• No results found

5. Empiri & Analys

5.3 Slutdiskussion

5.3.3 Slutsatser

Vi anser att vi inte kan dra slutsatsen att de lärare som är positiva till en fokusering i enlighet med regeringens förslag enbart är lärare som redan arbetar efter förslaget, eller lärare som inte behöver omarbeta sitt undervisningsmaterial om det går igenom. Exempelvis arbetar lärare D idag med hela världshistorien, och behöver med andra ord omarbeta sitt material en hel del, men är trots detta positiv. Lärare J har idag stor fokusering på den moderna tiden i sin undervisning, och omarbetning är därför inte nödvändig om förslaget går igenom. Han är trots detta tveksam. De lärare som är emot anser inte heller att det blir mycket extraarbete med att

127 Se Teoriavsnittet, s. 18f, i denna uppsats.

128 Se Teoriavsnittet, s. 15, i denna uppsats.

129 Se Teoriavsnittet, s. 15 & 11, i denna uppsats.

ändra sin undervisning om förslaget gå igenom, men är ändå inte övertygade om förslagets införande. Det finns alltså inga generaliseringar att dra här, men det var heller inte meningen med vår undersökning. Vi ville visa åsikter som kan vara värdefulla i debatten, och även om vi hade intervjuat 100 lärare, så hade vi inte kunnat göra några generaliseringar. Vi anser inte heller att lärarnas bakgrunder i form av hur länge de varit yrkesverksamma lärare spelar någon roll för deras åsikter. Det var både mycket erfarna lärare, likväl relativt nya i yrket som förespråkade båda sidor. Någon korrespondens mellan ålder och uppfattning såg vi därför inte. Lärarnas och historikernas svar skiljde sig inte heller åt, och likaså fanns inte någon synbar åtskillnad i placeringen i undervisningskategorier eller undervisningsperspektiv. De flesta kunde klassas som kategoriala och genetiska, oberoende av deras åsikter i denna fråga. Därför anser vi inte att vi kan se något generellt samband här. Däremot upptäckte vi en spännande tendens om att det genealogiska perspektivet endast återfinns inom universitetsvärlden. Det verkar finnas ett samband som kan bero på en fördröjning av forskning, eller helt enkelt praktiska arbetssätt. En förklaring till varför det inte är så stor skillnad i undervisningskategorier kan vara att det finns ett mode i vilken kategori som gäller. Som ni kunde läsa i teoriavsnittet dominerade exempelvis den klassiska kategorin under första hälften av 1900-talet, och den objektivistiska efter andra världskriget.130 Det kanske helt enkelt är så att det just nu är den kategoriala kategorin som dominerar.

Det som vårt arbete däremot visar är att uppfattningarn om historieämnets framtid är många, som vi kan se i slutdiskussionen, och att förslaget är långtifrån färdigdiskuterat. Gemensamt för alla de intervjuade lärarna är att de menar att eleverna är mer intresserade av modern historia, och att de har lättare att relatera till den. Eniga var de även i frågan om historia som kärnämne. De tyckte att det var en bra idé, men att kursen borde vara på minst 100 poäng för att göra historien rättvisa. Om den inte utökas är det däremot bra med en fokusering på en tidsålder, exempelvis den moderna historien, eftersom dagens upplägg inte hinns med. Åsikterna angående vilken undervisningstyp som ger eleverna en förståelse för dagens samhälle gick emellertid isär. Några lärare menade att det är de långa linjerna som ger detta, medan andra ansåg att det är en fokusering på den moderna historien som behövs. Vi upptäckte att denna skillnad antagligen ligger i frågan om vad som är tillåtet att göra i en fokusering. Om läraren får dra långa linjer bakåt i tiden är nog fler av dem positiva till en fokusering på modern historia. En idé som några lärare föreslog var att samarbetet mellan

130 Se Teoriavsnittet, s. 6f, i denna uppsats.

skolstadierna måste bli bättre. Grundskolan ska i så fall främst ge eleverna kunskap om tiden innan 1700-talet, och bygga en grund. Denna grund kan gymnasiet sedan återkoppla till när de fokuserar på tiden därefter, och på så sätt förloras inte den äldre historien. En sak att tänka på i detta sammanhang är om ett historiemedvetande utvecklas mer i de äldre skolstadierna? Förlorar eleverna i så fall ändå den äldre historien, och därmed viktiga perspektiv, om gymnasiet främst behandlar den moderna tiden? Hur påverkar detta eleverna? Detta är en viktig synpunkt som måste undersökas, och om vi går vidare i denna diskussion behöver vi förutom frågan om tidsålder också ställa oss frågan vilken typ av undervisning som är den bästa? Vi kan se i vår undersökning att den vanligaste undervisningskategorin i skolan är den kategoriala, samt det genetiska undervisningsperspektivet, eftersom de flesta av våra intervjupersoner tillhörde dessa perspektiv. Är detta ett medvetet val av perspektiv på grund av att de tycker att de bäst utvecklar elevers historiemedvetande, eller undervisar de enbart så av praktiska skäl? Detta är en intressant fråga. Inte minst eftersom teorin anser att det kategoriala perspektivet bäst utvecklar ett historiemedvetande, som vi tidigare diskuterat. Dessutom känner vi att dessa frågor är viktiga att besvara för att eleverna ska få ut mesta möjliga av historieämnet i skolan. Om det inte framgått tidigare i vår uppsats så är ju historia ett väldigt viktigt ämne för eleverna.

Vår uppfattning efter detta arbete är att förslaget med en fokusering på modern historia i grund och botten är en bra idé, men att det, som det ser ut idag, finns nackdelar som vi inte kan bortse ifrån. Dessa måste lösas innan förslaget godkänns. Vi tror att de flesta, liksom vi, skulle vara positiva till förslaget om kärnämneskursen är på 100 poäng, och att den största delen av dessa ska vara reserverade för modern historia och resten valfri historia. Samtidigt måste långa linjer dras genom historien och ett samarbete mellan de olika skolstadierna måste fungera. Den inställning som vi hade till förslaget innan vår undersökning har i grund och botten inte förändrats. Däremot har vi blivit medvetna om vikten av den äldre historien, och fått en djupare förståelse för historiens inverkan på elevers historiemedvetande. Vi anser att vårt arbete skulle kunna tillföra viktiga tankar i debatten kring utformandet av den nya historiekursen, och dessutom menar vi att det kan vara nyttigt att ta del av andras åsikter i det egna lärararbetet. Det är bra att vara medveten om vad som förloras och vad som vinns med olika fokuseringar, så att läraren själv kan göra ett medvetet val utifrån elevernas bästa.

Related documents