Studiens centrala resultat är att alla deltagare hade åtminstone en bild av sig där man kunde observera en applicering av reklamanalysens dimensioner och feminina inslag av de kvinnoideal som representeras i reklam. Detta är intressant med tanke på hur litet och selektivt materialet var. Det är viktigt att notera att det samtidigt fanns visuella element som inte är i enlighet med den tidigare forskningen om könsstereotypisk avbildning (t.ex. Bel &
Milic 2002; Goffman 1979; Signoretti 2017), men trots detta kunde något feminint och/eller könsstereotypisk visuellt element eller avbildning observeras i alla bilder. Det är intressant att notera att även om personliga bilder på social media skapar en högre grad av kontroll och ger mer utrymme för självpresentationen jämfört med bilder tagna av professionella som i reklam (Mendelson och Papacharissi, 2011), följer självpresentationen bland deltagarna oberoende den rådande normen om kvinnans roll i bilder. Eftersom normen för kvinnor innebär bland annat att vara passiva, sårbara, emotionella, fogliga och slanka (Bordo, 1997, s. 126; Lorber, 2008; Moradi, 2010) är resultaten problematiska ur denna aspekt. Genom att repetera de etablerade gester och beteenden som associeras med femininitet upprätthålls de negativa stereotypierna om kvinnor och kvinnlighet. Jag fann det intressant att den könsstereotypiska avbildningen var även synlig i flera av mina egna bilder, av vilka en del fungerar som exempelbilder i resultatkapitlet (kapitel 5).
Svaren på studiens forskningsfrågor är att de kvinnoideal som presenteras i reklam delvis påverkar kvinnors visuella självpresentation och att reklamindustrin till en viss mån bidrar till att kvinnor objektifierar sin femininitet enligt rådande normer. Resultaten är kvalitativa och kan inte generaliseras utan bidrar med en djupare förståelse för fenomenet. Slutsatserna är att självpresentationen och den socialt konstruerade femininiteten i profilbilderna delvis styrs av samma kvinnoideal som vi ser i reklam. Undersökningen bidrar till forskningsområdet genom att presentera ett relativt nytt fenomen som kräver vidare granskning och ytterligare forskning för att kunna placera resultaten i ett större samhälleligt sammanhang. Forskningsresultaten kan utnyttjas för att öka förståelsen för det visuella innehållets makt och hur kommunicering av könsroller via media kan påverka och bidra till självpresentationen och objektifieringen med online dejting som kontext. Med avhandlingen vill jag bidra till att göra samhället mer medvetet om de dominerande budskapen gällande det manliga och kvinnliga som omringar oss i vardagen via reklam. Genom att bli medvetna om dessa könsstereotypiska budskap kan vi bättre förstå och motarbeta den problematiska avbildningen av specifikt kvinnor.
KÄLLFÖRTECKNING
Alasuutari, P. (1999). Laadullinen tutkimus (3. uud. p.). Tampere: Vastapaino.
Anttila, P. (1996). Tutkimisen taito ja tiedonhankinta: Taito-, taide- ja muotoilualojen tutkimuksen työvälineet. Helsinki: Akatiimi.
Bartky, S. L. (1990). Femininity and domination: Studies in the phenomenology of oppression. New York: Routledge.
Bell, P. & Milic, M. (2002). Goffman’s Gender Advertisements revisited: combining content analysis with semiotic analysis. Visual Communication, 1(2), 203-222.
Berger, P., & Luckmann, T. (1994). Todellisuuden sosiaalinen rakentuminen:
tiedonsosiologinen tutkielma. Översatt av V. Raiskila. Helsinki: Gaudeamus.
Bihlmeyer, C. (2018). Unpacking the Tinder Lexicon: Visual Rhetoric and Power. Lucerna Undergraduate Research Journal, (12), 23-41.
