Att enbart elva intervjuer inte kan täcka in vad samtliga personer med blindhet anser om användbarheten hos de naturliga ledytorna i utomhusmiljö. Studiens syfte har emellertid inte varit att undersöka vad samtliga personer mad blindhet anser om naturliga ledytors användbarhet vid orientering och förflyttning i utomhusmiljö. Utan har istället haft för avsikt öka kunskapen kring användbarheten hos de naturliga ledytorna, då resultaten från den genomförda litteraturstudien visar på en avsaknad av tidigare forskning i ämnet.
Att svagheter med den använda metoden dels har varit att studien enbart baseras på intervjuer, samt att intervju som metod bara baseras på respondenternas egna utsagor. Utsagor som inte kan verifieras, då observationer inte genomförts och att respondenterna inte själva ser den miljö de beskrivit. Samtidigt är det just respondenternas egna utsagor och uppfattningar som varit syftet att studera i denna studie. Frågeställningarna utgår från vad personer med blindhet uppger och
anser om naturliga ledytor, vilket således innebär att svaren på frågorna inte hade kunnat besvaras på annat sätt än att fråga den tilltänkta gruppen.
9
Rekommendationer
Nedan ges ett antal rekommendationer som är baserade på den sammanvägda information som framtagits i samband med denna studie. Dessa rekommendationer är utformade av forskaren och har därmed inte någon direkt vetenskaplig grund. Rekommendationerna riktar sig till de som planerar taktila ledstråk i dagens utomhusmiljöer.
Utnyttja de naturliga ledytorna som redan finns i miljön och/eller skapa nya naturliga ledytor vid nyanläggning.
Utnyttja det faktum att personer med blindhet inte enbart orienterar sig med hjälp av taktilitet, utan också använder sig av sitt hörsel-, lukt- och kinestetiska sinne.
Reflektera över att ett ledstråk ska vara taktilt, inte visuellt. Åter igen bör vikten av ledstråk utan glapp och hinder poängteras, det eftersom brukarna av stråken varken kan förutspå eller överblicka sin förflyttningssträcka.
Att vara lyhörd för vad synnedsatta efterfrågar i den offentliga miljön. Samt att planera efter befintlig kunskap som grundar sig på flera personers sammanvägda åsikter.
Kontakta landets syncentraler, då de har lång erfarenhet av vad som personer med blindhet tenderar att anse vara mest användbart att orientera och följa i utomhusmiljö.
10
Fortsatt forskning
Eftersom studien inte kan anses ge en heltäckande bild av hur samtliga personer med blindhet upplever de naturliga ledytors användbarhet vid orientering och förflyttning i utomhusmiljö, så är det därför viktigt att forskning inom ämnet fortlöper. Genom fortsatta studier av användbarheten hos de naturliga ledytorna ökar möjligheterna för att skapa mer tillgängliga och användbara utomhusmiljöer för personer med blindhet. Utifrån denna studies resultat och slutsatser kan följande konstateras:
Att utbildning vad det gäller detaljutformningens betydelse är av stor vikt. Det finns idag en bristande kunskap hos de som planerar, anlägger och underhåller dagens utomhusmiljöer och kunskapsnivåerna behöver därmed förstärkas.
Att allmänheten behöver informeras om ledstråkens existens och relevans för att personer med blindhet ska kunna orientera och förflytta sig på ett självständigt sätt i utomhusmiljö. Upplysningar sker förslagsvis via informationskampanjer.
Att ytterligare studier behöver genomföras som studerar de naturliga ledytornas användbarhet för att säkra fakta om dess suveränitet. Vidare studier sker förslagsvis genom observationsstudier, där det är möjligt att studera vad personer med blindhet använder för ledytor i praktiken. En jämförelse mellan studiernas resultat hade kunnat visa på eventuella skillnader mellan vilka ledytor som anges och vilka ledytor som faktiskt används i praktiken av undersökningsgruppen i utomhusmiljö.
