Artfakta (u.å.). Honungsbin. Artfakta från SLU Artdatabanken.
https://artfakta.se/artbestamning/taxon/1005548 [hämtad 2022-05-10].
Berggren, Å., Jansson, A. & Low, M. (2019). Approaching Ecological Sustainability in the Emerging Insects-as-Food Industry. Trends in ecology & evolution, 34 (2), 132–138. https://doi.org/10.1016/j.tree.2018.11.005
Bessa, L.W., Pieterse, E., Sigge, G. & Hoffman, L.C. (2020). Insects as human food:
from farm to fork. Journal of the science of food and agriculture, 100 (14), 5017–
5022. https://doi.org/10.1002/jsfa.8860.
Bordiean, A., Krzyzaniak, M., Stolarski, M.J., Czachorowski, S. & Peni, D. (2020). Will Yellow Mealworm Become a Source of Safe Proteins for Europe? Agriculture (Basel), 10 (6), 233. https://doi.org/10.3390/agriculture10060233
BugBurgers (2022). [blogg] https://www.bugburger.se/ [hämtad 2022-05-21].
Cruz y Celis Peniche, P. (2022). Drivers of insect consumption across human populations. Evolutionary anthropology, 31 (1), 45–59.
https://doi.org/10.1002/evan.21926.
Efsa (u.å.) Novel Food https://www.efsa.europa.eu/sv/topics/topic/novel-food [hämtad 2022-04-25].
EFSA Scientific Committee (2015). Scientific Opinion on a risk profile related to production and consumption of insects as food and feed. (EFSA Journal 2015;13(10):4257, 60 pp.) doi: 10.2903/j.efsa.2015.4257. ISSN: 1831-4732.
Engström, A. (2018) Äta insekter: entomaten och det stora proteinskiftet. Pug förlag Ernstsson, S. (2018) I skuggan av skandalen – En studie om hästen i livsmedelskedjan i
Sverige. (Självständigt arbete i landsbygdsutveckling 2018) Sveriges lantbruksuniversitet. Agronomprogrammet – landsbygdsutveckling.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1924/2006 och (EG) nr 1925/2006 samt om upphävande av kommissionens direktiv 87/250/EEG, rådets direktiv 90/496/EEG, kommissionens direktiv 1999/10/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG, kommissionens direktiv 2002/67/EG och 2008/5/EG samt kommissionens förordning (EG) nr 608/2004. (EUT L 304/18).
http://data.europa.eu/eli/reg/2011/1169/oj.
Referenser
nr 1169/2011 och upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 258/97 och kommissionens förordning (EG) nr 1852/200. (EUT L 327/1).
http://data.europa.eu/eli/reg/2015/2283/oj
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien. (LUT L 139/1). http://data.europa.eu/eli/reg/2004/852/oj Europeiska kommissionen (u.å.) Food Safety: Novel Food.
https://ec.europa.eu/food/safety/novel-food_sv [hämtad 2022-04-20].
Europeiska kommissionen (u.å.) The Food and Veterinary Office – Introduction.
http://ec.europa.eu/food/fvo/index_en.print.htm [hämtad 2022-05-02].
FN (u.å.) Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. https://fn.se/vi- gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/vad-gor-fn/fns-arbete-for-utveckling-och-fattigdomsbekampning/agenda2030-och-de-globala-malen/ [hämtad 2022-04-28].
Globala målen (u.å.) Om globala målen. https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/
[hämtad 2022-05-12].
Globala målen (2021) 2 Ingen hunger. https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-2-ingen-hunger/ [hämtad 2022-05-11].
Halloran, A., Roos, N., Eilenberg, J., Cerutti, A. & Bruun, S. (2016). Life cycle
assessment of edible insects for food protein: a review. Agronomy for sustainable development, 36 (4), 1–13. https://doi.org/10.1007/s13593-016-0392-8
Insektsföretagen (2020). Insektsföretagen välkomnar livsmedelsverkets beslut att tillåta försäljning av matinsekter. http://www.insektsforetagen.se/ [Hämtad 2022-05-21].
Jansson, A. & Berggren, Å. (2015). Insects as food - something for the future? Uppsala:
Future Agriculture, Swedish University of Agricultural Sciences.
Jordbruksverket (2022). Hållbar mat – en komplicerad fråga.
https://jordbruksverket.se/mat-och-drycker/hallbar-produktion-och-konsumtion-av-mat/hallbar-mat---en-komplicerad-fraga [hämtad 2022-05-12].
Jönsson, H. (2020) Svensk måltidskultur. Stockholm: Carlssons.