Bilton, N. (2014). Tinder, the Fast-Growing Dating App, Taps an Age-Old Truth. New York Times Company. Hämtad från https://www.nytimes.com/2014/10/30/fashion/tinder-the-fast-growing-dating-app-taps-an-age-old-truth.html?_r=0
Björkvall, A. (2009). Den visuella texten: multimodal analys i praktiken. Stockholm:
Hellgren & Fallgren.
Bordo, S. (1997). Twilight zones: The hidden life of cultural images from Plato to OJ.
Berkley: University of California Press.
Bullingham, L., & Vasconcelos, A. C. (2013). ‘The presentation of self in the online world’:
Goffman and the study of online identities. Journal of Information Science, 39(1), 101-112.
Burr, V. (2015). Social constructionism (3rd ed.). London: Routledge.
Butler, J. (1990). Gender trouble. Feminism and subversion of identity. London: Routledge.
Calogero, R. M., Davis, W. N. & Thompson K. J. (2005). The Role of Self-Objectification in the Experience of Women with Eating Disorders. Sex Roles, 52(1), 43-50.
Constable, N. (2009). The Commodification of Intimacy: Marriage, Sex, and Reproductive
Labor. Annual Review of Anthropology, 38(1), 49-64.
https://doi.org/10.1146/annurev.anthro.37.081407.085133
Crocker, J., Luhtanen, R. K., Cooper, M. L., & Bouvrette, A. (2003). Contingencies of self-worth in college students: theory and measurement. Journal of Personality and Social Psychology, 85(5), 894-908.
David, G., & Cambre, C. (2016). Screened intimacies: Tinder and the swipe logic. Social Media+ Society, 2(2), 1-11.
DeLamater, J., & Hyde, J. (1998). Essentialism vs. social constructionism in the study of human sexuality. The Journal of Sex Research, 35(1), 10-18.
https://doi.org/10.1080/00224499809551913
Domzal, T. J., & Kernan, J. B. (1993). Mirror, mirror: Some postmodern reflections on global advertising. Journal of Advertising, 22(4), 1-20.
Döring, N., Reif, A., & Poeschl, S. (2016). How gender-stereotypical are selfies? A content analysis and comparison with magazine adverts. Computers in Human Behavior, 55, 955-962. https://doi.org/10.1016/j.chb.2015.10.001
Ellison, N., Heino, R. & Gibbs, J. (2006). Managing Impressions Online: Self‐Presentation Processes in the Online Dating Environment. Journal of Computer-Mediated Communication, 11(2), 415-441. https://doi.org/10.1111/j.1083-6101.2006.00020.x
Eskola, J. & Suoranta, J. (1998). Johdatus laadulliseen tutkimukseen. Tampere: Vastapaino.
Fallon, A. (1990). Culture in the mirror: Sociocultural determinants of body image. I verket T. F. Cash & T. Pruzinsky (Red.), Body images: Development, deviance, and change, (s. 80-109). New York: Guilford Press.
Fardouly, J., & Vartanian, L. R. (2016). Social media and body image concerns: Current research and future directions. Current Opinion in Psychology, 9, 1-5.
Farris, N. (2014). The Proof is in the Pudding: Gender Specific Stereotypes in Television Advertisements. In Illuminating How Identities, Stereotypes and Inequalities Matter through Gender Studies (pp. 71-81). Springer Netherlands. https://doi.org/10.1007/978-94-017-8718-5_6
Fausto-Sterling, A. (1986). Myths of gender. New York: Basic Books.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2019). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I verket Fejes, A. & Thornberg, R. (Red.), Handbok i kvalitativ analys (Upplaga 3.), (s. 16-43).
Stockholm: Liber.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I verket Fejes, A. & Thornberg, R. (Red.), Handbok i kvalitativ analys (Andra upplagan.), (s. 16-43). Stockholm: Liber.
Fredrickson, B. L., & Roberts, T. A. (1997). Objectification theory: Toward understanding women's lived experiences and mental health risks. Psychology of women quarterly, 21(2), 173-206.
