En av studiens slutsatser är att en handlingsplan underlättar skapandet av egna metoder, principer och prioriteringar i arbetet mot HRV och förtryck i varje kommun. Det är viktigt att betona att nästan hälften av kommunerna hade ingen aktuell handlingsplan. Vidare visade
studien behovet av en ökad samverkan mellan olika aktörer som kommer i kontakt med klienter samt ett långsiktigt stöd för att effektivisera arbetet mot HRV och förtryck. En annan slutsats är att betona vikten av att undvika kulturalisering av ärenden om HRV och förtryck då det kan påverka ärendehandläggningen genom stereotypisering samt underordning av de utsatta. Ytterligare en slutsats är att socialtjänstens kompetens, kunskap och resurser bör bli utvärderade i syfte av förbättring av hedersrelaterade ärenden. Denna studie har lärt oss att det finns mycket utmaningar i att hantera ärenden kring HRV. Vi har kunnat konstatera att samverkansfrågan och uppföljning bör uppmärksammas mer. Vi har också märkt att det är ett dilemma kring socialtjänstens hantering av dessa ärenden kring utövning av kontroll och begränsning av en flickas kontakter som måste beaktas noga för att ett omhändertagande ska syfta till att frigöra flickan från all typ av våld och förtryck. Det är viktigt att betona att
socialtjänsten, trots god avsikt, kan utöva en form av kontroll och maktutövning. Gällande vidare forskning skulle det väsentligt att få en djupare bild av socialtjänstens hantering av HRV och förtryck ärenden, det skulle vara intressant att belysa klienter som är utsatta för HRV och förtryck för att uppmärksamma deras erfarenhet kring hur de blev bemötta av socialtjänsten.
31
REFERENSLISTA
Askheim, O., Starrin, B., & Winqvist, T. (2007). Empowerment i teori och praktik. Gleerup. Baianstovu, R. Í., Strid, S. (2019). Heder och samhälle: Det hedersrelaterade våldets och
förtryckets uttryck och samhällets utmaningar. Örebro University Press. http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:1375562/FULLTEXT01.pdf
Björktomta, S. (2019). Honor-Based Violence in Sweden – Norms of Honor and Chastity. Journal of Family Violence, 34(5), 449–460. https://doi.org/10.1007/s10896-019- 00039-1 utmaningar.
Braun, V., & Clarke, V., (2006). Using tematic analysis in psychology, Qualitative Research in Psycholgy, 3(2006), 76-102
Bruno, L. & Darvishpour, M (2020) ”Barnäktenskap och hedersrelaterat våld” i L. Bruno & Z. Becevic (Red.). Barn och unga i utsatta livssituationer – perspektiv från
forskning och praktik (s. 140-156). Liber.
Bryman, A., & Nilsson, B. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.
Bryman, A, 2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.
Carbin, M (2010). Mellan tystnad och tal. Flickor och hedersvåld i svensk offentlig politik. Stockholms universitet.
Carbin, M. (2014). The requirement to speak: Victim stories in Swedish policies against honour-related violence. Women’s Studies International Forum, 46(2014), 107–114.
https://doi.org/10.1016/j.wsif.2013.12.002
Darvishpour, M., & Lahdenperä, P. (2014). Honour-related problems in school contexts in Sweden:theoretical perspective and prevention. Mälardalen university.
Darvishpour & Westin (2021). Migration och etnicitet, perspektiv på mångkulturell Sverige. studentlitteratur (kommande).
De los Reyes, P., & Mulinari, D. (2005). Intersektionalitet: kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap. Liber.
Edling, C., & Liljeros, F. (2016). Ett delat samhälle: makt, intersektionalitet och social skiktning. Liber.
Eskilstuna kommun. (2020). Plan mot mäns våld mot kvinnor inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Kommunstyrelsen:
286/Plan%20mot%20m%C3%A4ns%20v%C3%A5ld%20mot%20kvinnor%20inklusi ve%20hedersrelaterat%20v%C3%A5ld%20och%20f%C3%B6rtryck%20.pdf
Fejes, A., & Thornberg, R. (2019). Handbok i kvalitativ analys. Liber.
Flen Kommun. (2020). Handlingsplan för Flens kommuns arbete för kvinnofrid, mot våld i nära relationer samt mot hedersrelaterat våld och förtryck 2021-2022. Kommunal författningssamling. Flen Kommun.
https://flen.se/nedladdning/forfattningssamling/planer_och_program/planer/Hand lingsplan-for-Flens-kommuns-arbete-for-kvinnofrid-mot-vald-i-nara-relationer-
samt-mot-hedersrelaterat-vald-och-fortryck-2021-2022.pdf
Güngör, E., & Dervish, N. (2009). Varför mördar man sin dotter? Norstedt. Hirdman, Y. (2001). Genus : om det stabilas föränderliga former. Liber.
Hylander, I. (2011). Counselling teenage girls on problems related to the “protection of family honour” from the perspective of school nurses and counsellors. Health & Social Care in the Community, 19(5), 476–484. https://doi.org/10.1111/j.1365- 2524.2011.00993.x
Idriss, M., Abbas, T., & Abbinnett, D. (2011). Honour, Violence, Women and Islam. Routledge-Cavendish. https://doi.org/10.4324/9780203846988
Kalman, H., & Lövgren, V. (2012). Etiska dilemman: forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet. Gleerups.
Kvale, S., Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur. Mattsson, T. (2015). Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. Gleerups
Utbildning.