Kemi (2022) Nanomaterial. https://www.kemi.se/kemiska-amnen-och-material/nanomaterial [hämtad 2022-04-20].
Kemsawasd, V., Inthachat, W., Suttisansanee, U. & Temviriyanukul, P. (2022). Road to The Red Carpet of Edible Crickets through Integration into the Human Food Chain with Biofunctions and Sustainability: A Review. International journal of molecular sciences, 23 (3), 1801. https://doi.org/10.3390/ijms23031801
Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2470 av den 20 december 2017 om upprättande av en unionsförteckning över nya livsmedel i enlighet med
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2283 om nya livsmedel (LUT L351/72). http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2017/2470/oj
Lecocq, A., Foley, K. & Jensen, A.B. (2018). Drone brood production in Danish apiaries and its potential for human consumption. Journal of apicultural research, 57 (3),
Livsmedelsverket (2022) Fisk, skaldjur och insekter.
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/sjukdomar-allergier-och-halsa/allergi-och-overkanslighet/fisk-skaldjur-och-insekter [hämtad 2022-05-04].
Livsmedelsverket (2022). Nya livsmedel - att tänka på för företag.
https://www.livsmedelsverket.se/foretagande-regler-kontroll/regler-for-livsmedelsforetag/nya-livsmedel-foretag#Insekter,_chiafr%C3%B6n_och_CBD [hämtad 2022-04-20].
Livsmedelsverket (u.å.). Sveriges nationella kontrollplan för livsmedelskedjan (NKP)
https://www.livsmedelsverket.se/foretagande-regler-kontroll/livsmedelskontroll/nkp-webben [hämtad 2022-05-16].
Livsmedelsverkets rapport (2021). Åtgärder för att hantera allergena risker med insekter.
(L 2021 nr 01 ISSN 1104–7089). Uppsala: Livsmedelsverket.
Miglietta, P.P., De Leo, F., Ruberti, M. & Massari, S. (2015). Mealworms for food: A water footprint perspective. Water (Basel), 7 (11), 6190–6203.
https://doi.org/10.3390/w7116190
Mål: C‑526/19, DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 1 oktober 2020
(*1)”Begäran om förhandsavgörande – Livsmedelssäkerhet – Nya livsmedel och nya livsmedelsingredienser – Förordning (EG) nr 258/97 – Artikel 1.2 e – Begreppet ’livsmedelsingredienser isolerade ur djur’ – Utsläppande på
marknaden – Hela insekter som är avsedda att användas som livsmedel”. ECLI identifier: ECLI:EU:C: 2020:769.
Nationalencyklopedin, (u.å.) biodling
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/biodling [hämtad 2022-05-10].
Nationalencyklopedin, (u.å.) Entomofagi
Pignagnoli, A., Pignedoli, S., Carpana, E., Costa, C. & Dal Prà, A. (2021). Carbon Footprint of Honey in Different Beekeeping Systems. Sustainability (Basel, Switzerland), 13 (19), 11063. https://doi.org/10.3390/su131911063
Ragnar, M. (2021) Matens mångfald i Sverige. Biologi Gastronomi Nytta. Stockholm:
Carlssons.
Regeringen (u.å.) Livsmedelsverket (SLV). https://www.regeringen.se/myndigheter-med-flera/livsmedelsverket-slv/ [hämtad 2022-04-28].
Rumpold, B.A. & Schlüter, O.K. (2013). Potential and challenges of insects as an innovative source for food and feed production. Innovative food science &
indigenous knowledge systems? Insects (Basel, Switzerland), 12 (5), 432.
https://doi.org/10.3390/insects12050432
SFS nr: 2006:804. Livsmedelslag. Stockholm: Näringsdepartementet RSL.
SFS nr: 2006:813. Livsmedelsförordningen. Stockholm: Näringsdepartementet RSL.
SFS nr: 2006:814. Förordningen om foder och animaliska biprodukter. Stockholm:
Näringsdepartementet RSL.
SFS nr: 2018:1192. Djurskyddslag. Stockholm: Näringsdepartementet RSL.
SFS nr: 2019:66. Djurskyddsförordning. Stockholm: Näringsdepartementet RSL.
Skendžić, S., Zovko, M., Živković, I.P., Lešić, V. & Lemić, D. (2021). Effect of climate change on introduced and native agricultural invasive insect pests in Europe.
Insects (Basel, Switzerland), 12 (11), 985.
https://doi.org/10.3390/insects12110985 SLV (2022) Insekter
https://kontrollwiki.livsmedelsverket.se/artikel/660/insekter#Livsmedelskontroll_
i_olika_delar_av_kedjan [hämtad 2022-05-20].