Gergen, K. J. (1985). The Social Constructionist Movement in Modern Psychology. American Psychologist, 40(3), 266-275. doi:10.1037/0003-066X.40.3.266
Goffman, E. (1971). The presentation of self in everyday life. Harmondsworth: Penguin Books.
Goffman, E. (1979). Gender Advertisements. NewYork: Harper & Row.
Hamel, A., Zaitsoff, S., Taylor, A., Menna, R., & Grange, D. (2012). Body-related social comparison and disordered eating among adolescent females with an eating disorder, depressive disorder, and healthy controls. Nutrients, 4, 1260-1272.
Helsingfors universitet. (2020). Hämtad från https://www.helsinki.fi/sv/forskning/tjanster-for-forskare/forskningsetik
Hesse-Biber, S., Leavy, P., Quinn, C., & Zoino, J. (2006). The mass marketing of disordered eating and eating disorders: The social psychology of women, thinness and culture. Women's Studies International Forum, 29, 208-224.
Holland, G., & Tiggemann, M. (2016). A systematic review of the impact of the use of social networking sites on body image and disordered eating concerns. Body Image, 17, 100-110.
Jewitt, C., Bezemer J. & K.L., O’Halloran. (2016). Introducing multimodality. Routledge.
Jewitt, C. (2014). The Routledge handbook of multimodal analysis (2nd ed.). Routledge Jewitt, C. (2014). An introduction to multimodality. I verket Jewitt, C. The Routledge handbook of multimodal analysis (2nd ed.), (s. 15-30). Routledge.
Jänkälä, A., Lehmuskallio, A., & Takala, T. (2019). Photo use while dating: From forecasted photos in Tinder to creating copresence using other media. Human Technology, 15(2), 202-225. https://doi.org/10.17011/ht/urn.201906123156
Kaufman, G. (1999). The Portrayal of Men’s Family Roles in Television Commercials. Sex Roles, 41(5), 439-458. https://doi.org/10.1023/A:1018878917810
Korichi, R., Pelle‐de‐Queral, D., Gazano, G., & Aubert, A. (2011). Relation between facial morphology, personality and the functions of facial make‐up in women. International Journal of Cosmetic Science, 33(4), 338–345. https://doi.org/10.1111/j.1468-2494.2010.00632.x
Korichi, R., Pelle‐De‐Queral, D., Gazano, G., & Aubert, A. (2009). J. Cosmet. Sci., 59, 127–
137 (March/April 2008) Why women use makeup: Implication of psychological traits in makeup functions. International Journal of Cosmetic Science, 31(2), 156-157.
https://doi.org/10.1111/j.1468-2494.2008.00452_3.x
Kress, G. (2014). What is mode? I verket Jewitt, C. The Routledge handbook of multimodal analysis (2nd ed.), (s. 60-75). Routledge.
LaFrance, M., Hecht, M., & Levy Paluck, E. (2003). The Contingent Smile: A Meta-Analysis of Sex Differences in Smiling. Psychological Bulletin, 129(2), 305-334.
https://doi.org/10.1037/0033-2909.129.2.305
Lirola, C. (2012). The dream of a perfect body come true: Multimodality in cosmetic surgery
advertising. Discourse & Society, 23(5), 487-507.
https://doi.org/10.1177/0957926512452970
Lindner, K. (2004). Images of Women in General Interest and Fashion Magazine Advertisements from 1955 to 2002. Sex Roles, 51(7), 409-421.
https://doi.org/10.1023/B:SERS.0000049230.86869.4d
Lorber, J. (2008). Constructing Gender: The Dancer and the Dance. I verket
Gubrium, J. F. & Holstein, J. A. (Red.), Handbook of constructionist research (s. 531-544).
New York: The Guilford Press.
Marcus, S. R. (2016, June). Swipe to the right”: Assessing self-presentation in the context of mobile dating applications. In Annual Conference of the International Communication Association (ICA), Fukuoka, Japan.
Margolin, L. & White, L. (1987). The continuing role of physical attractiveness in marriage.
Journal of Marriage and the Family, 49, 21-27.
