Distriktssköterskans hälsofrämjande arbete inom primärvård har påverkats av den förändring som vårdvalet inneburit. Informanterna upplever att den marknadsorientering som vårdvalet fört med sig krockar med den kompetens de har. De uppfattar att distriktssköterskans yrkesroll, det som de är skolade att arbeta utefter, inte får det utrymme som krävs. De vill ägna mer tid åt hälsofrämjande möten med patienter. I det dagliga arbetet tänjer distriktssköterskan på sina gränser för att ge god vård utifrån sin vilja att främja hälsa.
Författarnas förhoppning är att denna studie ska kunna vara ett underlag för diskussion kring distriktssköterskans hälsofrämjande arbete. Ämnet kan tas upp på arbetsplatser och andra professioner verksamma på vårdcentral kan ha liknande erfarenheter. Även tänker sig författarna att det finns ett intresse i ledningsgrupper och på politisk nivå att ta tillvara professioners erfarenheter av förändringar.
Frågor som skulle kunna tas upp är:
• Hur kan distriktssköterskans kompetens inom det hälsofrämjande området tas till vara vid verksamhetsförändringar?
• Vad kan den enskilda distriktssköterskan och distriktssköterskor som yrkesgrupp göra för att lyfta det hälsofrämjande arbetets betydelse i primärvårdens verksamheter?
• Om distriktssköterskans möjligheter att arbeta hälsofrämjande är begränsade – vilken betydelse har det för patienten?
Att lyfta frågor kring yrkesroll, förändringar och samhällets påverkan på folkhälsa, vårdens förutsättningar samt professionens uppdrag är värdefullt för yrkesgruppen distriktssköterskor och därmed generera kunskap samt möjlighet att skapa förutsättningar för god vård.
24
REFERENSER
Anell, A. (2011). Hälso- och sjukvårdstjänster I privat regi. I Hartman, L. (red.)
Konkurrensens konsekvenser – vad händer med svensk välfärd? Stockholm: SNS Förlag, ss.181-214.
Bjarnason, D. & LaSala C A. (2011). Moral leadership in nursing. Journal of Radiology Nursing, 30(1) ss.18-24.
Brobeck, E., Odencrants, S., Bergh, H. & Hildingh, C. (2013). Health promotion practice and its implementation in Swedish health care. International Nursing Review, 60 (3), ss.374-380.
Brown, Alexander. (2009) Personal Responsibility: Why It Matters. London: Continuum International Publishing Group Ltd.
Codex (2013). Regler och riktlinjer för forskning. Informerat samtycke. Vetenskapsrådet.
Uppsala universitet. Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/manniska2.shtml [131017].
Dahlberg, K., Dahlberg, K. & Nyström, M. (2008). Reflective lifeworld research. Lund:
Studentlitteratur AB.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa & Vårdande I teori och praxis. Stockholm: Natur
& Kultur.
Eriksson, K., Nordman, T & Myllymäki, I. (1999). Den trojanska hästen. Evidensbaserat vårdande och vårdarbete ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Rapport 1:1999. Institutionen för vårdvetenskap. Åbo akademi.
Eriksson, K. (2002). Vårdandets idé. Stockholm: Liber.
Frey, B.S. & Osterloh, M. (2002). Motivation – A dual-edged factor of production. I Frey, B.S, & Osterloh, M. (red.) Successful management by motivation. Berlin-Heidelberg, Germany: Springer, ss.5-26.
Hartman, L. (2011). Kraftigt ökad andel privata välfärdstjänster de senaste åren. I Hartman, L. (red.) Konkurrensens konsekvenser – vad händer med svensk välfärd? Stockholm: SNS Förlag, ss. 273-275.
Helsingforsdeklarationen. (1964). WMA Declaration of Helsinki - Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. World Medical Association. Tillgänglig:
http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/ [131017]
Hjort, T. & Panican, A. (2011). Valfrihet – en utmaning för det sociala medborgarskapet.
Arbetsmarknad & Arbetsliv, 17(3), ss.23-35.
Jerdén, L., Hillevik, C., Hansson, A-C., Flacking, R. & Weinehall, L. (2006). Experiences of Swedish community health nurses working with health promotion and a patient – held health record. Scandinavian Journal of Caring Science, 20(4), ss.448 – 454.
