Slutsatser och slutdiskussion

I dokument Educare 2015:1 : Artiklar (sidor 49-58)

Deltagande i föreningar och deras aktiviteter bygger i grunden på intresse och engagemang. Det kan leda till en viss homogenitet inom en förening. Denna homogenitet kan givetvis vara större eller mindre. Samtidigt innebär homogeniteten att föreningarna inte nödvändigtvis är den dynamo för över- bryggande socialt kapital som Putnam utgår från, då överbryggande socialt kapital bygger på heterogenitet. I den konceptuella modell som använts i denna artikel kommer de flesta homogena föreningar att hamna i den hy- bridkategori som benämns ”homogen weak ties”. Det betyder att medlem- marna är (mer eller mindre) homogena, men att de inte känner varandra lika väl som i den mer renodlade kategorin ”anknytande socialt kapital”. Begrep- pen homogen respektive heterogen är dock komplexa då de ska tillämpas. Som påpekades i några intervjuer kan deltagarna vara homogena utifrån vissa definitioner, men heterogena utifrån andra.

Folkbildningen bygger på principen ”fritt och frivilligt” och det innebär att det finns en gräns för hur mycket studieförbundet kan styra deltagarna och föreningarna. Trots det visar exemplen från studieförbunden att det går att skapa förutsättningar för formeringen av överbryggande socialt kapital i en mer heterogen form. Genom att relativt homogena föreningar träffar var- andra och att det finns arenor och förutsättningar för att en etablerad relation ska kunna formeras, kan ett överbryggande socialt kapital formeras. De ho- mogena föreningarna formeras mer eller mindre ”naturligt”. De hade i många fall funnits även utan studieförbundens hjälp, även om omfattningen

på verksamheten troligen hade varit mindre. Det gäller troligen inte för de möten som är mer heterogena eller där heterogena grupper skapas. Dessa möten hade inte kommit till stånd om inte studieförbunden medvetet hade arbetat med dessa. Det krävs således en kraft ”utifrån” för att överbryggande socialt kapital som bygger på heterogenitet, ska kunna skapas.

Som den här studien visar kan studieförbundens goda exempel vara av olika art. Det kan vara att studieförbunden ställer en plats, t.ex. ett musikhus, till förfogande, eller att man organiserar möten, t.ex. genom kulturdagar, musikfestivaler eller Id-firande. Andra exempel är att studieförbunden arran- gerar presentationer vid årsmöten eller bilaterala möten då två föreningar möts över ett gemensamt intresse. Poängen är att det är dessa arrangemang som har möjlighet att formera ett överbryggande socialt kapital grundat på heterogenitet som annars inte hade formerats.

Vad är det då som håller tillbaka? Vad är det som gör att det inte skapas fler heterogena möten? Några respondenter berörde att det finns ett visst motstånd från de gamla, traditionella medlemsorganisationerna att släppa in nya eller andra föreningar. Det kan t.ex. åskådliggöras genom att en organi- sation vill ha en egen ledarutbildning. Heterogena möten kräver större upp- offringar både personligt (psykologiskt) och när det gäller gruppens identitet. Det kan även handla om studieförbundens begränsade resurser. Dessa resur- ser är naturligtvis, liksom alla andra resurser, ändliga.

I denna artikel har främst formeringen av socialt kapital berörts. Det går inte att komma ifrån att även ett kulturellt kapital formeras i de möten som sker över gränser. När Herrgårdens kvinnoförening besöker NBV:s knyppel- cirkel inne i stan sker ett kulturellt lärande och på det sättet ökar även indivi- dernas kulturella kapital. Men det är, som det brukar heta, en annan historia.

Referenser

Andersson, Eva, Larson, Monica & Lindgren, Lena (2009). Studiecirkeldeltagare 2008. En studie om deltagare i studieförbundens studiecirkelverksamhet. Folkbildningsrådet utvärderar no 2 2009. Stockholm: Folkbildningsrådet.

Andersson, Martin & Mellander, Charlotta (2011). Folkbildning i Sveriges kommuner – spridning och relation till socioekonomiska strukturer. Stockholm: Folkbildningsrådet.

Arensmeier, Cecilia (2013). Studiecirklar och socialt kapital. I Bernt Gustavsson & Matilda Wiklund (Red.) Nyttan med folklig bildning: en studie av kapitalformer i folkbildande verk (ss. 113-147). Lund: Nordic Academic Press.

