Denna studie har bidragit med nya insikter om förskollärares syn på rörelsemålen i förskolan, vilket förhoppningsvis kan öka möjligheten att förskollärare fokuserar på att främja fysisk aktivitet och rörelse i förskolan. Rörelsemålen tycks bli hanterbara om man bryter ner dem och arbetar med dem i mindre bitar, vilket också säkerligen gör dem lättare att reflektera över och att utveckla undervisningen vidare. Resultatet visar också vilken kunskap och engagemang som förskollärarna besitter och att de genom att vara delaktiga i undervisningen främjar till fysisk aktivitet för barnen. Att vara en närvarande och lyhörd förskollärare med förståelse och kunskap i hur man undervisar i fysisk aktivitet, samt att man nyttjar sin närmiljö, kan öka barnens fysiska aktivitet. Resultat visar också att förskollärarna önskar mer kunskap i hur fysisk aktivitet kan användas i förskolan samt hur de kan arbeta för att inkludera alla barn i aktiviteterna, framförallt barn med funktionsvariationer så att de inte ska bli exkluderade. Denna studie kan också vara ett sätt för rektorerna att se vad förskollärarna anser om sitt arbete med fysisk aktivitet, och också vad de önskar för stöd av rektorerna.
För att forska vidare på ämnet hade man med fördel kunnat rikta in sig på inkluderingen av barn med olika typer av stöd och hur de inkluderas i fysiska aktiviteter. Man hade också kunnat göra en bredare studie där man haft möjlighet till ett större urval samt större utsträckning geografiskt, då samtliga av mina intervjupersoner angränsade till varandra genom att arbeta i närliggande kommuner. Här tänker jag att om studiens geografiska centrum varit större så kanske man kunnat jämföra mer hur det ser ut på olika sätt, förslagsvis med olika yttre miljöer. Jag tänker att om man haft studier långt upp i Norrland så har de ett annat klimat än de långt ner i Skåne, vilket gett oss olika förutsättningar utomhus för studien.
Som förslag på fortsatt forskning i ämnet hade man kunnat arbeta vidare med förskolornas förutsättningar för att kunna utföra styrd fysisk aktivitet. Det hade
26
också varit intressant att veta hur rektorerna arbetar för att ge förskollärarna de förutsättningar som efterfrågas.
REFERENSER
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Natur och Kultur.
Berglind, D., Hansson, L., Tynelius, P., & Rasmussen, F. (2017). Levels and patterns of objectively measured physical activity and sedentary time in 4-year-old Swedish children. Journal of Physical Activity and
Health, 14(2), 117-122.
Bergmark, U., & Kostenius, C. (2011). Uppskattningens kraft - lärande, etik och hälsa. Studentlitteratur.
Boldemann, C., Dal, H., Mårtensson, F., Cosco, N., Moore, R., Bieber, B., ... & Söderström, M. (2011). Preschool outdoor play environment may combine promotion of children's physical activity and sun protection. Further evidence from Southern Sweden and North Carolina. Science &
sports, 26(2), 72-82.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.
Christoffersen, L., & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarst denter. Studentlitteratur
Eriksson, I. (2005). Rör dig- Lär dig. SISU idrottsböcker.
Flick, U. (2006). An introduction to qualitative research (3rd ed.) Sage. Folkhälsomyndigheten. (2010) Övervikt och fetma. Hämtad: 2020-11-26 från
Övervikt och fetma — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se) FYSS (2017). Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling.
Läkartidningen förlag AB.
Gottwald, J. M., Achermann, S., Marciszko, C., Lindskog, M., & Gredebäck, G. (2016). An embodied account of early executive-function develop-ment: prospective motor control in infancy is related to inhibition and working memory. Psychological science, 27(12), 1600-1610.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nurs ing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthi-ness. Nurse education today, 24(2), 105-112.
27
Graneheim, U. H., & Lundman, B (2017) (3e uppl) Kvalitativ innehållsanalys. I M, Granfskär & B, Höglund-Nielsen. Tillämpad kvalitativ forskning
inom hälso-och sjukvård. Studentlitteratur.
Grindberg, T., & Jagtøien, G. L. (2000). Barn i rörelse: fysisk aktivitet och lek
i förskola och skola. Studentlitteratur.
Hammar, L., & Johansson, I. (2008). Visst kan ALLA vara med!: I idrott, lek
och spel. Varsam.
Livsmedelsverket. (14 januari 2020). Fysisk aktivitet.
https://www.livsmedelverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad/fysisk-aktivitet
Lärarförbundet (2020). Förskollärare:barngrupperna är fortfarande för stora!
Barngrupperna_ar_fortfarande_for_stora.pdf (cloudinary.com)
Löfgren, H. (2014). Goda skäl att lyssna på förskollärares berättelser. I A, Löfdahl., M, Hjalmarsson & K, Franzen. (red.) Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Liber.
