Den aktuella studien har haft till syfte att studera tingsrättens resonemang före respektive efter införandet av den nya straffskärpningsregeln för hedersmotiv.
Vidare har studien ämnat att undersöka hur hedersmotiv styrks samt vilken påverkan straffskärpningen har haft på straffvärdet. Genom den tematiska analys som har genomförts har olika likheter och skillnader i tingsrättens resonemang kring motiv och straffvärde kunnat observeras. Sammantaget har
straffskärpningen, enligt studiens resultat, inneburit en utgångspunkt för tingsrätten i deras bedömning. Detta har medfört en mer utförlig och tydlig
redogörelse av motivet för brotten, samt en enhetligare bedömning. Detta stämmer väl överens med det syfte som straffskärpningen har haft enligt proposition
(2019/20:131). Det har dock inte gått att urskilja någon generell påverkan på straffvärdets längd, utöver att motivet har betraktats som försvårande. Aktuell studie har bidragit med att belysa hur viktig straffskärpningen har varit för att öka enhetlighet samt motivering i tingsrättens resonemang och vidare även stärkt rättssäkerheten. Ytterligare belyser studien den problematik som uppstår i och med att tingsrätten inte redogör för det konkreta straffvärdet. Trots att detta inte är något krav som föreligger, hade det varit önskvärt för att uppnå en tydligare bild av vad hedersmotivet kan addera i straffvärdet. Detta skulle stärka rättssäkerheten då involverade parter och allmänhet får en bättre inblick i hur lagen har tolkats och tillämpats i det aktuella fallet. För vidare forskning rekommenderas att genomföra en mer omfattande analys av tingsrättens resonemang. Delvis för att innefatta fler domar än den aktuella studien samt med bredare tidsperspektiv för att på så sätt undersöka hur beaktandet av hedersrelaterad brottslighet utvecklats över tid. Till exempel om fler omständigheter kring motivet tillkommit eller om de idag aktuella utvecklats ytterligare.
REFERENSER
Aplin R, (2017) Exploring the role of mothers in ‘honour’ based abuse perpetration and the impact on the policing response. Women’s studies international forum, 60, 1-10.
Belfrage H, Strand S, Ekman L, Hasselborg A-K, (2012) Assessing risk of patriarchal violence with honour as a motive: six years experience using the PATRIARCH checklist. International Journal of Police Science and
Management, 14, 20-29.
Braun V, Clarke V, (2006) Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3, 77-101
Brottsbalken, 1962:700.
Bryman, A (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Oxford University Press.
Björktomta S-B, (2019) Honor-based violence in Sweden - Norms of Honor and Chastity. Journal of Family Violence, 34, 449–460.
Cinthio H, Staaf A, Ouis P (2022) “That’s how we were raised” Perpetrator perspectives in relation to legislative changes targeting honour related violence in Sweden. Nordic Journal on Law and Society, 5, 1-33.
Dogan R, (2014) Different cultural understandings of honor that inspire killings:
An Inquiry Into the Defendant’s Perspective. Homicide Studies, 18, 363–388.
Dahlström M, Strand A, Westerlund G, (2017) Brott och påföljder: en lärobok om Brottsbalken (Uppl. 6). Stockholm, Bruun juridik AB.
Ekström E, (2012) Polisens utredningar av hedersrelaterat våld. Stockholm, Brottsförebyggande rådet.
Elden Å, (1998) “The killing seemed to be necessary”: Arab cultural affiliation as an extenuating circumstance in a Swedish verdict. Nora: Nordic Journal of Women's Studies, 6, 89-96.
Fournier P, McDougall P, Dekker A R (2012) Dishonour, Provocation and Culture; Through the Beholder’s Eye? Canadian Criminal Law Review,16, 161-193.
Ghadimi M, Gunnarsson S, (2019) UNG018 - En kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck bland unga i Uppsala. Uppsala, Tris.
Granström G, (2006) Att arbeta med juridisk material- metodologiska möjligheter och material. I: Roxell L, Tiby E, (red.) Frågor, fält och filter: kriminologisk metodbok. Lund, Studentlitteratur.
Granström G, Mellgren C, Tiby E, (2016) Hatbrott? En introduktion (Uppl. 1).
Lund, Studentlitteratur AB.
Idriss M, (2015) Sentencing Guidelines for HBV and Honour Killings. The Journal of Criminal Law, 79, 198–210.
