Utifrån vår studie visar förskollärarna att barnen ständigt rör sig och att planerade och spontana fysiska aktiviteter därför är nödvändiga i förskolan
Vi menar att barns framtida livsstil kan påverkas positivt av förskolans rörelseaktiviteter. Utveckling och lärande sker ständigt under såväl spontana som planerade aktiviteter i en verksamhet. Behovet av planerade rörelseaktiviteter är stort för att tillgodose barns behov av att utveckla sin rörelseförmåga och att ges goda möjligheter att stärka sin motorik. Genom spontana rörelseaktiviteter kan barnen få möjlighet till fri lek medan planerade aktiviteter leder till utveckling och lärande.
Förskollärarens kunskap om ämnet, deras intresse och deras attityd är faktorer som förbättrar och underlättar arbetet om fysisk aktivitet. Genom förskollärarens deltagande i rörelseaktiviteter ges barnen en positiv upplevelse, samtidigt får dem hjälp och stöd. Även detta påpekades i tidigare forskning och för att stimulera barns utveckling och lärande behöver barnen delta i planerade rörelseaktiviteter. Genom rörelse och fysisk aktivitet ges barnen möjligheter att öva sina motoriska färdigheter och skapa en positiv upplevelse av fysiska aktiviteter. Grunden för barns livslånga lärande läggs i förskolan, därför betonar vi i vår studie vikten av rörelseaktiviteter under denna fas, en fas som är tänkt att leda till att skapa en positiv uppfattning av rörelse och fysisk aktivitet.
9 VIDARE FORSKNING
I vår studie har vi undersökt förskollärares syn på barnens rörelseaktiviteter i förskolan. I vidare forskning skulle det kunna vara intressant att följa barn i deras dagliga
verksamhet, så att forskaren kan observera hur arbetet med fysiska aktiviteter avspeglas hos barnen. Genom observationsmetod hade vi kunnat följa upp barns intresse och vilja till olika rörelseaktiviteter. Det skulle också vara i intresse att se olika barns behov av olika rörelseaktiviteter. För vidare forskning skulle vi också kunna observera hur fysiska aktiviteter påverkar barns hälsa och välmående.
10 REFERENSLISTA
Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö- En kunskapsöversikt om samspelet mellan
lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning och handledning. Stockholm: Liber.
Cauwenberghe, Van, E., De Craemer, M., De Decker, E., De Bourdeaudhuij, I., Cardon, G. (2013). The impact of a teacher - led structured physical activity session on
preschoolers sedentary and physical activity levels. Journal of Science and Medicine in Sport. 16: 422- 426.
Danielsson, A., Auoja, K., Sandberg, M. & Jonsson, B. (2001). Rörelseglada barn. Ett
kursmaterial för rörelseutveckling med förskolebarn. Stockholm: Förlagshuset Gothia AB.
Ericsson, G. (2002). Lära ut – Upplevelser och lärande i naturen. Friluftsfrämjandet. Ericsson, I. (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer - en
interventionsstudie i skolår 1–3. Diss. Lund: Universitet.
Ericsson, I. (2005). Rör dig- lär dig: motorik och inlärning. Stockholm. Förlag: SISU idrottsböcker.
Eriksson Bergström, S. (2013). Rum, barn och pedagoger. Om MÖJLIGHETER och begränsningar i förskolans fysiska rum. Umeå: Tryck & Print.
Ekström, K. (2007). Förskolans pedagogiska praktik: ett verksamhetsperspektiv. Umeå Universitet.
Ellneby, Y. (2007). Barns rätt att utvecklas. Stockholm: Natur och kultur.
Folkhälsomyndigheten (2016). Psykisk hälsa- Nationella folkhälsoenkäten. Hälsa på lika villkor. Tillgänglig:https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-
statistik/statistikdatabaser-och-visualisering/nationella-folkhalsoenkaten/psykisk-halsa/ [2018- 08-26].
Grindberg, T. & Langlo Jagtøien, G. (2000). Barn i rörelse: Fysisk aktivitet och lek i förskola
och skola. Lund: Studentlitteratur.
Hannaford, C. (1997). Lär med hela kroppen: inlärning sker inte bara i huvudet. Jönköping: Brain Books AB.
Hultman, K. (2011). Barn, linjaler och andra aktörer: posthumanistiska perspektiv på
subjektskapande och materialitet i förskola/skola. Stockholm: University.