Att undersöka syncentralernas roll gällande vilka ledytor som personer med blindhet följer och anger att de följer i utomhusmiljö. Syncentralerna har stor möjlighet att påverka undersökningsgruppens val av ledytor, eftersom de tränar och informerar om utomhusmiljön som brukarna ska orientera och förflytta sig i. Det innebär troligtvis att de ledytor som syncentralerna visar för brukarna också är de ledytor
påverkan på forskningsresultaten är därför vidare studier i denna fråga viktiga.
Att ytterligare studier behövs för att undersöka användbarheten i mötet mellan två material. Denna studies resultat indikerar på att personer med blindhet anser att den taktila kanten mellan exempelvis asfalt och gräs är en användbar ledyta. Vilket också bekräftas av tidigare studier och skrifter. Men samtidigt beskriver någon respondent att den taktila övergången mellan naturliga och artificiella ledytor kan vara svår att upptäcka. Tvetydigheten indikerar därmed på att vidare studier behöver bedrivas gällande vilka taktila övergångar som är användbara för personer med blindhet vid orientering och förflyttning i utomhusmiljö.
11
Referenser
LITTERÄRA REFERENSER
Bendixen, K. & Benktzon, M., (2013). “Design for All in Scandinavia -A strong concept”, Applied Ergonomics.
http://dx.doi.org/10.1016/j.apergo.2013.03.004(Hämtad 2014-05-01). BFS 2011:5 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och
användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och
orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader (ALM 2). Karlskrona: Boverket.
BFS 2013:9 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser (HIN 3). Karlskrona: Boverket.
Blasch, B.B., La Grow, S.J., De l`Aune, W.R., (1996). Three aspects of coverage provided by the long cane: object, surface, and foot-placement preview. Journal of Visual Impairment & Blindness July/Aug, 295-302.
Blasch, B.B., Wiener, W.R., Welsh, R.L (eds.), (1997). Foundations of Orientation and Mobility Second ed. New York: The American Foundation for the Blind.
Boverket (2005a). Tillgängliga platser – En bakgrund till Boverkets föreskrifter om användbarhet och tillgänglighet på allmänna platser och områden för anläggningar än byggnader, ALM. Karlskrona.
Boverket (2005b). Enklare utan hinder. Karlskrona.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga
forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Esaiasson, P, Gilljam, M, Oscarsson, H., Wängnerud, L. red.
(2012). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4., [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik.
Farr, A., Tristan Kleinschmidt, T., Yarlagadda, P., Mengersen, K. (2012) Wayfinding: A simple concept, a complex process. Transport
Reviews. A Transanational Transdiciplinary Journal, 32:6, 715 – 743. Gillham, B., (2008). Forskningsintervjun: tekniker och genomförande. Lund:
Studentlitteratur.
Gitlin, L.N. (1999). Testing home modification intervention: Issues of theory, measurement, design and implementation. Annual Review of Gerontology and Geriatrics 18, 190-246.
Geruschat, D. & Smith, A.J., (1997). Low vision and mobility. I Foundations of orientation and mobility, Utgiven av Bruce B.B., William R.W. and Welsh R.L. New York: The American Foundation for the Blind. Gohdes, D.M., Balamurugan, A., Larsen, B.A., Maylahn, C., (2005).
Age-related eye diseases: an emerging challenge for public health professionals. Prev Chronic Dis [serial online] Juli (3).
Havik, E., Melins-Dankers B. JM, Steyvers F. JJM., Kooijman A. C. (2012). “Accessibility of Shared Spaces for visually impaired persons: An inventory in the Netherlands”, British Journal of Visual Impairment 30:132.
Holmberg, B., Ståhl, A., Almén, M., Wennberg, H. (2008). Tillgänglighet, trygghet och andra subjektiva aspekter. I Trafiken i den hållbara staden. Hydén, C., (red.). Lund: Studentlitteratur.
Holmberg, B. & Knutsson, Å. (2008). Mål. I Trafiken i den hållbara staden. Hydén, C., (red.). Lund: Studentlitteratur.