SLV (2021) Nationella kontrollplanen
https://kontrollwiki.livsmedelsverket.se/artikel/595/nationella-kontrollplanen [hämtad 2022-05-17].
SLV (2022) Offentlig livsmedelskontroll. https://www.livsmedelsverket.se/foretagande-regler-kontroll/livsmedelskontroll/offentlig-kontroll [hämtad 2022-05-21].
SLV (2022) Prioritetsmodulen – primärproduktion.
https://kontrollwiki.livsmedelsverket.se/artikel/577/prioritetsmodulen-primarproduktion [hämtad 2022-05-21].
SLV (2022) Övergripande mål och prioriteringar
https://www.livsmedelsverket.se/foretagande-regler-kontroll/livsmedelskontroll/nkp-webben/overgripande-mal-och-prioriteringar [hämtad 2022-05-17].
Stjärngalan (2020) Tidigare galor. https://stjarngalan.com/tidigare-galor/ [hämtad 2022-05-21].
Svanberg, I. & Berggren, Å. (2021). Insects as past and future food in entomophobic Europe. Food, culture, & society, 24 (5), 624–638.
https://doi.org/10.1080/15528014.2021.1882170
Svanberg, I. & Lindh, H. (2019). Mushroom hunting and consumption in twenty-first century post-industrial Sweden. Journal of Ethnobiology and Ethnomedicine, 15 (1), 42–42. https://doi.org/10.1186/s13002-019-0318-z
Swahn, J-Ö. (2002) Matens historia. Stockholm: Natur och Kultur
Szendrő, K., Tóth, K. & Nagy, M.Z. (2020). Opinions on insect consumption in Hungary.
Foods, 9 (12), 1829. https://doi.org/10.3390/foods9121829
Tebrito (2019) The protein challenge. https://www.tebrito.se/ [hämtad 2022-05-12].
Tullverket, (2021-07-09) Frihandelsavtal
https://www.tullverket.se/foretag/internationellhandel/importeravaror/frihandelvi
United nation (2019) World Population Prospects
https://population.un.org/wpp/Download/Standard/Population/ [hämtad 2022-05-11].
Verteco farm (2021) http://vertecofarm.se/ [hämtad 2022-05-12].
Kommer insekter vara en alternativ proteinkälla i Sverige inom en snar framtid?
Ämnet har blivit väldigt uppmärksammat under det senaste decenniet. Med en världsbefolkning som beräknas nå 9,7 miljarder människor vid år 2050, måste vi tänka mer hållbart och miljövänligt. Kan insekter som livsmedel bidra till detta? De kräver inte mycket vatten, foder eller plats för att snabbt odlas fram. De har ett bra protein-, och näringsinnehåll. Det största hindret för insektsbranschen idag är EU-förordningen om Nya livsmedel. Det finns idag tre godkända insektsarter i EU (mjölmask, europeisk vandringsgräshoppa och hussyrsa). Det finns några risker med att börja massproducera insekter som livsmedel. Det är exempelvis att insekter som tar sig ut i miljön kan orsaka både ekonomiska och miljömässiga kostnader.
Insekter kan orsaka korsallergier. Det finns risk för att patogen smitta. Slutligen är möjligen den största risken de kunskapsluckor vad gäller risker med att producera insekter som livsmedel och hur det kan påverka både människa och miljö långsiktigt.
Populärvetenskaplig sammanfattning
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2015/2283 Kapitel I, artikel 3, punkt 2a:
”Definitioner
2. Dessutom gäller följande definitioner:
a) nytt livsmedel: varje livsmedel som inte har använts som människoföda i betydande omfattning i unionen före den 15 maj 1997, oberoende av dagen för medlemsstaters anslutning till unionen, och som hör till minst en av följande kategorier:
i) Livsmedel med en ny eller avsiktligt modifierad molekylstruktur, där denna struktur inte användes som, eller i, ett livsmedel i unionen före den 15 maj 1997.
ii) Livsmedel som består av, isolerats ur eller framställts från mikroorganismer, svampar eller alger.
iii) Livsmedel som består av, isolerats ur eller framställts från material av mineraliskt ursprung.
iv) Livsmedel som består av, isolerats ur eller framställts från växter eller delar av dem, med undantag för livsmedel med en historiskt säker användning som livsmedel i unionen, som består av, isolerats ur eller framställts från en växt eller en växtsort från samma art, och som erhållits genom
— traditionella förökningsmetoder som användes för livmedelsproduktion i unionen före den 15 maj 1997, eller