Patel, R., & Davidsson, B. (2003). Tredje upplagan. Forskningsmetodikens
grunder. Studentlitteratur.
Patton, M. Q. (2002). Qualitativa research & evaluation methods (3rd ed.). Thousand Oaks: Sage Publications.
Schlechter, C. R., Rosenkranz, R. R., Fees, B. S., & Dzewaltowski, D. A. (2017). Preschool daily patterns of physical activity driven by location and social context. Journal of school health, 87(3), 194-199.
Sevimli-Celik, S., & Johnson, J. E. (2013). " I Need to Move and So Do the Children". International education studies, 6(5), 1-10.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skolverket (2000). Grundskolans kursplaner och betygskriterier.
Fritzes kundservice.
Skolverket (2018a). Barn och personal i förskolan 2017. Hämtad 2020-11-26 från https://www.skolverket.se/publikationer?id=3949
Skolverket (2018b). Läroplan för förskolan. Lpfö 18. Skolverket.
Sveriges Kommuner och Landsting Aktuellt om skola och förskola 2010, SKL 2010,: Stockholm.
28
Van Zandvoort, M., Tucker, P., Irwin, J. D., & Burke, S. M. (2010). Physical activity at daycare: issues, challenges and perspectives. Early
years, 30(2), 175-188.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Wikland, M. (2013). Att bedöma stödjande miljöer för fysisk aktivitet i för
skolan. Socialmedicinsk tidskrift, 90(4), 561-571.
Worldhealthorganization. (2019). To grow up healthy, children need to sit less and play more. https://www.who.int/news/item/24-04-2019-to-grow-up-healthy-children-need-to-sit-less-and-play-more
29
BILAGOR
Bilaga 1. Informationsblad
Informationsbrev – Förskollärares syn på rörelse och fysisk aktivitet i förskolan. Till dig som är förskollärare- Information och förfrågan om deltagande i intervjustudie Studiens syfte är att undersöka förskollärares syn på hur de rörelsemål som finns i förskolans läroplan implementeras i förskolans verksamhet.
Du tillfrågas härmed om att delta i studien. Personuppgifterna behandlas enligt ditt informerade samtycke. Deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke och avbryta intervjun utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den behandling som skett innan återkallandet. För att underlätta analysen av intervjun kommer den att spelas in och sedan skrivas ner ordagrant. Intervjun beräknas ta ca 30 minuter och kommer göras i Din naturliga arbetsmiljö eller digitalt.
Resultatet kommer sedan publiceras som en uppsats vid Karlstads universitet. Ditt namn eller något annat som skulle kunna identifiera Dig kommer inte att finnas med i resultatet.
Alla uppgifter som kommer oss till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem. Uppgifterna kommer att bevaras till dess att uppsatsarbetet godkänts och betyget har registrerats i Karlstads universitets studieregister för att sedan förstöras.
Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen (dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet på Karlstads universitet är dpo@kau.se.
Vänliga hälsningar Student: Louise Segerdahl Förskollärare, Karlstads universitet Kontakt: Louise_la94@outlook.com Handledare: Martina Svensson Doktorand i pedagogiskt arbete Karlstads universitet
30
Bilaga 2. Samtyckesblankett
Samtycke till att delta i studien:
Förskollärares syn på rörelse och fysisk aktivitet i förskolan.
Jag har skriftligen informerats om studien och samtycker till att delta.
Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag kan avbryta mitt deltagande i studien utan att ange något skäl.
Min underskrift nedan betyder att jag väljer att delta i studien och godkänner att Karlstads universitet behandlar mina personuppgifter i enlighet med gälande dataskyddslagstiftning och lämnad information.
……… Underskrift
……… Namnförtydligande
………... Ort och datum
31
Bilaga 3. Intervjuguide
- Hur länge har du arbetat som förskollärare? -På den här förskolan?
-Har du fått någon fortbildning inom ämnet rörelse och fysisk aktivitet?
- Hur ser du på de rörelsemål som finns i förskolans läroplan?
- På vilket sätt anser du att rörelse är viktigt för barnen i förskolan?
- Hur arbetar du för att främja barns rörelse och motorik i förskolan kopplat till läroplanen?
- Vilken kunskap har du i ämnet för att kunna utföra strukturerad aktivitet? -Önskar du mer kunskap? I så fall hur & vad?
- Hur arbetar du för att uppmuntra till rörelseglädje och att ”få igång” barn som ofta blir stillasittande?
- Vilka förutsättningar finns för dig att ha planerad fysisk aktivitet för barnen? Exempelvis inomhus- och utohusmiljön eller olika verktyg. - Hur ofta utövar du planerad fysisk aktivitet?
- Finns det något mer du vill tillägga kring rörelseråden i förskolan och barns rörelse och fysiska aktivitet?