Högström, E. (2012). Kalejdoskopiska rum. Diskurs, materialitet och praktik i den decentraliserade psykiatriska vården. Doktorsavhandling Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan.
ISO TC 173/WG7 N148, Date 2006-12-29, ISO draft DIS 23599, ISO/TC 173/WG7 Secreteriat. Assistive products for persons with vision impairment - Tactile walking surface indicators. walking surface indicators. I N148, Date 2006-12-29, Utgiven av; ISO. Draft. Iwarsson, S., & Slaug, B. (2001). The housing enabler. An instrument for
assessing and analyzing accessibility problems in houses. Nävlinge & Staffanstorp: Veten & Skapen HB & Slaug Data Management.
Iwarsson, S. & Ståhl, A. (2003). Accessibility, usability and universal design – positioning and definition of concepts describing person-environment relationship. Disability & Rehabilitation 25 (2), 57-66.
Kielhofner, G. (1992). Conceptual foundation of occupational therapy. Philadelphia: F. A. Davis Company.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Kylén, J-A. (2004). Att få svar: intervju, enkät, observation. 1. uppl. Stockholm:
Laitinen, A., Koskinen S., Härkänen, T., Reunanen, A., Laatikainen, L., Aromaa, A., (2005). A nationwide population-based survey on visual acuity, near vision, and self-reported visual function in adult
population in Finland. Ophtalmology 112 (12), 27-37.
Lawson, M.P. (1983). Environment and other determinants of well-being in older people. The Gerontologist 23, 349-357.
Lawson, M.P. & Nahemow, L. (1973). Ecology and the aging process. Utgiven av C. I: Eisdorfer, Lawson, M.P., (red.)The psychology of adult development and aging. Washington, DC: American Psychological Association.
Leine, B. & Hellström, L. (2012). Tilltalande tillgänglighet – Om utformning av allmänna platser utomhus – för alla människor. Arkus Rapport 3/2012. Borlänge: Arkus och Trafikverket.
Lu, J.Y., Siu, K.W.M., Xu, P. (2009), “A comparative study of tactile paving design standards in different countries”, Journal of Communication and Computer, Vol. 6 No. 3, 47-54.
Newman, E. (2009). Kulör & kontrast: ljushetskontrastens betydelse för personer med synnedsättning. Stockholm: Svensk byggtjänst.
Newman, E. (2010). Att vara blind på passage och perrong: som en resa utan skyltar och signaler. Licentiatavhandling Lund: Lunds universitet. Passini, R. & Proulx, G. (1998). Wayfinding without vision: An experiment with
congenitally, totally blind people. Environment and Behaviour 20, 236-237.
Prop. (1985/86:1). Förslag till ny plan- och bygglag.
Prop. (1999/2000:79). Från patient till medborgare-en nationell handlingsplan för handikappspolitiken. Utgiven av Socialdepartimentet, Stockholm. Rieser, J.J & Garing, A. (1994). Spartial orientation. Encyclopedia of human
behavior 4, 287-295.
Robertson, B.S. (2001). British antidiscrimination legislation and wayfinding in buildings in Scotland. Journal of Visual Impairment & Blindness, 69-79.
Rogers, M.D. & Robert, W.E. (2005). Materials testing in long cane design: Sensitivity, Flexibility, and Transmission of vibration. Journal of visual Impairment & Blindness 99 (11), 696-706.
Schroeder, B.J., Rouphail, N.M., Wall Emerson, R.S. (2006). Exploratory analysis of crossing difficulties for blind and sighted pedestrians at channelized turn lanes. Transportation research record; Journal of transportation research board 1956 (Planning and Administration), 94-102.
Svensson, Å., Jonsson, L., Hydén, C. (2007). Separation between pedestrians and bicyclists. 3rd Urban Street Symposium, June 24-27, Seattle, Washington.
SFS (1987:10) Plan- och bygglag (PBL). Utgiven av Miljödepartimentet. Stockholm.
SFS (2010:900) Plan- och bygglag (PBL). Utgiven av Socialdepartementet. Stockholm.
