Slutsatser - Samverkan för personer med samsjuklighet Socionomprogrammet Examensarbete

Slutsatserna i denna uppsats visar att det finns ett behov av fortsatt forskning kring samverkan mellan hälso- och sjukvårdens psykiatri och missbruksvård samt socialtjänstens

missbruksvård. När uppsatsförfattarna väljer att ytterligare kasta strålkastarljuset på detta ämne i och med denna uppsats är förhoppningen att kan detta kan leda till att problematiken tas på större allvar av såväl professionella som beslutsfattare. De huvudsakliga slutsatserna är att samverkans olika aspekter främst rör organisatoriska aspekter, ekonomiska aspekter och kunskap. Problemet verkar dock inte vara kunskap och medvetenhet gällande den faktor att samverkan faktiskt behövs och varför. Problemet verkar snarare ligga på implementering och hur den på bästa sätt kan genomföras. Med studiens alla framgångsfaktorer kan dessa

svårigheter kanske underlättas, då de professionella snabbt kan få en överblick kring olika förslag på hur olika hinder kan försöka överbyggas.

Referenser

Anderson, S. E., Hennessy, C., Cornes, M., & Manthorpe, J. (2013). Developing inter-disciplinary and inter-agency networks: Reflections on a 'community of practice' approach. Advances in Dual Diagnosis, 6(3), 132-144. doi:

http://dx.doi.org/10.1108/ADD-05-2013-0013

Arksey, H., & O'Malley, L. (2005). Scoping studies: towards a methodological framework. International journal of social research methodology, 8(1), 19-32. doi:10.1080/1364557032000119616

Armstrong, R., Hall, B.J, Doyle, J., Waters, E. (2012). Waters Cochrane Update ‘Scoping the scope’ of a cochrane review, Journal of Public Health, 33:1, 147 –150.

doi:10.1093/pubmed/fdr015

Baldacchino, A., Greacen, T., Hodges, C. -., Charzynska, K., Sorsa, M., Saias, T., . . .& Baeck-Moller, K. (2011). Nature, level and type of networking for individuals with dual diagnosis: A european perspective. Drugs: Education, Prevention and Policy, 18(5), 393-401. doi: http://dx.doi.org.www.bibproxy.du.se/10.3109/09687637.2010.520171

Bjorkquist, C., & Hansen, GV. (2018). Coordination of services for dual diagnosis clients in the interface between specialist and community care. Journal of multidisciplinary

healthcare, 11, 233-243. doi: 10.2147/JMDH.S157769

Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology, Qualitative Research in Psychology, 3:2, 77-101, doi: 10.1191/1478088706qp063oa

Brown, A. H., Grella, C. E., & Cooper, L. (2002). Living it or learning it: Attitudes and beliefs about experience and expertise in treatment for the dually diagnosed. Contemporary Drug Problems: An Interdisciplinary Quarterly, 29(4), 687-710. doi:

https://doi.org/10.1177/009145090202900403

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Liber.

Burnett, R., Porter, E., & Stallings, K. (2011). Treatment options for individuals with

dual diagnosis. Journal of Human Behavior in the Social Environment, 21(7), 849-857. doi: http://dx.doi.org.www.bibproxy.du.se/10.1080/10911359.2011.616426

Canaway, R., & Merkes, M. (2010). Barriers to comorbidity service delivery: the complexities of dual diagnosis and the need to agree on terminology and conceptual frameworks. Australian health review : a publication of the Australian Hospital Association, 34(3), 262–268. doi: https://doi.org/10.1071/AH08723

Cleary, M., Hunt, G. E., Maheson, S., & Walter, G. (2009). Views of australian mental health stakeholders on clients' problematic drug and alcohol use. Drug and Alcohol

Review, 28(2), 122-128. doi:10.1111/j.1465-3362.2008.00041.x

Danermark, Berth (2000). Samverkan – himmel eller helvete? Förlagshuset Gothia.

Danermark, Berth. & Kullberg, Christian. (1999). Samverkan: välfärdsstatens nya arbetsform. Studentlitteratur.

Davidson, L., & White, W. (2007). The concept of recovery as an organizing principle for integrating mental health and addiction services. The Journal of Behavioral Health Services & Research, 34(2), 109-120. doi:

http://dx.doi.org.www.bibproxy.du.se/10.1007/s11414-007-9053-7

Fantuzzi, C., & Mezzina, R. (2020). Dual diagnosis: A systematic review of the organization of community health services. International Journal of Social Psychiatry, 66(3), 300–310. doi: https://doi.org/10.1177/0020764019899975

Folkhälsomyndigheten. (2020). Vad är psykisk hälsa? Hämtad den 28 januari 2021 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/

Forsberg, C. & Wngström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning (4.uppl.) Natur och Kultur.

Groenkjaer, M., de Crespigny, C.,Liu,D., Moss, J., Cairney, I., Lee, D.,Procter, N., & Galletly, C. (2017) “The Chicken or the Egg”: Barriers and Facilitators to Collaborative Care for People With Comorbidity in a Metropolitan Region of South Australia, Issues in Mental Health Nursing, 38:1, 18-24, doi: 10.1080/01612840.2016.1233596

Håkansson, Anders. (2014). Addiction treatment in social services and health care. A Swedish model to challenge. Läkartidningen. 111. 136.