25
Johansson, H. (2010). En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård – Hinder och möjligheter utifrån professionernas perspektiv. Diss. Umeå universitet. Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa. Umeå.
Johansson, H. (2012). Vårdval Stockholm. Husläkarverksamheten och det hälsofrämjande arbetet. En studie med utgångspunkt från vårdens professioner. (Health Report series 2012:10). Umeå universitet. Public Folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa. Umeå.
Karlsson, B., Morberg, S. & Lagerström, M. (2006). Starka som individer men svaga som grupp. En kvalitativ studie om hur distriktssköterskor upplever sin arbetssituation och hur de ser på sitt yrke. Vård i Norden, 26 (1), ss.36‐41.
Kastberg, G. & Siverbo, S. (2007). Activity based financing of health care - experiences from Sweden. International Journal of Health Planning and Management, 22 (1), ss.25-44.
Keleher, H., Parker, R., Abdulwadud, O. & Francis, K. (2009). Systematic review of the effectiveness of primary care nursing. International Journal of Nursing Practice, 15(1), ss. 16-24.
Kullén Engström, A. (2009). Ledarskap och medarbetarskap vid strukturella förändringar i hälso- och sjukvården. Nyckelaktörers och medarbetares upplevelser. Diss. Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, Göteborg, Sverige.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur AB.
Lindberg, M. & Wilhelmsson, S. (2005). Vem bryr sig? Distriktssköterskans förebyggande och hälsofrämjande arbete – ett svårprioriterat uppdrag och en outnyttjad resurs. Rapport – FoUrnalen (2005:3). FAMMI, Familjemedicinska institutet. Stockholm.
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M. &
Höglund Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund:
Studentlitteratur, ss.187-201.
Nordgren, L. (2003). Från patient till kund: intåget av marknadstänkande i sjukvården och förskjutningen av patientens position. Diss. Lunds Universitet. Institute of Economic Research. Lund.
Näsman, Y., Lindholm, L. &Eriksson, K. (2008). Caritativ vårdetik - vårdandets ethos uttryckt i vårdares tänkande och handlande. Vård i Norden, 28 (2), ss. 50-52.
Medin, J. & Alexanderson, K. (2000) Begreppen hälsa och hälsofrämjande – en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.
Riahi, S. (2011). Role stress amongst nurses at the workplace: concept analysis. Journal of Nursing Management, 19(6), ss.721–731.
26
Sharkey, K., Savulescu, J., Aranda, S. & Schofield, P. (2010). Clinician gate-keeping in clinical research is not ethically defensible: an analysis. Journal Medicine Ethics, 36(6), ss.363-366.
Socialdepartementet. (2008). Vårdval i primärvård. (Regeringens proposition 2008/09:74).
Stockholm: Regeringskansliet.
Socialdepartementet. (2013). Uppdrag att följa upp vårdvalssystem i primärvården och den specialiserade öppenvården. Publikation. (Regeringsuppdrag S2013/5937/FS). Stockholm:
Regeringskansliet. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/sb/d/16826/a/222570 [131017].
Socialstyrelsen. (1995). Kompetensbeskrivningar för sjuksköterskor och barnmorskor.
Allmänna råd från Socialstyrelsen. Rapport 1995:5. Stockholm.
Socialstyrelsen. (2009). Nationella indikatorer för God Vård. Hälso- och sjukvårds-övergripande indikatorer. Indikatorer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Rapport.
Stockholm. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/17797/2009-11-5.pdf [131022]
Socialstyrelsen (2010). Införandet av vårdval i primärvården. En slutredovisning. Rapport.
Publikation. Stockholm. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-2-10/Documents/2010-2-10.pdf [131022]
Socialstyrelsen. (2012). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder.
Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-4-13 [131022].
SSF. (2008). Svensk sjuksköterskeförening. Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen distriktssköterska. Publikation. Stockholm.
Sundin, J. & Willner, S. (2003). Social stress, socialt kapital och hälsa. Välfärd och samhällsförändringar i historia och nutid. I Sundin, J. & Willner, S. (red.)
Samhällsförändringar och hälsa. Olika forskarperspektiv. Stockholm: Institutet för Framtidsstudier, ss. 17-78.