Beugelsdijk, Sjoerd and Smulders, Sjak (2009). Bonding and Bridging Social Capital and Economic Growth, Discussion Paper No. 2009-27, Tilbury University.

Bjurström, Erling & Harding, Tobias (red.) (2013). Bildning och demokrati: nya vägar i det svenska folkbildningslandskapet. Stockholm: Carlsson. Bourdieu, Pierre (2007). The Forms of Capital. I A. R. Sadovnik (Red.),

Sociology of Education. New York: Routledge.

Coleman, James S. (1990). Foundations of social theory. Cambridge, Mass.: Harvard Univ. Press.

Coleman, James S. (1971). Resources for social change: race in the United States. New York: Wiley.

Field, John (2005). Social capital and lifelong learning. Bristol: Policy.

Folkbildningsrådet (2014). Hemsidan. www.folkbildning.se/om-folkbildningsradet/ . Nerladdat 2014-05-26.

Harding, Tobias, Tannå, Sara & Lejhall, Jens (2013). Kulturprogrammens betydelse för lokalsamhället. Utvärdering avstudieförbundens kulturprogram. Utvärdering 1. Stockholm: Folkbildningsrådet.

Hasselberg, Ylva (2009). Vem vill leva i nätverkssamhället? I Ylva Hasselberg (Red.) Vem vill leva i kunskapssamhället? Essäer om universitetet och samtiden, (ss. 5-29). Hedemora/Möklinta: Gidlunds förlag, 2009.

Håkansson, Peter (2011). Ungdomsarbetslösheten: om övergångsregimer, institutionell förändring och socialt kapital. Diss. Lund : Lunds universitet.

Håkansson, Peter & Harding, Tobias (2014). Kulturprogrammens betydelse för deltagarna. Utvärdering av studieförbundens kulturprogram: Utvärdering 2. Stockholm: Folkbildningsrådet.

Knack, Stephen & Keefer, Philip (1997). Does Social Capital Have an Economic Payoff? A Cross-country Investigation. The Quarterly Journal of Economics, pp. 1251-88.

Larsson, Staffan (2010). Seven aspects of democracy as related to study circles. International Journal of Lifelong Education, 20:3, 199-217, DOI: 10.1080/02601370110036073.

Leonard, Madeleine (2004). Bonding and Bridging Social Capital: Reflections from Belfast. Sociology, Volume 38(5): 927-944, DOI: 10.1177/0038038504047176.

Lindgren, Lena (1996). Kan en filthatt stärka demokratin?: om mål och ideal i folkbildningssammanhang. Stockholm: Carlsson.

Lundin, Johan & Söderman, Johan (2012). Unity – Hiphop, socialt kapital och lärande i Studieförbundet Vuxenskolan. Malmö: Studieförbundet Vuxenskolan.

Muir, Jenny (2010). Bridging and Linking in a Divided Society: A Social Capital Case Study from Northern Ireland. Urban Studies, 48(5), 959-976.

North, Douglass C. (1993). Institutionerna, tillväxten och välståndet. (1. uppl.) Stockholm: SNS.

Putnam, Robert D. (2000). Bowling Alone. The Collapse and Revival of American Community. New York: Touchstone. (sv. övers. (2001) Den ensamme bowlaren: den amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse. Stockholm: SNS förlag).

Putnam, Robert D. (1996). Den fungerande demokratin: medborgarandans rötter i Italien. Stockholm: SNS förlag.

Putnam, Robert D. (1993). Making Democracy Work. Civic Traditions in Modern Italy. Princeton, New Jersey: Princeton University Press.

Quibria, M.G. (2003). The Puzzle of Social Capital A Critical Review. Asian Development Review, vol. 20, no. 2, pp.19-39.

Rothstein, Bo (2003). Sociala fällor och tillitens problem. Stockholm: SNS Förlag.

Sobel, Joel (2002). Can We Trust Social Capital. Journal of Economic Literature , pp. 139-154.

SOU 2004:30. Folkbildning i brytningstid. Slutbetänkande av Utredningen för statens utvärdering av folkbildningen 2004. Stockholm.

Stolle, Dietlind (2001). Clubs and congregations: the benefit of joining organizations. i K. S. Cook, Trust in Society. New York: Russell Sage Foundation.

Tovatt, Caroline (2013). Erkännandets Janusansikte. Det sociala kapitalets betydelse i arbetslivskarriärer. (Doktorsavhandling) Stockholm: Santérus Academic Press Sweden.