Marwick, A., & boyd, d. (2011). I tweet honestly, I tweet passionately: Twitter users, context collapse, and the imagined audience. New Media & Society, 13(1), 114-133.
https://doi.org/10.1177/1461444810365313
Marx, K. (1978) (1867). The fetishism of commodities and the secret thereof. I verket Tucker, R. (Red.), The Marx-Engels Reader (2nd ed.), (s. 319-329). New York: Norton.
Mendelson, A. L. & Papacharissi, Z. (2011). Look at us. Collective Narcissism in College Student Facebook Photo Galleries. I verket: Papacharissi, Z. (Red.), A Networked Self:
Identity, Community, and Culture on Social Network Sites, (s.251-273). Routledge.
https://doi.org/10.4324/9780203876527
Moradi, B. (2010). Addressing gender and cultural diversity in body image: Objectification theory as a framework for integrating theories and grounding research. Sex Roles, 63,
138-148.
Nam, K., Lee, G. & Hwang, J. (2011). Gender Stereotypes Depicted by Western and Korean Advertising Models in Korean Adolescent Girls’ Magazines. Sex Roles, 64(3), 223-237.
https://doi.org/10.1007/s11199-010-9878-z
Pargana Mota, S. (2016). ”Today I dressed like this”: selling clothes and playing with celebrity. Self-presentation and consumption on Facebook. I verket Gómez Cruz, E. &
Lehmuskallio, A. (Red.), Digital Photography and Everyday Life: Empirical studies on material visual practices (1st ed.), (s. 35-51). London: Routledge.
Proudfoot, J. (2019). Tinder’s new safety feautures are extremly important. Marie Claire.
Hämtad från https://www.marieclaire.co.uk/life/sex-and-relationships/tinder-the-online-dating-app-that-everyone-s-talking-about-112522
Ranzini, G., & Lutz, C. (2017). Love at first swipe? Explaining Tinder self-presentation and motives. Mobile Media & Communication, 5(1), 80-101.
Saaranen-Kauppinen, A. & Puusniekka, A. (2006). KvaliMOTV - Menetelmäopetuksen tietovaranto. Tampere: Yhteiskuntatieteellinen tietoarkisto (administratör och producent).
Hämtad från https://www.fsd.tuni.fi/menetelmaopetus/
Sarpavaara, H. (2004). Ruumiillisuus ja mainonta. Diagnoosi tv-mainonnan ruumiillisuusrepresentaatioista. Tampere: University Press.
Schlenker, B. R., & Leary, M. R. (1982). Social anxiety and self-presentation: A conceptualization model. Psychological bulletin, 92(3), 641.
Schroeder, J. E., & Borgerson, J. L. (1998). Marketing images of gender: A visual analysis. Consumption, Markets and Culture, 2(2), 161-201. DOI:
10.1080/10253866.1998.9670315
Schroeder, J. E. (2006). Visual consumption. London: Routledge.
Signoretti, N. (2017). A Study of Gender Advertisements. A Statistical Measuring of the Prevalence of Genders’ Patterns in the Images of Print Advertisements. Proceedings, 1(9), 947-. https://doi.org/10.3390/proceedings1090947
Siibak, A. (2010). Constructing masculinity on a social networking site: The case-study of visual self-presentations of young men on the profile images of SNS Rate. Young (Stockholm, Sweden), 18(4), 403-425. https://doi.org/10.1177/110330881001800403
Silfverberg, S., Liikkanen, L., & Lampinen, A. (2011). “I’ll press play, but I won’t listen”:
profile work in a music-focused social network service. Proceedings of the ACM 2011 Conference on Computer Supported Cooperative Work, 207-216.
https://doi.org/10.1145/1958824.1958855
Smith, C. (2019). By the numbers: 17 impressive Tinder statistics. Digital Marketing Stats/Strategy/Gadgets. Hämtad från https://expandedramblings.com/index.php/tinder-statistics/
Striegel-Moore, R. H., & Bulik, C. M. (2007). Risk factors for eating disorders. American Psychologist, 62, 181-198.
