptäckt. Vi har även valt att göra antaganden när det som sagts inte varit tydligt. Varje scen har analyserats utifrån tre olika perspektiv, vilket innebär att materialet är tillförlitligt i den bemärkelse att vi är tre som genomfört studien och tillsammans skapat oss en uppfattning. Då två av oss tidigare sett tv-serien i sin helhet kan detta undermedvetet påverkat vår tolkning av materialet.
7. Implikationer
Hur kvinnor och män framställs i olika typer av medietexter är ett ytterst viktigt ämne.
Massmedierna räknas, enligt Jostein Gripsrud, till en av de mest centrala av samhällsinstitutioner som bidrar till sekundär socialisation (Gripsrud 2011, s.18-20). Detta är något som även Madeleine Kleberg pekar på och kopplar detta i sin tur till mediernas oförmåga att på ett nyanserat sätt hantera representation, vilket i sin tur leder till användandet av steriotypiseringar (Kleberg 2006).
Med detta i åtanke kan vi fundera över den målgrupp tv-serien Eagles riktar sig till. Ungdomar är en grupp som lätt påverkas av sin omgivning. Kleberg menar att hur män och kvinnor framställs i medier bidrar till tankar och idéer om hur man bör vara och se ut (Kleberg 2006). Därav är en viktig samhällsfråga hur medier representerar män och kvinnor, samt vilka normer man väljer att reproducera. Utifrån de slutsatser vi dragit kring hur de olika aktörerna i tv-serien representeras utifrån kvinnliga och manliga normer, kan vi säga att serien tillåter oss att ifrågasätta rådande normer samtidigt som den fortsätter att reproducera dessa. Det man bör ha i åtanke är att den avsedda målgruppen, med stor sannolikhet, tolkar seriens innehåll annorlunda än vad vi har gjort.
Utan vidare reflektion är det inte säkert att man lägger märke till konflikter som uppstår kring normer rörande kvinnor och män.
I princip tror jag att fiktionen har stor betydelse för hur normer och värderingar sprids i samhället, inte minst för att den sortens tv-program ofta har stor och engagerad publik.
(Abrahamsson 2002 , s.25)
7.1 Framtida forskning
I framtida analys vore det intressant att titta på hur producenter själva tänker kring produktionen av ungdomsserie utifrån ett genusperspektiv. Stuart Hall menar att producenter, utifrån kulturella och sociala värden, formar och anpassar innehållet för att få önskat resultat. Publiken kan däremot tolka innehållet på ett annat sätt än det som var avsett (Gripsrud 2011, s.90). Detta leder oss till ytterligare en frågeställning, som hur målgruppen ser på serien Eagles. Ifrågasätter ungdomar stereotypa drag hos män och kvinnor i serien, eller ses dessa som helt naturliga och självklara?
Intressant hade varit att jämföra Eagles med den norska serien SKAM. Båda är producerade inom norden samt riktar sig främst till en yngre publik. Vilka likheter och skillnader finns? Ytterligare en medietext som varit intressant att genomföra en jämförelse med är den amerikanska serien One Tree Hill. Detta då producenterna menar att inspiration har hämtats därifrån, “I stället har "Eagles"
serieskapare och producent, Stefan H Lindén, från början inspirerats av den amerikanska ungdomsserien "One tree hill", som likt "Eagles" lägger stort fokus på idrott.” (Skogelin 2019).
Framförallt hade det varit intressant att titta på om det finns andra tydliga kopplingar mellan de båda serierna och huruvida kulturen har spelat roll.