Nationellt kvinnocentrum för kvinnofrid [NCK]. (2010). Hedersrelaterat våld och förtryck - En kunskaps och forskningsöversikt. Uppsala universitet. Från:
http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/493/nck-rapport- hedersrelaterat-vald-och-fortryck-2010- 1.pdf#__utma=1.2042068278.1619193421.1621456739.1621460305.6&__utmb=1.1.1 0.1621460305&__utmc=1&__utmx=- &__utmz=1.1621460305.6.6.utmcsr=google|utmccn=(organic)|utmcmd=organic|ut mctr=(not%20provided)&__utmv=-&__utmk=161859516
Olsson, H., & Bergman, A. (2021). From silence to recognition: Swedish social services and the handling of honor-based violence. European Journal of Social Work, (2021), 1– 12. https://doi.org/10.1080/13691457.2021.1882395
Olsson, H., & Sörensen, S. (2021). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Liber.
33
Regeringen. (2007). Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor,
hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Regeringens skrivelse 2007/08:39.
Schlytter, A, & Linell H (2008) Hedersrelaterade traditioner i en svensk kontext - En studie av omhändertagna flickor. FoU Nordväst.
Skr. 2007/08:39. Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Regeringskansliet. Skr. 2009/10:229. Handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot
sin vilja. Regeringskansliet.
SOU. 2014:49. Våld i nära relationer - En folkhälsofråga. Förslag för effektivare arbete. Regeringskansliet.
SOU. 2020: 57. Brottsbalken. Från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/statens-offentliga-utredningar/ett-sarskilt-hedersbrott_H8B357 Socialstyrelsen (2019). Ett liv utan våld och förtryck. Slutredovisning av uppdraget att
genomföra en nationell kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck. Socialstyrelsen.
Streiner, D.L., Norman, G.R., & Cairney, J. (2015). Health measurement scales: A practical guide to their development an use. Oxford university press.
Teater, B. (2014). An introduction to applying social work theories and methods. Open University Press.
Wikan, U., & Mitchell, C. (2004). En fråga om heder. Ordfront.
Wikström, H. (2012). Familj, heder och svenskhet. I: M. Herz (red.). Kritiskt socialt arbete. Liber.
1
Bilagor
Bilaga A
INTERVJUGUIDE
Lära känna frågor• Hur länge har du jobbat som socialsekreterare? • Kan du precisera dina arbetsuppgifter?
Frågor med syfte att belysa socialarbetarnas upplevelser av arbetet med hedersrelaterat våld
• Vad tycker du kännetecknar ärenden inom HRV och förtryck?
• Hur ser handläggningsprocessen ut från att en anmälan kommer tills den avslutas? • Berätta om din upplevelse av bemötandet gentemot unga flickor/kvinnor som utsätts
för hedersproblematik?
• Hur tycker du att bemötandet ska vara och är det något specifikt som ska beaktas vid hantering av hedersrelaterade ärenden?
• Hur överväger ni risker och ser till att kvinnor/unga flickor får den skydd de behöver? • Vilka utmaningar upplever du finns i din yrkesroll som socialsekreterare när du
arbetar med ärenden gällande HRV och förtryck?
• Hur ser handlingsplanen ut för eran kommun och hur arbetar ni inom verksamheten för att upprätthålla handlingsplanen och involvera den i det vardagliga arbetet? • Upplever du att socialtjänsten har tillräckligt med kompetens, erfarenhet, kulturell
kompetens, resurser och beredskap för att socialtjänsten ska kunna utvecklas och jobba med unga flickor/kvinnor utsatta av hedersvåld
Bilaga B
MISSIVBREV
Information till deltagare i undersökningen
Vi är två tjejer som studerar den sjätte terminen socionomprogrammet vid Mälardalens Högskola och ska nu genomföra C-uppsatsskrivande som innehåller kvalitativa intervjuer. Syftet med denna studie är att belysa socialsekreterarnas upplevelser av arbetet med ärenden som rör unga flickor/kvinnor som är utsatta för hedersvåld och förtryck. Baserat på syftet har vi nått ut till socialsekreterare och du tillfrågas härmed om att delta i den
kvalitativa studien. Intervjun beräknas ta mellan 40-50 minuter och du får självklart ta del av intervjufrågorna innan intervjuns tillfälle om det önskas. Utifrån rådande omständigheter råder intervjun på distans via internetforumet Teams. Innan intervjutillfället skickas en länk till intervjupersonen som kan enkelt komma till forumet där intervjun kommer att hållas. Efter intervjun får du givetvis ta del av transkriberingen för att garantera att den information som har tagits med överensstämmer med er tolkning och är riktig. Hela intervjun kommer att spelas in via telefon för att säkerställa att all information tas med och används enbart i
utbildningens syfte. Hela intervjun kommer att behandlas med största konfidentialitet och sekretess. Undersökningen kommer att behandlas utifrån de fyra rådande forskningsetiska kraven
Informationskravet - Forskaren ska informera om studiens innehåll och syfte. Det är viktigt att betona att respondenternas medverkan är frivillig och kan avbryta intervjun utan att behöva ange skäl.
Samtyckeskravet - Innan genomförandet av intervjun ska forskaren ha ett samtycke för medverkan av respondenterna. Inför denna intervju kommer ett muntligt eller skriftligt samtycke via mejl att begäras innan intervjuns gång.
Konfidentialitetskravet - Forskaren ska informera respondenterna om att medverkan i studien är anonymt och deras deltagande kommer att avidentifieras i studien.
Nyttjandekravet - Forskaren ska informera respondenterna om att innehållet inte ska användas i andra ändamål än till denna studie.
Vi hoppas om att du vill delta i denna studie då din kunskap och erfarenhet är viktig för oss. Vid frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta oss via Mail.
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00
Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00