Strubel, J., & Petrie, T. A. (2017). Love me Tinder: body image and psychosocial functioning among men and women. Body image, 21, 34-38.
Sumter, S. R., Vandenbosch, L., & Ligtenberg, L. (2017). Love me Tinder: Untangling emerging adults’ motivations for using the dating application Tinder. Telematics and Informatics, 34(1), 67-78.
Suominen, J. (2013). Sosiaalisen median aika. I verket Suominen, J., Östman, S., Saarikoski, P. & Turtiainen, R. (Red.), Sosiaalisen median lyhyt historia (s. 9-27). Tallinna: Gaudeamus Oy.
Sypeck, M., Gray, J., & Ahrens, A. (2004). No longer just a pretty face: Fashion magazines' depictions of ideal female beauty from 1959 to 1999. International Journal of Eating Disorders, 36(3), 342-347.
Tartaglia, S., & Rollero, C. (2015). Gender Stereotyping in Newspaper Advertisements: A Cross-Cultural Study. Journal of Cross-Cultural Psychology, 46(8), 1103-1109.
https://doi.org/10.1177/0022022115597068
Thiel, S.M. (2005). “IM Me” Identity Construction and Gender Negotiation in the World of Adolescent Girls and Instant Messaging’. I verket S.R. Mazzarella (Red.), Girl Wide Web:
Girls, the Internet, and the Negotiation of Identity (s. 179-201). New York: Peter Lang Publsihing.
Thornberg, R. & Fejes, A. (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I verket A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (Andra upplagan.) (s. 256-278).
Stockholm: Liber.
Tommasi, N. (2004). Differences between heterosexual males and females in presentation of self and qualities desired in a partner in online dating services (Doctoral dissertation, The University of Texas at El Paso).
Tuomi, J. & Sarajärvi, A. (2009). Laadullinen tutkimus ja sisällönanalyysi (6., uud. laitos.).
Helsinki: Tammi.
Tuomi, J. & Sarajärvi, A. (2018). Laadullinen tutkimus ja sisällönanalyysi (Uudistettu laitos.). Helsinki: Kustannusosakeyhtiö Tammi.
Uski, S. & Lampinen, A. (2016) Social norms and self-presentation on social network sites:
Profile work in action. New Media and Society, 18(3) 447-464.
DOI:10.1177/1461444814543164
Van De Wiele, C., & Tong, S. T. (2014, September). Breaking boundaries: The uses &
gratifications of Grindr. In Proceedings of the 2014 ACM international joint conference on pervasive and ubiquitous computing (s. 619-30). ACM.
Whitty, M. (2008). Revealing the “real” me, searching for the “actual” you: Presentations of self on an internet dating site. Computers in Human Behavior, 24(4), 1707-1723.
https://doi.org/10.1016/j.chb.2007.07.002
Wright, T. (2002). Moving images: The media representation of refugees, Visual Studies, 17(1), 53-66. DOI: 10.1080/1472586022000005053
Young, K. (2009). Online Social Networking: An Australian Perspective. International Journal of Emerging Technologies and Society, 7(1), 39-.
BILAGOR
Bilaga 1a: Informationsbrev på svenska
Hej Tinderanvändare,
Vill du delta i en undersökning om Tinder?
Jag studerar socialpsykologi vid Helsingfors universitet och samlar in material till min magisteravhandling. Mitt mål är att utföra en visuell analys av heterosexuella kvinnors Tinderprofiler.
Jag letar efter frivilliga deltagare vars Tinderbilder skulle utgöra materialet i min magisteravhandling. Om du vill delta i min undersökning, och är en heterosexuell kvinna, skicka tre valfria Tinderbilder åt mig. Meddela samtidigt din ålder och utbildning. Genom att skicka dina bilder åt mig ger du samtycke till att dina bilder kan utgöra en del av mitt material.