Iwarsson, A. (2012). Jan Björklund måste ge rörelse en tydlig plats i läroplanen. Tillgänglig: https://news.cision.com/se/friskis-svettis/r/jan-bjorklund-maste-ge-rorelse-en-tydlig-plats-i- laroplanen,c9232933
Kvale, S. & Brinkman, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Langlo Jagtøien, G., Hansen, K. & Annerstedt, C. (2002). Motorik, lek och lärande. Göteborg: Gyldendal Multicare.
Läroplanen för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2018). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/getFile?file=4001
Mårtensson, F. (2009). Lek I verklighetens utmärker. I: Jensen, Mikael & Harvard, Åsa (red.),
Leka för att lära: utveckling, kognition och kultur, Lund: Studentlitteratur AB
Nordlund, A. Rolander, I. Larsson, L. (1997). Lek, idrott, hälsa. Rörelse och idrott för barn. (2. Uppl.) Stockholm: Liber AB.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur AB.
Pramling-Samuelsson, I. & Sheridan, S. (2006). Lärandets grogrund. Studentlitteratur Renblad, K. & Brodin, J. (2012). Kvalitén i förskolan påverkar barns välbefinnande. Några
förskolechefers syn på den nya läroplanen och kvalitet i förskolan. (s.416–424). Jönköping:
Högskolan Jönköping.
Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts.
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB.
Szczepanski, A. (2007). Uterummet – ett märkligt klassrum med många lärmiljöer. I: Dahlgren, L O., Sjölander, S., Strid, J- Pl. & Szczepanski, A (red). Utomhuspedagogik som kunskapskälla.
Närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Säljö, R. (2005). Lärande & kulturella redskap. Falun: Nordstedts akademiska förlag. Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken - ett sociokulturellt perspektiv. (3. Uppl.), Lund: Studentlitteratur AB.
Trageton, A. (2012). Lek med material: konstruktionslek och barns utveckling. Stockholm: Runa.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer - inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Elanders Gotab. Tillgänglig:
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Yıldırım, G.& Akamca, G. (2017). The effect of outdoor learning activities on the development of preschool children. South Africa Journal of education, 37 (2): 1-10. Tillgänglig:
https://www.ajol.info/index.php/saje/issue/view/15887
Zamani, Z. (2016). Young children’s preferences: What stimulates children’s cognitive play in outdoor preschools? Journal of Early Childhood Research. 15(3): 256 -274.
11 BILAGOR
Bilaga 1
Information angående de intervjuade förskollärarna. Grundläggande information:
Kön ……….
Ålder ...
Vilken typ av utbildning har du? ...
När tog du din examen? ...
Är förskolan: Fristående …………... Kommunal ……
Hur länge har du jobbat inom detta yrket? …….
Frågor angående verksamheten
Hur ofta jobbar du med rörelseaktiviteter?
Deltar pedagoger i rörelseaktiviteter? Varför? Varför inte?
Har pedagogerna som deltar i rörelseaktiviteter förkunskaper, intresse och utbildning på det här området?
Planerar du rörelseaktiviteter eller är det bara spontant? Hur ser du på både aktiviteter.
Brukar ni använda er av de resurserna (miljö) som är tillgängligt när ni planerar rörelseaktiviteter? Berätta mer om miljön.
Har miljön någon definition för rörelseaktiviteter
Frågor gäller värderingar
Vad är ditt syfte med rörelseaktiviteter?
Hur utvärderar du rörelseaktiviteter som påverkar barns utveckling förr och nu i tiden?
Frågor gäller läroplanens mål
Vad tycker du om läroplanens för förskola Lpfö 18 målsättning “att förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande”? Och vad ser du för svårigheter kring att arbeta med
läroplansmålen?
Bilaga 2
Samtycke till medverkan i studentprojekt
Vi är två förskollärarstudenter Niyan & Teifa som studerar vid Malmöuniversitet. Det är vår sista termin på förskollärarutbildning och skriver ett examensarbete på 15
högskolepoäng.
Vi kommer att skriva examensarbete tillsammans, den rör sig om rörelseaktiviteter i förskolan utifrån förskollärares syn.
Metoden som vi använder är att intervjua förskollärare i olika förskola. Vi kommer att använda oss av diktafon som är en inspelningsmetod för att hjälpa oss att sammanställa intervjuerna. Dessutom kommer ljudinspelningen raderas när vi är klara med vårt arbete. Vi kommer avidentifiera alla personliga uppgifter efter studien är klar.
Undrar ni över någonting kontakta oss via telefon eller mail.
Niyan Tahir Tel. 070XXXXXXX niyantahir@hotmail.com TeifaQassab Tel. 070XXXXXXX tayfakasap@yahoo.com Åsa Delblanc Handledareasa.delblanc@mau.se