5 Syfte och problemformulering
8.3 Slutsatser och vidare forskning
Ur ett behandlingspedagogiskt perspektiv anser vi att resultatet i vår studie bekräftar vikten av att vara medveten om riskfaktorers betydelse för utvecklande av svårigheter
att flickor upplever sig ha en större problematik än vad pojkar upplever sig ha inom samma områden. Beror detta på att flickor faktiskt mår sämre? Eller som BRIS (2017) anger, att hjälpande instanser inte lyckas fånga upp ungdomar på grund av att de upplever att de blir svikna av vuxna i sin närhet. Kan det beror på som Lager (2009) menar att pojkar är mindre benägna att svara på personliga frågor? Eller är det som Hultén (2010) påtalar att forskningen inte kan svara på om det är en verklig ökning av psykisk ohälsa eller om det är kraven på att vi som människor ska må bra som gör att ohälsotalen ökar. Kan det vara så att flickor har fler kompensatoriska faktorer i sin omgivning än vad pojkarna har i och med att flickor vårdar sina relationer och enligt genuskontrakten får lära sig tidigt i livet att de ska ta ansvar för relationer till familj och vänner i större utsträckning än pojkarna. För även om flickorna upplever sig vara mer utsatta inom många områden så är det fortfarande pojkarna som använder cannabis i högre utsträckning. Hawkins m.fl. (1992) anser att det är den totala risksituationen som måste bedömmas tillsammans med de skyddande och kompensatoriska faktorer som finns tillgängliga. Flickor upplever att de varit utsatta för fler risker, samtidigt visar resultatet även att flickorna har skyddande och kompensatoriska faktorer i sin närhet. Om vi ska se vad resultaten i vår studie kan ha för betydelse för utbildning och praktik så så är det att flickor upplever sig mer utsatta och har därmed en stor risk för att hamna i exempelvis ett substansbrukssyndrom, dock så är det mycket färre flickor än pojkar som är aktuella för insatser enligt sifrorna vi fått fram. Vad detta beror på är viktigt att få ett svar på. Om det är så att flickor har skyddande faktorer som kan förklara att de inte är lika många som pojkar i behandling eller så är det så att vården som flickor söker sig till helt enkelt misslyckas att fånga upp dem och det kanske finns ett mörkertal bland flickor som självmedicinerar sina symptom. Så länge dessa flickor vänder sin problematik in i sig själva istället för att vara utåtagerande så utgör de inte ett hot mot andra och samhället på samma sätt som pojkarna. Pojkarna som enligt normerna kan vara mer utåtagerande och våldsamma syns på ett annat sätt. I vårt resultat finns det en signifikant skillnad mellan könen vad det gäller våldsamt beteende. Detta kan kanske förklaras med att vi undersöker en grupp med ungdomar som är i behandling, detta är de flickor som upptäckts, de flickor som enligt Andersson- Vogel (2016) är girlhood-as-crisis, de flickor som samhället och vårdnadshavare har tappat kontrollen över, de sk. ”the bad girl” flickorna.
I behandlingsarbete är det viktigt att skapa en allians med ungdomen, en allians som är hållbar över tid, så att flickorna och pojkarna vågar öppna upp och berätta och samtala om hur de mår och vad de tror att detta beror på. Det är även viktigt att vi som behandlare bemöter ungdomen åldersadekvat och efter dennes mognadsgrad, och inte tilltalar dem som att de vore yngre eller över deras huvud. Det finns ungdomar som gått igenom många kriser och svårigheter i livet som inte kommer att hamna i substansbrukssyndrom eller annan problematik. Dessa ungdomar har förmodligen kompensatoriska faktorer som överväger riskfaktorerna. De ungdomar som inte har dessa skyddande faktorer i sin närhet måste någon av samhällets olika instanser på någotvis lyckas att fånga upp. Då är det viktigt att lyssna till ungdomen, låta den känna sig bekräftad och att det finns någon vuxen i dess närhet som bryr sig om och ställer upp, någon som tar det de säger på allvar och inte omtolkar eller omskriver orsaken till problematiken. Någon professionell eller annan vuxen som är med på det ungdomen berättar, utgår från detta och på bästa möjliga sätt hjälper ungdomen till ett förändrat beteende eller liv utan att köra över och hitta egna lösningar utan i samråd med ungdomen försöka hitta ett alternativ och en motivation som kan fungerar här och nu. Ibland måste denna förändringsprocess gå väldigt långsamt och då får professionella ta sig de resurserna som behövs vad gäller tid och ekonomi, i andra fall kan
förändringsprocessen gå fram i ett snabbare tempo. I förändringsarbetet måste vi professionella lyssna till hur snabbt ungdomen vill och kan forcera framåt och hjälpa denne med att hitta de faktorer som är till hjälp till förändring.