För att garantera deltagarnas integritet och anonymitet kommer min magisteravhandling inte att innehålla deltagarnas bilder och ingen annan förutom jag handskas med bilderna.
Tinderbilderna och eventuella frågor gällande magisteravhandlingen eller användningen av bilderna kan skickas till e-postadressen anthea.harms@helsinki.fi.
Med vänlig hälsning Anthea Harms
Bilaga 1b: Informationsbrev på finska
Hei Tinder-käyttäjä,
Haluatko osallistua Tinderiä käsittelevään tutkimukseen?
Opiskelen sosiaalipsykologiaa Helsingin yliopistossa ja kerään parhaillaan aineistoa maisterintutkielmaani varten. Tarkoitukseni on tehdä visuaalinen analyysi heteroseksuaalisten naisten Tinder-profiileista.
Etsin vapaaehtoisia osallistujia, joiden Tinder-kuvat muodostaisivat maisterintutkielmani aineiston. Jos olet heteroseksuaalinen nainen ja haluat osallistua tutkimukseeni, lähetä minulle kolme vapaavalinnaista Tinder-kuvaa ja kerro samalla ikäsi ja koulutuksesi.
Lähettämällä Tinder-kuvasi minulle annat suostumuksen siihen, että kuvasi saattavat muodostaa osan aineistostani.
Yksityisyyden takaamiseksi maisterintutkielmani ei tule sisältämään osallistujien kuvia, eikä niitä käsittele kukaan muu paitsi minä.
Jos sinulla jotain kysyttävää maisterintutkielmaani tai kuvien käyttöön liittyen, ota yhteyttä minuun. Kuvat ja mahdolliset kysymykset voi lähettää sähköpostiosoitteeseen anthea.harms@helsinki.fi.
Ystävällisin terveisin Anthea Harms
Bilaga 1c: Informationsbrev på engelska
Hi Tinder user,
Would you like to take part in a research regarding Tinder?
I’m a Social Psychology student at the University of Helsinki. I’m contacting you regarding my master’s thesis, where my intention is to make a visual analysis of heterosexual female Tinder users’ profile pictures.
I’m looking for female heterosexuals who would voluntarily send me three of their profile pictures. Please let me also know your age and education. By sending your Tinder pictures you give consent for me to possibly include your pictures in my material.
To guarantee integrity and anonymity for the study objects I will not publish any pictures in my thesis and no one else but me will have access to the material.
If you have any questions regarding my master’s thesis or the use of the pictures, don’t hesitate to contact me. You can reach me by the following email address:
anthea.harms@helsinki.fi.
Best regards, Anthea Harms
Bilaga 2: Bildbeskrivning av materialet
A)
1. Bilden är en selfie tagen rakt framifrån. A tittar rakt i kameran. Man ser ansiktet och en del av axlarna ner till brösten. A har ljust, axellångt hår och en svart skjorta samt ett halsband. A är normalviktig, lätt sminkad och ler, tänder syns inte. A har en röd ros i handen. A står inomhus och är ensam på bilden. A använder ett filter som möjliggör att ha en effekt med glittrande stjärnor.
2. Bilden är en selfie tagen aningen uppifrån. A tittar rakt mot kameran och har huvudet på sned. Man ser ansiktet och en del av axlarna ner till brösten. A är lätt sminkad, har rött hår med lugg och håret är fast. A har en vit kofta och en svart, aningen urringad tröja och ett halsband av trä och pärlörhängen. A sitter på golvet på en balkong under en sommardag. A har en röd ros i handen. Ler inte. A är normalviktig.
3. A står i en park under en regnig dag med ett rött paraply och en telefon i handen.
Bilden är tagen av någon annan och man ser nästan hela kroppen, från huvudet ner till höften. Bilden är tagen rakt framifrån och A tittar inte mot kameran. A har en svart jacka, blåa jeans och röd skjorta. Håret är löst och A ler inte. Bildkvalitén är aningen suddig och man kan inte avgöra om A är sminkad eller inte.
