1. Låt oss först konstatera att den etniska dimensionen och det vi kallat migra- tionsrelaterade kategorier och fenomen har betydelse och en tydlig påverkan på alla professioners yrkesutövning som vi granskat i den här boken. Denna bety- delseangivelse och påverkan sker under förändrade samhälleliga villkor för utövandet av professionen och professionalismen.
Den professionelles kunskapsmonopol är inte längre lika självklart och har splittrats upp på alltfler intressenter. Mötet mellan professionell och klient har förändrats i riktning mot att det inte längre är självklart att det föreligger en gemensam uppfattning och tolkning av situationen. Relationen mellan den pro- fessionelle och klienten har blivit förhandlingsbar och situationsbunden på ett helt annat sätt än tidigare. De kommunikativa förutsättningarna för hur pro- fessionalismen kan utövas har ändrats även om relationen fortfarande präglas av ett ömsesidigt erkännande av den professionelles kompetens. Ett annat för- ändrat villkor är att det har skett en förskjutning av professionalismens förank- ring från den organisatoriska till den individuella nivån. Dessa förändrade vill- kor sammantagna har lett till att mötet mellan den professionelle och klienten alltmer kommit att grundas på interpersonell tillit och mindre på förtroende för det professionella systemet, utbildningskompetensen och expertrollen. Fram- växten av det mångkulturella samhället medför på så sätt en omförhandling av innebörden av professionalitet utövad i en mer situationsbunden och tillfällig relation mellan den professionelle och klienten. Invandrarpatienten/-klienten riskerar att i en sådan förhandlingssituation komma i underläge dels genom svårigheter att kommunicera och kulturellt förstå och tolka vad som försiggår i mötet och dels genom att ha mindre maktresurser bakom sig i en sådan för- handling. Samtidigt kan vi i studierna se att flera, men inte alla, av de profes- sionella yrkesutövarna bearbetar och praktiskt hanterar de etniska aspekterna och den etniska dimensionen i mötet med klienten på ett moraliskt, etiskt och
11 produktivt sätt i Foucaults mening. De är professionella också vad anbelangar den etniska dimensionen av behandlingen. De gör etnicitet på ett fördomsfritt och icke-diskriminerande sätt. Låt oss också på denna punkt säga att våra stu- dier visar att professionen som sådan med yrkesetiken ”att behandla alla lika och rättvist” verkar utgöra ett visst, men inte fullgott, skydd mot fördomar och diskriminerande attityder i den professionella yrkesutövningen.
2. Den andra slutsatsen som går att dra av våra studier är att om den etniska dimensionen inte blir en central immanent del av professionen, av själva kärn- verksamheten, tas liten eller ingen hänsyn till denna. Det räcker inte särskilt långt med att lägga till/addera ett migrations- och etnicitetsperspektiv. Ibland är det till och med så att när migrations- och etnicitetsperspektiv alternativt etniskt mångfaldsperspektiv blir hängande för sig själv eller förvisas till en pe- rifer del av verksamheten kan villkoren och situationen för klienten, patienten, eleven, medborgaren med utländsk bakgrund i olika avseenden förvärras. Det invanda, det givna, det etniskt svenska blir normerande i behandlingen och i synen på klienten, patienten, eleven, medborgaren. Resultatet kan, men behö- ver inte, bli kvalitativt sämre professionell behandling, kravlöshet, utsatthet och i sämsta fall diskriminerande behandling.
Carin Björngren Cuadras och Linda Lills studier är exempel på hur tandhy- gienister respektive personal inom äldreomsorgen erfarenhets- och kunskaps- baserat hanterar den etniska dimensionen som en integrerad del av den profes- sionella behandlingen och hur väl det faller ut, medan Schölins, Ljungbergs och Hydéns studier av vård- och omsorgschefer, rektorer respektive poliser visar på det motsatta, hanteringen av den etniska dimensionen eller den etniska mång- falden i den professionella yrkesutövningen präglas av osäkerhet, ambivalens eller dilemman. En del av förklaringen, men inte hela, kan säkert vara att che- fers respektive polisers arbete och arbetssituation är mer utsatta för korstryck och motstridande krav från flera olika intressenter som medför att det etniska mångfaldsarbetet eller den etniska dimensionen sätts på undantag alternativt inte anses angå den professionella hanteringen och med negativa konsekvenser som följd.
3. Vi kan se att det skett en tyngdpunktsmässig förskjutning över tid från för- troende på systemnivå till tillit på interpersonell nivå i mötet mellan den profes- sionelle och klienten, patienten, eleven, medborgaren som går igen i alla fem studierna. Det innebär att även om förtroendet för den professionella akade-
12
miska kompetensen och expertkunskapen fortfarande är betydelsefull och öm- sesidig spelar tilliten till den professionelle som person en allt viktigare roll i det intersubjektiva situationsbundna mötet. Denna tyngdpunktsförskjutning får på olika sätt betydelse för och påverkan på vilka möjligheter en invandrare (in- vandrarpatient, invandrarklient, invandrarelev) har att artikulera sina behov, intressen och rättigheter i mötet med den professionelle. Om invandraren inte äger eller har möjlighet att göra ”sin röst hörd” innebär det att all makt och ansvar förläggs hos den professionelle.
4. En slutsats av alla studierna är vikten av att översätta erfarenhetsbaserad kunskap och praxis inom professionerna vad avser migrationsrelaterade kate- gorier och fenomen till systematiserad kunskap som kan återföras till profes- sionens utövare och i utbildningen av de professionella. I detta ligger också att det är viktigt att tillgodogöra sig forskningsbaserad kunskap på området för kompetensutveckling av professionens utövare. Som situationen är nu finns kunskapen dold i den erfarenhetsbaserade praxisen och är inte känd eller med- vetandegjord ens bland professionens egna utövare. Mot bakgrund av våra studier i denna bok skulle vi vilja plädera för en professionsforskning som går i närkamp med hur den etniska dimensionen eller den etniska mångfalden ut- trycks och bearbetas i professionens kärnverksamhet. Vidare att det som nu framstår som spontant vetande från praxis i professionens utövande systemati- seras och medvetandegörs samt återförs till och i utbildningen av de professio- nella liksom i kompetensutveckling och vidareutbildning av personalen.
OL A FR ANSSON OC H BJÖRN FR YKLUND (r ed) MALMÖ HÖGSK OL A, 2006 MALMÖ HÖGSKOLA 205 06 MALMÖ, SWEDEN TEL 040-665 70 00, WWW.MAH.SE