Oavsett orsak så behövs det vidare forskning gällande om flickor mår sämre än pojkar. I utformandet av olika preventions- och behandlingsprogram kan det vara viktigt att ta med ett tydligt könsperspektiv då det enligt vår undersökning finns faktorer som påverkar flickor och pojkar olika mycket.
Referenser
Agrawal Arpana, Lynskey Michael T, Bucholz Kathleen K, Madden Pamela A F, Heath Andrew C, 2007. Correlates of cannabis initiation in a longitudinal sample of young women: The importance of peer influences. Preventive Medicine: An International journal devoted to practice and theory, 45(I), 31-34, doi: 10.1016/j.ypmed.2007.04.012 Almazidou Maria, Anderberg Mats, Borg Mattias, Dahlberg Mikael, Kainulainen Kari, Nilsson Ingegerd ”…” Williamsson Oskar, 2014. Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö– ungdomar i öppenvård år 2013. Rapport 2014:1 Hämtad 2016-12-13 http://socialutveckling.goteborg.se/uploads/Linneuniv_rapport.pdf
Anderberg Mats, Dahlberg Mikael, 2014.Ungdomar med missbruksproblem – en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Socialmedicinsk tidskrift 91(4), 348-359
Anderberg Mats, Dahlberg Mikael, 2015. Riskfylld alkoholanvändning hos ungdomar med cannabisproblem. Socialmedicinsk tidskrift 92 (4), 484-495
Anderberg Mats, Dahlberg Mikael och Wennberg Peter, 2017. Psychometric properties
of the UngDOK structured interview for adolescents with substance-use problems.
Nordic Studies on Alcohol and Drugs
Andershed Henrik, Andershed Anna-Karin, 2005. Normbrytande beteende i barndomen. Vad säger forskningen? Stockholm: Gothia förlag
Andersson-Vogel Maria, 2016. Psykisk ohälsa, utsatthet och en legitimerande oro- diskursiva förståelser av flickor som placeras vid särskilda ungdomshem.
Socialvetenskaplig tidskrift 23(2), 109-128
BRIS, 2017. Barns psykiska ohälsa-det är dags att bryta trenden. Rapport 2017:1. Stockholm: BRIS. Hämtad 2017-03-08 från https://www.bris.se
Bryman Alan, 2011. Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB
CAN, 2016. Fakta om Cannabis. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Hämtad 2016-12-12 från http://www.can.se/Fakta/cannabis/ Djurfeldt Göran, Larsson Rolf, Stjärnhagen Ola, 2010. Statistisk verktygslåda- samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur ESPAD, 2015. ESPAD report 2015 Results from the European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs. Luxenburg:European Monitoring Centre on Drugs and Drug Addiction, 2016 hämtad 20170402 från
www.espad.org/sites/espad.org/files/ESPAD_report_2015.pdf
Folkhälsomyndigheten, 2016. Risk- och skyddsfaktorer. Östersund:
Folkhälsomyndigheten. Hämtad 2016-12-12, från www.folkhalsomyndigheten.se Forkby Torbjörn, Olausson Solveig, Turner Russel, 2013. Cannabisanvändning bland ungdomar- en sammanställning av forskning för en kunskapsbaserad prevention. Rapport 2013:4. Göteborg: FoU Väst, Göteborgsregionens kommunalförbund hämtad
2016-12-15 från:
http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/ 2013/2013-04.pdf
Hall, Wayne, 2006. The mental health risks of adolescent cannabis use. PLoS Med 3(2): e39
Halvorsen Knut, 1992. Samhällsvetenskapligmetod. Lund: Studentlitteratur Hawkins David J, Catalano Richard F, Miller Janet Y, 1992. Risk and Protective Factors for Alcohol and Other Drug Problems in Adolescence and Early Adulthood: Implications for Substance Abuse Prevention. Washington: Psychological Bulletin no 1 1992 sid 64-105 hämtad 2017-02-01 från
https://cre8tiveyouthink.files.wordpress.com/2011/12/social-developmental-prevention-and-yd.pdf
Hirdman Yvonne, 1988. Genussystemet-reflexioner kring flickors sociala underordning Karlstad: Tidskrift för genusvetenskap/Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 3 1988 sid. 49-63 Tidskriftens ISSN: 2001-1377 hämtad 2017-01-24 från