B)
1. Bilden är svartvit och tagen rakt framifrån av någon annan. Man ser nästan hela kroppen, från huvudet ner till midjan. B verkar vara på musikfestival och det finns andra människor i bakgrunden. B har brunt hår med lugg, läppstift och en sommarklänning på sig. B blickar rakt in i kameran med en sensuell min och ler lätt med särade läppar och nuddar lätt sitt ansikte med vänster hand. B är slank.
2. Bilden är tagen utomhus på vad som verkar vara ett utecafé under en solig dag. Bilden är tagen rakt framifrån och man ser halva kroppen, ner till midjan. Bilden är tagen av någon annan. På bilden finns B som dricker kaffe med sin vän. B kisar med ögonen,
blundar. B håller i en kaffemugg och muggen täcker en del av ansikte. B har en lätt dunjacka och en röd flis. B är osminkad och håret är rufsigt.
3. Bilden är en selfie tagen via en spegel. Bilden är tagen rakt framifrån och man ser kroppen ända ner till knäna. På bilden är B inomhus och sitter på en stol. Stolen är en sadelstol och B sitter med lätt särade ben och stöder sig mot stolen med höger hand.
B har röda byxor och en svart tröja, ett halsband och örhängen samt en hårsnodd runt vänster handled. B håller i telefonen med vänster hand. Kroppen är lätt böjd och vänd mot kameran medan ansiktet syns i profil. B blickar neråt mot telefonskärmen och ler lätt. B är lätt sminkad.
C)
1. Bilden är en selfie tagen inomhus och rakt framifrån. Bilden är avgränsad från hjässan ner till brösten. C tittar rakt mot kameran, har huvudet på sned och ler så att tänderna syns. C har på sig en svart t-skjorta och är lätt sminkad. C har blont, långt hår med lugg. C är normalviktig.
2. Bilden är en selfie tagen aningen uppifrån och man ser ansiktet ner till brösten. C blickar rakt mot kameran och ler vagt med stängd mun. Huvudet är på sned. C har en svart tröja med v-formad urringning. Håret är ljust och lockigt hår, C har mascara och läppstift. Bilden är tagen inomhus.
3. C är på en sommarfestival och bilden är tagen rakt framifrån och av någon annan. På bilden syns hela kroppen och C blickar rakt mot kameran med en utmanande min och ler. C står vid dekorativa stränggardiner och vidrör dem med båda händerna. Huvudet är sänkt, kroppen och höger knä är böjda. C har korta shorts och en topp som visar magen. C har kroppsmålningar på benen och glitter i ansiktet.
D)
1. Bilden är en selfie tagen inomhus och aningen nerifrån. Man ser ansiktet ner till brösten. Huvudet är på sned och D blickar rakt och intensivt mot kameran, ler inte. C har mörkt långt hår, örhängen och en svart tröja. Lätt sminkad. D är normalviktig.
2. Bilden är tagen rakt framifrån och av någon annan. På bilden är D utomhus och man ser hela kroppen. D är på knä mot marken och har en hund bredvid sig som slickar
henne i ansiktet. Hon håller om och lutar sig intill hunden och ser glad ut, ler. D blundar på bilden. Håret är löst, D har svarta jeans och en grå tröja.
3. På bilden är D inomhus på en studiefest med andra människor i bakgrunden. Bilden är tagen nerifrån och av någon annan. Man ser kroppen ända ner till knäna. D har på sig en grå t-skjorta och studieoverall. D står, har händerna upp mot luften och blundar med en belåten min. Håret är rödaktigt, långt och löst. D är lätt sminkad.
E)
1. Bilden är en selfie som visar ansiktet ner till brösten. Bilden är tagen nerifrån E ler och tittar rakt mot kameran med en aningen utmanande blick. E har starkt ögonsmink
1. Bilden är en selfie som visar ansiktet ner till brösten. Bilden är tagen nerifrån E ler och tittar rakt mot kameran med en aningen utmanande blick. E har starkt ögonsmink