Silverstone, B., Lang, M.A., Rosenthal, B.P., och Faye, E.E. (2000a). The Lighthouse handbook on vision impairment and vision rehabilitation, 2 vols. Vol. Vision Rehabilitation: Oxford University Press. Oxford. Silverstone, B., Lang, M.A., Rosenthal, B.P., och Faye, E.E. (2000b). The
Lighthouse handbook on vision impairment and vision rehabilitation, Volume vision impairment, 1 vols. Vol. Vision Impairment: Oxford University Press. Oxford.
Siu, K.W.M., (2012) Accessible park environments and facilities for the visually impaired. Facilities. Vol. 31 No. 13/14, 2013. 590-609.
Statens Vegvesen Vegdirektoratet (2013). Veifinning i bygg og uteområder - Utarbeidelse av grunnlag for veiledning. Norge.
Ståhl, A. & Almén, M. (2007). Hur orienterar personer som är blinda längs ett kontinuerligt ledstråk? Slutrapport. Kristianstad: Vägverket Region Skåne.
Ståhl, A., Almén, M., Wemme, M. (2004). Att orientera med hjälp av ledytor: blinda testar taktiliteten i ytor med olika material och struktur. Borlänge: Vägverket.
Trafikverket (2010). Attraktiva stadsrum för alla – Shared Space. Borlänge. Trafikverket (2013). Kontinuerligt ledstråk i Borlänge - Studie av fyra personer
som är blinda och deras promenader längs stråket. Borlänge.
Ullenhag, E. (2014). Så ska alla kunna få chans att delta. Svenska Dagbladet. 3 mars. http://www.regeringen.se/sb/d/18441/a/235265 (hämtad 2014-05-01).
UN (1993). Standard rules on the equalization of opportunities for people with disabilities. New York: United Nations (UN).
VGU (2012). Vägar och gators utformning. Borlänge: Vägverket.
Vägverket (2008). Exempelkatalog för enkelt avhjälpta hinder– Utformning av statens allmänna vägar med hänsyn till HIN 1. Borlänge.
Wahl, H.W. & Oswald, F. (2000). The person-environment of vision
impairment. I The Lighthouse handbook on vision impairment and vision rehabilitation, Utgiven av B. P. R. Silverstone, B., Lang, M.A., Faye, E.E., New York: Oxford University Press.
Westergården, A. (2012). Utformning av det taktila ledstråket – En studie i kopplingen mellan teori och praktik. Kandidatuppsats Karlskrona: Blekinge Tekniska Högskola.
WHO (2001) International classification of functioning, disability and health (ICF). Geneva: World Health Organization. International
classification of disease, (ICD-10) WHO 2010. http://
apps.who.int/classifications/icd10/browse/2010/en#/H53.1 (Hämtad 2014-05-01).
Whitstock, H.R., Frank, L., Haneline, R. (1997) Dog guides. I Foundations of orientation and mobility, Utgiven av Bruce B.B., William R.W. and Welsh R.L. New York: The American Foundation for the Blind. Yablonski, M.S. (2000). Functional Orientation and Mobility. I The lighthouse
handbook on vision impairment and vision rehabilitation, utgiven av B. Silverstone, M. A. Lang, B. P. Rosenthal and E. E. Faye. New York: Oxford University Press.
Øvstedal, L., Lid, I.M., Lindland, T. (2005a). “How to evaluate the
effectiveness of a tactile surface indicator system?”, Paper Presented at the Vision2005, London 4–7 April.
Øvstedal, L., Lid, I.M., Lindland, T. (2005b). “On our way to establishing national guidelines on tactile surface indicators?” Paper Presented at Vision2005, London 4–7 May.
INTERVJUFÖRTECKNING
Respondent 1 (2014-03-13) Respondent 2 (2014-03-17) Respondent 3 (2014-03-17) Respondent 4 (2014-03-18) Respondent 5 (2014-03-18) Respondent 6 (2014-03-19) Respondent 7 (2014-03-20) Respondent 8 (2014-03-20) Respondent 9 (2014-03-25) Respondent 10 (2014-03-25) Respondent 11 (2014-04-03)BILDREFERENSER
1). Teknikkäpp.http://www.flickr.com/search/?l=comm&mt=all&adv=1&w=all&q=cane +blind&m=text (hämtad 2014-05-01)
(Creative Commons-licensed content for commercial use).