Ungdomsstyrelsen (2010). Ung idag 2010: en beskrivning av ungdomars villkor.

Uslaner, Eric M. (2002). The moral foundation of trust. New York: Cambridge University Press.

Vogel, Joakim, Amnå, Erik, Munck, Ingrid, & Häll, L., (2003). Föreningslivet i Sverige – välfärd, socialt kapital, demokratiskola. Örebro: Statistiska centralbyrån (SCB).

von Essen, Johan & Sundgren, Gunnar (red.) (2012). En mosaik av mening: om studieförbund och civilsamhälle. Göteborg: Daidalos.

Williamson, Oliver (2000). New Institutional Economics: Taking Stock, Looking Ahead. Journal of Economic Literature, Vol. 38, pp. 595-613. Zak, Paul J. & Knack, Stephen (2001). Trust and Growth. The Economic

Journal, 111 (April), pp. 295-321. Intervjuer

Arbetarnas bildningsförbund (ABF), 2013-09-19. Bilda, 2013-10-02. Folkuniversitetet, 2013-09-26. Ibn Rushd, 2013-09-26. Kulturens bildningsverksamhet, 2013-09-26. Nykterhetens bildningsverksamhet (NBV), 2013-09-09. Sensus, 2013-09-23. Studiefrämjandet, 2013-09-11. Studieförbundet Vuxenskolan, 2013-09-10. Övrigt

Fältanteckning 2013-05-14, Kulturprogrammet ”Vems heder” av Axel Andersson.

Pia Sundqvist och Christina Olin-Scheller

The present article explores challenges facing English language classrooms in Sweden and elsewhere due to new informal out-of-school language learning settings created by the current media landscape. The article also discusses the empowerment of teachers and teachers’ perceived ability to bridge the gap between the English used in school and the English used outside of school (ex- tramural English) in various activities (blogging, playing digital games, watching TV/films etc.). Generally young people engage in extramural English activities on a voluntary basis and because of a specific interest; that is, they do not commonly do it for the purpose of language learning. As a consequence, they may become discouraged and demotivated during English classes in school. After an extensive literature review about motivation/demotivation in second language learning in general, and the current media landscape in relation to English language learning in particular, this article discusses problems with learner demotivation, the empowerment of teachers, and the development of teaching practices in order to meet the new challenges. The discussion draws on the authors’ experiences of in-service training programs (related to lan- guage teaching methodology) and on the results of a small-scale survey carried out among English teachers participating in Boost for teachers (Lärarlyftet). Keywords: in-service training, language learning, motivation, self- empowerment, teacher

Pia Sundqvist, associate professor, English, Karlstad University. pia.sundqvist@kau.se

Christina Olin-Scheller, professor, Educational Work, Karlstad University. christina.olin-scheller@kau.se

Inledning

Denna artikel utforskar de utmaningar som engelskämnet i den svenska sko- lan och även skolor i andra länder för närvarande står inför. Dagens medie- landskap gör det möjligt för barn och ungdomar att lära sig engelska utanför skolan i informella lärandemiljöer. Artikelns fokus ligger speciellt på eng- elsklärares upplevda förmåga att överbrygga det glapp som finns mellan engelska i skolan (skolengelska) och engelska utanför skolan (extramural engelska, Sundqvist, 2009), även kallat fritidsengelska. Extramural engelska (EE) omfattar aktiviteter såsom att se på tv eller film, att chatta, att blogga, att spela tv-/datorspel, att lyssna på musik med mera. Barn och ungdomar ägnar sig vanligen åt dessa olika typer av aktiviteter på frivillig basis och för att de faktiskt har ett genuint intresse för någonting, till exempel ett speciellt tv-program eller tv-/datorspel eller någon annan hobby, där syftet vanligtvis inte är att lära sig engelska (Sundqvist, 2009, s. 25, se även Olsson 2011). Några utmärkande karaktärsdrag hos EE är exempelvis när den lärande per- sonen är exponerad för EE, vilket alltså är på fritiden, och var exponeringen sker, vilket vanligtvis är i informella kontexter. Ett annat karaktärsdrag hänger samman med vilket språkligt register EE representerar (generellt sett informellt och/eller specifikt språkbruk).