Ivert A-K, Mellgren C (2018) Student, forskning och etik. I: Mellgren C, Väfors Fritz M (Red.) Kriminologi En studiehandbok (Uppl. 2). Lund, Studentlitteratur.
Kulwicki A D, (2002) The practice of honor crimes: a glimpse of domestic violence in the Arab world. Issues in Mental Health Nursing, 23,77-87.
Kurkiala M, (2003) Interpreting honour killings: The story of Fadime Sahindal (1975-2002) in the Swedish press. Anthropology Today, 19, 6–7.
Källström Å, Andersson Bruck K, (2017) Etiska reflektioner i forskning med barn (Uppl. 1). Malmö, Gleerups.
Leijonhufvud M, (2014) Förarbeten. I: Bernitz U, (red.) Finna rätt: juristens källmaterial och arbetsmetoder. Stockholm, Norstedts juridik.
Malterud K, (2011) Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. En introduktion (Uppl. 3). Lund, Studentlitteratur.
Mulvihill N, Gangoli G, Gill A.K, Hester M (2018) The experience of
interactional justice for victims of ‘honour’-based violence and abuse reporting to the police in England and Wales. Policing and Society, 29, 640–656.
Proposition 1987/88:120. Om ändring i Brottsbalken m.m (straffmätning och påföljdsval m.m). Stockholm, Riksdagen.
Proposition 2019/20:131. Ökat skydd vid hedersrelaterad brottslighet. Stockholm, Riksdagen.
Razack S.H (2004) Imperilled muslim women, dangerous muslim men and civilised europeans: legal and social responses to forced marriages. Feminist Legal Studies, 12, 129–174
Reddy R, (2008) Gender, Culture and the Law: Approaches to ‘Honour Crimes’ in the UK. Fem Leg Stud, 16, 305-321.
Safilios-rothschild C, (1969). 'Honour' crimes in contemporary Greece. The British journal of sociology, 20, 205-18.
Schlytter A, Högdin S, Ghadimi M, Backlund A, Rexvid D, (2009) Oskuld och heder. En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad – omfattning och karaktär. Stockholm, Stockholms universitet.
Shalhoub-Kevorkian N, (2002) Femicide and the Palestinian Criminal Justice System: Seeds of Change in the Context of State Building? Law & Society Review, 36, 577–606.
Skinnari J, Jonsson A, Vesterhav D, (2019) Tystnadskulturer. En studie om tystnad mot rättsväsendet (rapport 2019:10). Stockholm, Brottsförebyggande Rådet.
Socialstyrelsen, (2007) Frihet och ansvar – En undersökning om
gymnasieungdomars upplevda frihet att själva bestämma – Allmänna tendenser.
Stockholm, Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen, (2019) Ett liv utan våld och förtryck - Slutredovisning av uppdraget att genomföra en nationell kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck. Stockholm, Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen, (2021) Bedömning av hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i nära relationer. Stöd till socialtjänst och hälso- och sjukvård. Stockholm, Socialstyrelsen.
Strid S, Enelo J-M, Cinthio H, Baianstovu R, (2018) Det hedersrelaterade våldets och förtryckets uttryck och samhällets utmaningar. En kartläggning i Göteborg, Malmö och Stockholm 2017–2018. Del III - Redovisning av den kvantitativa delstudien i Göteborg. Örebro, Örebro Universitet.
Sveriges riksdag, (u.å.) Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet -
Justitieutskottets betänkande 2019/20:JuU23. >http://riksdagen.se<HTML (2022-05-10)
Ungdomsstyrelsen, (2009) Gift mot sin vilja (2019:5). Stockholm, Ungdomsstyrelsen.
Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed. Stockholm, Vetenskapsrådet.
Wikström E, Ghazinour M, (2010) Swedish experience of sheltered housing and conflicting theories in use with special regards to honour related violence (HRV).
European Journal of Social Work, 13, 245–259.
Wennberg S, (2020) Introduktion till straffrätten (Uppl. 12). Stockholm, Norstedts juridik.
Åklagarmyndigheten, (u.å.) Hedersrelaterad brottslighet.
>http://www.aklagare.se< HTML (2022-04-04).
Åklagarmyndigheten, (2006) Hedersrelaterat våld - Handbok. Göteborg, Utvecklingscentrum Göteborg.