http://ub016045.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/viewFile/1490/1303
Hultén Agnes
,
2010. Ledsna barn. Stockholm: Socialstyrelsen hämtad 2017-02-25 från: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/17952/2010-3-7.pdf Hüsler Gebhard, Plancherel Bernard, Werlen Egon, 2005. Psychosocial Predictors of Cannabis Use in Adolescents at Risk. Prevention Science, 6(3), 237-244.doi:10.1007/s11121-005-0009-y
Jenner Håkan, 2004. Motivation och Motivationsarbete: i skola och behandling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Kloos Angelica, Weller Ronald A, Chan Rebecca, & Weller Elisabeth B, 2009. Gender differences in adolescent substance abuse. Current Psychiatry Reports, 11(2), 120. doi:10.1007/s11920-009-0019-8
Lager, Anton, 2009. Varför drabbas kvinnor oftare av oro, ångest och depression?- En kunskapsöversikt. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut hämtad 2017-02-25 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12276/R2009-08-Varf%C3%B6r-drabbas-kvinnor-oftare-oro-angest-webb.pdf 2017-02-25
Patel Runa, Davidsson Bo, 2011. Forskningsmetodikens grunder- Att planera genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Patton George C, Coffey Carolyn, Carlin John B, Degenhardt Louisa, Lynskey Michael, & Hall Wayne, 2002. Cannabis Use And Mental Health In Young People: Cohort Study. BMJ: British Medical Journal, (7374). 1195.
Pedersen Mads Uffe, Vind Leif, Bækbøl Marianne, 2009. 13-17-årige piger der misbruger rusmidler og den behandling de tilbydes. Aarhus: Center for
Rounds-Bryant Jennifer L, Kristiansen Patricia L, Fairbank John A, & Hubbard Robert L, 1998. Substance use, mental disorders, abuse, and crime: Gender. Journal Of Child & Adolescent Substance Abuse, 7(4), 19
Silins Edmund, Hutchinson Delyse, Swift Wendy, Slade Tom, Toson Barbara, Rogers Bryan, 2013. Factors associated with variability and stability of cannabis use in young adulthood. Drug and Alcohol dependence 133452458.
doi:10.1016/j.drugalcdep.2013.07.003
Smirthwaite Goldina, Tengelin Ellinor, Borrman Therese, 2014. (O)jämställdhet i hälsa och vård. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Hämtad 2017-01-10 från http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-052-8.pdf?issuusl=ignore
Socialstyrelsen, 2013. Psykisk ohälsa bland unga.-Underlagsrapport till Barn och ungas hälsa, vård och omsorg 2013. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 2017-01-16 från www.socialstyrelsen.se
Ståhl, Zeth I, 2011. SPSS/PASW Den nödvändiga METOD_BOKEN Bok två – Enkel variansanalys, chitvåmetoden och Metodologier för Social och Samhällsvetenskaper. Växjö: Institutionen för Socialt Arbete, Linnéuniversitetet
Sundell Knut, 2008. Risk- och skyddsfaktorer för narkotikabruk i Andreasson Sven (Red.) Narkotikan i Sverige. Metoder för förebyggande arbete. En kunskapsöversikt. Östersund: Statens folkhälsoinstitut
Thurén Torsten, 2007. Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber AB
Tu Andrew, Ratner Pamela, Johnson Joy, 2008. Gender differences in the Correlates of Adolescents ´Cannabis Use. Substance Use & Misuse, 43(10),1438-1463.
Doi:1080/10826080802238140
Vetenskapsrådet, 2002. Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2016-12-15 från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wahlgren Lars, 2012. SPSS- Steg för steg. Lund: Studentlitteratur
Whaley Rachel B, Hayes Rebecca, Smith, Justin M, 2016. Differential Reactions to School Bonds, Peers, and Victimization in the Case of Adolescent Substance Use. Crime & Delinquency, 62(10), 1263-1285. doi:10.1177/0011128714541195