Vårdanalys. (2013a). Vem har vårdvalet gynnat? En jämförande studie mellan tre landsting före och efter vårdvalets införande i primärvården. (Rapport 2013:1). Myndigheten för vårdanalys. Stockholm. Tillgänglig: http://vardanalys.se/Global/Rapporter%20pdf-filer/2013/2013-1-V%c3%a5rdval_webb_final.pdf [131017].
Vårdanalys. (2013b). Vad vill patienten veta för att välja? Vårdanalys utvärdering av
vårdvalsinformation. Rapport (2013:4). Myndigheten för vårdanalys. Stockholm. Tillgänglig:
http://vardanalys.se/Rapporter/2013/Vad-vill-patienten-veta-for-att-valja/ [131017].
Västra Götalandsregionen. (2013). Krav- och kvalitetsbok. Förfrågningsunderlag med förutsättningar för att bedriva vårdverksamhet inom VG Primärvård. Regionens hus.
Vänersborg.
27
Wilhelmsson, S. & Lindberg, M. (2009). Health promotion: facilitators and barriers perceived by district nurses. International Journal of Nursing Practice. 15(3), ss.156‐163.
Winblad, U. & Andersson, C. (2011). Vilken information behöver patienter och medborgare för att välja vårdgivare och behandling? Patienters och medborgares behov av
kvalitetssäkrad och lättillgänglig information. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
Uppsala universitet. Tillgänglig:
http://www.pubcare.uu.se/digitalAssets/75/75638_Slutrapport_WinbladAndersson_20110703.
pdf [131017]
Wärnå, C., Lindholm, L. & Eriksson, K. (2007). Virtue and health – finding meaning and joy in working life. Scand Journal of Caring Science. 21(2), ss.191–198.
28
Bilaga 1
Till verksamhetschef för Närhälsan Vårdcentral (Namn)
Vi är två sjuksköterskor som studerar på specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot Distriktssköterska vid Vårdhögskolan i Borås. Som en del i denna utbildning gör vi ett examensarbete på avancerad nivå. Vi önskar få godkännande och möjlighet att intervjua en distriktssköterska som är verksam vid er vårdcentral.
Invånarna har i och med införandet av det fria vårdvalet möjlighet att välja mellan olika vårdgivare. Vårdgivarna har i uppdrag att verka för god medicinsk kvalitet, hög tillgänglighet och kontinuitet. I uppdraget ingår ett hälsofrämjande förhållningssätt utifrån en helhetssyn på individens livssituation, hälsotillstånd och vårdbehov. En fråga vi ställer oss är om det fria vårdvalet har inneburit någon förändring vad gäller distriktssköterskans hälsofrämjande möten. Syftet med vår studie är därför att ur distriktssköterskans perspektiv belysa det fria vårdvalets betydelse för det hälsofrämjande arbetet.
Vi önskar intervjua en distriktssköterska som har minst sex års yrkeserfarenhet inom distriktssköterskeyrket. Intervjun kommer att spelas in på band. Insamlad data kommer sedan att bearbetas genom kvalitativ innehållsanalys. Ingen obehörig kommer att ha tillgång till datamaterialet. Vid publicering kommer det analyserade resultatet att vara avidentifierat.
Deltagandet är frivilligt och kan när som helst avbrytas utan förklaring. Till detta brev bifogas information att lämna till den distriktssköterska som accepterar att medverka i studien. Då det för studiens kvalitet och tillförlitlighet är viktigt att informanten ges tid att sätta sig in i studiens syfte och reflektera inför intervjun önskar vi att brevet till informanten överlämnas så snart som möjligt.
Intervjun kommer att ta mellan fyrtiofem minuter och en timma och bör ske inom vecka 37, 38 eller 39. Vi önskar att informanten tar kontakt med någon av oss, Anna eller Ulrica för att komma överens om tidpunkt för intervjun. Tack.
Hälsningar
_______________________ __________________________
Anna Davidsson Ulrica Rydin E-post: E-post:
Tfn: Tfn:
Vi handleds i examensarbetet av nedanstående handledare:
Handledare: Agneta Kullén Engström Titel: Universitetslektor.
Institutionen för vårdvetenskap. Högskolan i Borås.
29 Godkännande
Undertecknad verksamhetschef godkänner härmed att intervjun genomförs inom ramen för vad som ovan beskrivits.
Ort Datum
Namn
Titel
Verksamhet
30
Bilaga 2
Till Dig som accepterat att medverka i studien om det fria vårdvalets betydelse för distriktssköterskans hälsofrämjande arbetet.