I Skolinspektionens senaste utvärdering av engelskundervisningen i års- kurserna 6-9 (dvs. elever i åldrarna 13–16 år) ges en problematisk bild av klassrumssituationen i Sverige (Skolinspektionen, 2011a). Trots att omstän- digheterna idag borde kunna vara exceptionellt gynnsamma för undervisning i just engelska, uppvisar lärarna få exempel i klassrummet där de faktiskt drar nytta av sina elevers EE (jfr Olsson, 2011). Några konsekvenser är att alltför många elever inte känner sig utmanade i klassrummet; de tappar su- gen och blir omotiverade. Det är uppenbarligen så att de upplever en sorts autenticitets-glapp (Henry, 2013) som innebär att i jämförelse med den eng- elska eleverna möter utanför skolan, upplevs den engelska de möter i skolan som mycket mindre autentisk. Rapporten från Skolinspektionen har dock sina begränsningar eftersom den bygger på ett begränsat antal skolor (N = 22) som ej kan anses representativt. Resultaten kan alltså ifrågasättas, fram- förallt avseende hur generaliserbara de är. Samtidigt drar dock samma myn- dighet slutsatsen att de brister i undervisning i Sverige som redovisats i di- verse utvärderingar och granskningsärenden (jfr utvärderingen om engelsk- undervisningen) gör det möjligt att på ett övergripande plan kunna konstate- ra att ”vissa problemområden är vanliga år efter år” (Skolinspektionen, 2011b, s. 8). Dessvärre förefaller ämnet engelska vara ett sådant problemom- råde. Med utgångspunkt i en litteraturöversikt och i en enkätstudie, som rela- terar till våra erfarenheter av många kompetensutvecklingskurser för språk- lärare, diskuterar vi nedan aspekter av motivation till lärande, hur lärare kan

bli stärkta i sin yrkesroll, samt utvecklingen av undervisningspraktiker i syfte att möta de utmaningar som finns.

Det engelska språket har stort inflytande på dagens medielandskap. Med undantag för inhemska produktioner så kommer exempelvis majoriteten av de tv-program som visas i Sverige och övriga Norden från engelskspråkiga länder, främst Storbritannien och USA (Asp, 2011). Medan dubbning är vanligt i många europeiska länder, textas sådana program i vårt land. Eng- elska är också det dominerande språket på internet (Pimienta, Prado, & Blanco, 2009; Internet World Stats, 2014). Det är värt att poängtera att det inte bara är elever på högstadiet som påverkas av detta, utan även barn i ännu yngre åldrar som går i förskola eller på låg- och mellanstadiet (Kup- pens, 2010; Sylvén & Sundqvist, 2012), liksom äldre elever på gymnasiet. Svenska barn och ungdomar exponeras således ofta för engelska och de är också involverade i olika typer av aktiviteter på fritiden där engelska är van- ligt förekommande, till exempel när man spelar tv-/datorspel eller lyssnar på musik (Sundqvist, 2009; Olsson, 2011). Den situation som numera råder i svenska engelskklassrum finns även i en del jämförbara europeiska länder, såsom hos våra grannar i Norge (Simensen, 2010) och Finland (Forsman, 2004). Problemet med omotiverade elever i just engelskklassrum finns även i ett land som Rumänien, varifrån exempelvis Taylor (2013) ger en liknande bild. Inom en snar framtid kommer med stor sannolikhet även liknande be- skrivningar från andra typer av länder, kanske främst från länder i Sydostasi- en. Ushioda (2013a, 2013b) beskriver en sorts global trend, där det finns vad hon kallar motivationsdissonans (eng. motivational dissonance) mellan skol- engelska och extramural engelska.

I det som följer ger vi först en utförlig teoretisk bakgrund till den roll som motivation och det som på engelska benämns demotivation (definieras ned- an) samt läraren har för språklärandet. Därefter avgränsas artikeln till att handla om engelska som ett främmande språk och till att mer specifikt hand- la om den potential som finns idag för såväl engelskundervisning som att lära sig engelska. Därefter beskrivs Lärarlyftet, regeringens stora satsning på kompetensutveckling för verksamma lärare. Med detta som bakgrund pre- senteras sedan resultat från en liten enkätundersökning bland före detta Lä- rarlyftsdeltagare – alla språklärare. De deltog i en speciell Lärarlyftskurs som fokuserade på att utveckla lärares förmåga att överbrygga glappet mel- lan språk (här engelska) i och utanför skolan. Artikeln avslutas med en dis- kussion om demotivation, lärares egenmakt (eng. perceived teacher empo- werment, se nedan) och överbryggandet av just detta glapp.

I dokument Educare 2015:1 : Artiklar (sidor 49-58)