Johnson, B., Richert, T., & Svensson, B. (2017). Alkohol- och narkotikaproblem (1 uppl.). Studentlitteratur

Kunskapsguiden (2020). Behandling vid samsjuklighet. Hämtad den 29 januari 2021 från https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/missbruk-och-beroende/behandling-och-stodinsatser-vid-missbruk-och-beroende/behandling-vid-samsjuklighet/

Kunskapsguiden. (2019). Samverkan. Hämtad den 29 januari 2021 från

https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/missbruk-och-beroende/familjeorienterat-arbetssatt/samverkan

Källmén, H., Hed, A., & Elgán, T. H. (2017). Collaboration between community social services and healthcare institutions: The use of a collaborative individual plan. NAT Nordisk Alkohol & Narkotikatidskrift, 34(2), 119-130. doi:

https://doi.org/10.1177/1455072517691059

Levac, D., Colquhoun, H., & O’Brien, K.K., (2010). Scoping studies: advancing the methodology. Implementation Science, 5:69. doi:10.1186/1748-5908-5-69

Matscheck, D., & Piuva, K. (2020). Integrated care for individuals with mental illness and substance abuse – the example of the coordinated individual plan in Sweden, European Journal of Social Work, doi: 10.1080/13691457.2020.1843409

McKee, S. A. (2017). Concurrent substance use disorders and mental illness: Bridging the gap between research and treatment. Canadian Psychology, 58(1), 50-57. doi:

http://dx.doi.org.www.bibproxy.du.se/10.1037/cap0000093

Morisano, D., Babor, T. F., & Robaina, K. A. (2014). Co-Occurrence of Substance use Disorders with other Psychiatric Disorders: Implications for Treatment Services. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 31(1), 5–25. doi: https://doi.org/10.2478/nsad-2014-0002

Nationalencyklopedin. Missbruk. Hämtat 2020-01-01. Hämtad den 29 januari från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/missbruk

Ness, O., Borg, M., Semb, R., & Karlsson, B. (2014). “Walking alongside:” collaborative practices in mental health and substance use care. International Journal of Mental Health Systems, 8, 8. doi: 10.1186/1752-4458-8-55

Padwa, H., Guerrero, E. G., Braslow, J. T., & Fenwick, K. M. (2015). Barriers to serving clients with co-occurring disorders in a transformed mental health system. Psychiatric Services, 66(5), 547-550. doi: 10.1176/appi.ps.201400190

Palmieri, C. D., & Accordino, M. P. (2004). Dual diagnosis: Effective treatment and barriers to recovery. Journal of Applied Rehabilitation Counseling, 35(4), 35-41. doi:

10.1891/0047-2220.35.4.35

Pinderup, P. (2018). Challenges in working with patients with dual diagnosis. Advances in Dual Diagnosis, 11(2), 60-75. doi:

http://dx.doi.org.www.bibproxy.du.se/10.1108/ADD-11-2017-0021

Staiger, P. K., Long, C., & Baker, A. (2010). Health service systems and comorbidity: Stepping up to the mark. Mental Health and Substance use: Dual Diagnosis, 3(2), 148-161. doi: 10.1080/17523281003733514

Sterling, S., Chi, F., & Hinman, A. (2011). Integrating care for people with co-occurring alcohol and other drug, medical, and mental health conditions. Alcohol Research & Health, 33(4), 338-349.

Socialstyrelsen (2019). Kartläggning av samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och beroendeproblematik. [2019-11-6481] Hämtad den 3 januari 2021 från

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-11-6481.pdf

Socialstyrelsen. (2019). Ny kartläggning av samsjuklighet i psykisk ohälsa och

beroendeproblematik. Hämtad den 2 januari 2021 från https://www.socialstyrelsen.se/om- socialstyrelsen/pressrum/press/ny-kartlaggning-av-samsjuklighet-i-psykisk-ohalsa-och-beroendeproblematik/

Torrens, M., Rossi, P. C., Martinez-Riera, R., Martinez-Sanvisens, D., & Bulbena, A. (2012). Psychiatric Co-Morbidity and Substance Use Disorder: Treatment in Parallel System or in One Integrated System? Substance Use & Misuse, 47(8/9), 1005-1014.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad den 25 januari 2021 från

https://www.vr.se/download/18.68c009f71769c7698a41df/1610103120390/Forskningsetis ka_principer_VR_2002.pdf

Widmark, C., Sandahl, C., Piuva, K., & Bergman, D. (2011). Barriers to collaboration between health care, social services and schools. International journal of integrated care, 11, e124. https://doi.org/10.5334/ijic.653

Wiktorowicz, M., Abdulle, A., Di Pierdomenico, K., & Boamah, S. A. (2019). Models of concurrent disorder service: Policy, coordination, and access to care. Frontiers in Psychiatry, 10, 18. doi: 3389/fpsyt.2019.00061

Wirbing, P., & Ortiz, L. (2014). Riskbruk & beroende- beroendelära för socialtjänsten. (1 uppl.). Gothia fortbildning

In document Samverkan för personer med samsjuklighet Socionomprogrammet Examensarbete (Page 46-53)