Tack för att vi får möjlighet att träffa Dig och ta del av Dina erfarenheter. Vi är två sjuksköterskor som studerar på specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot Distriktssköterska vid Vårdhögskolan i Borås. Som en del i utbildningen gör vi ett examensarbete på avancerad nivå. Vi har valt att skriva om det fria vårdvalet inom primärvården. Det fria vårdvalet möjliggör för invånarna att välja vårdgivare. Vårdgivarna har i uppdrag att verka för god medicinsk kvalitet, hög tillgänglighet och kontinuitet. I uppdraget ingår ett hälsofrämjande förhållningssätt utifrån en helhetssyn på individens livssituation, hälsotillstånd och vårdbehov. En fråga vi ställer oss är om det fria vårdvalet har inneburit någon förändring för Dig som distriktssköterska i Ditt arbete med hälsofrämjande möten.
Syftet med vår studie är därför att ur distriktssköterskans perspektiv belysa det fria vårdvalets betydelse för det hälsofrämjande arbetet.
Du kommer att träffa och intervjuas av en av oss, Anna eller Ulrica, och vi kommer att ställa öppna frågor med fokus på Dina erfarenheter. Det är därför bra om Du har möjlighet att i god tid innan intervjun fundera över hur Du själv tänker kring det fria vårdvalet och om förändringen haft någon inverkan på Ditt hälsofrämjande möte med patienterna. Intervjun kommer att spelas in på band och insamlad data kommer att behandlas konfidentiellt.
Materialet bearbetas sedan genom kvalitativ innehållsanalys och presenteras i vår magisteruppsats.
Vi önskar intervjua Dig på din arbetsplats och Din verksamhetschef har fått information om studien och godkänt Ditt deltagande. I samband med intervjun kommer Du att få skriva på ett avtal om samtycke. Ditt deltagande är frivilligt och Du kan när som helst avbryta deltagandet utan förklaring. Intervjun bör ske i vecka 37, 38 eller 39 och vi önskar att Du tar kontakt med någon av oss, Anna eller Ulrica, så att vi tillsammans med Dig kan komma överens om tidpunkt för intervjun.
Hälsningar
_______________________ __________________________
Anna Davidsson Ulrica Rydin E-post: E-post:
Tfn: Tfn:
Vi handleds i examensarbetet av nedanstående handledare:
Handledare: Agneta Kullén Engström Titel: Universitetslektor.
Institutionen för vårdvetenskap. Högskolan i Borås.
Samtycke till intervju
31
Jag samtycker härmed till att intervjuas enligt beskrivningen ovan.
Ort Datum
Namn
Titel
Verksamhet
32
Bilaga 3 INTERVJUGUIDE
SYFTE - Att ur distriktssköterskans perspektiv belysa det fria vårdvalets betydelse för det hälsofrämjande arbetet
Inledande frågor:
Har du haft möjlighet att läsa brevet?
Hur länge har du arbetat som distriktssköterska?
Hur länge har du arbetat som distriktssköterska på vårdcentral?
Har du något speciellt ansvarsområde ex diabetes, astma?
Öppen fråga: Vilken betydelse har vårdvalet haft för ditt hälsofrämjande arbete?
Områden som är av intresse att beröra under intervjun:
Patienten
- vårdvalets betydelse för patienten ur distriktssköterskans perspektiv Distriktssköterskan
- vårdvalets betydelse för distriktssköterskans hälsofrämjande patientmöte Organisationen
- uppföljning av vårdvalets betydelse på arbetsplatsen
Uppföljande frågor, exempel:
- det du berättade om, vilken betydelse kan det ha för patienten / distriktssköterskan / organisation / det hälsofrämjande arbete
- kan du berätta mer om det
- du berättade om, har jag förstått det rätt, menade du så här
- ibland bara upprepa ett eller några ord som informanten sagt till exempel stress, jaha…
- använda tystnad för att ge informanten tid att reflektera, eventuellt ändra sig, tid att hitta egna ord, dra sig till minnes och förklara på annat sätt
Avslutande frågor: ja, nu har jag inga mer frågor, är det något mer du skulle vilja säga, att bjuda in att gärna ta kontakt efteråt om informanten kommer att tänka på något mer.