Övriga fotografier i arbetet är tagna av författaren, Anna Westergården.
FIGURFÖRTECKNING
Figur 1 (s. 36). Esaiasson, P, Gilljam, M, Oscarsson, H., Wängnerud, L. red. (2012).
Figur 2 (s. 40). Författarens illustration av analysprocessen av det insamlade materialet.
Figur 3 (s. 42). Författarens illustration av förhållandet mellan miljö-, person- och aktivitetskomponenten.
Bilaga 1
MATRIS: FRÅGEUNDERSÖKNING
Deltagarkod 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Uppvuxen i ett annat land
med andra vanor Självuppfattad känseln
under fötterna ¹ 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2
Har fått rehabilitering
utomhus X X X X X X X X X
Brukar röra sig självständigt utomhus
i kända miljöer X X X X X X X X X X
Brukar röra sig självständigt utomhus
i okända miljöer X X X X X
Hur många gånger i veckan som självständig orientering
sker utomhus ² D 5 D D 0 D D D D 3 D
Vilken typ av hjälpmedel
används ³ T/L T T/L T L T T/H T T T/L T/H
Vilken käppteknik brukar
användas ⁴ K K K P - P K G K K G
X= Ja
¹ Respondenterna graderade sin känsel under fötterna utifrån alternativen; Mycket bra (1), Bra (2), Varken bra eller dålig (3), Dålig (4), Mycket dålig (5), Vet inte.
² D= Dagligen
³ T= Teknikkäpp, L= Ledsagare, H= Ledarhund
Bilaga 2
FRÅGEFORMULÄR
Information kring studien, deras rättigheter och intervjuns tillvägagångsätt.
Inledande fråga
Om du tänker på en sträcka som du brukar gå, exempelvis till mataffären eller vårdcentralen? - Vad använder du då i miljön för att kunna orientera dig?
Samtalet övergår till frågeundersökning
Kön? Man Kvinna
Antal år med blindhet? ___ år
Har du någon annan funktionsnedsättning utöver blindhet och i så fall vilken?
Ja Nej Vet inte
Är du uppvuxen i ett annat land med andra vanor? Ja
Nej Vet inte
Hur är din känsel under fötterna? Mycket bra (1)
Bra (2)
Varken bra eller dålig (3) Dålig (4)
Mycket dålig (5) Vet inte
Har du fått rehabilitering utomhus? Ja
Nej Vet inte
Brukar du på ett självständigt sätt röra dig utomhus i kända miljöer? Ja
Nej Vet inte
Brukar du på ett självständigt sätt röra dig utomhus i okända miljöer? Ja
Nej Vet inte
Hur många gånger i veckan brukar du på ett självständigt sätt röra dig utomhus?
___ ggr
Vilken typ av hjälpmedel brukar du använda dig av? Teknikkäpp
Ledarhund Ledsagare
Vilken käppteknik brukar du använda? Pendelteknik
Glidteknik Diagonalteknik Kombinerad
Samtalet övergår i samtalsundersökning
Huvudfråga;
Hur orienterar du dig utomhus? -vad i miljön använder du? Underfrågor;
Upplever du att du använder andra sinnen vid orientering utomhus? - Vilka? - På vilket sätt?
Är du bekant med de olika kategorierna inom taktila ledytor? - Har du blivit tränad via syncentralen i att använda ledytor? Vilka ledytor föredrar du att använda dig av och varför?
Kan du komma och tänka på någon plats där svårigheter kring orientering uppkommer i samband med olika ledytor? (beskriv svårigheten)
Upplever du att valet av ledytor är olika mellan sommar- och vinterklimat? Till sist, anser du att du idag kan orientera dig utomhus på ett självständigt
sätt med hjälp av taktila ledytor?