Sociala relationer

4.2.1  Samtalsämnen  och Gemenskap

Då Lenny arbetar  med  människor, menar  han  att  Barometern  bidrar  med  samtalsämnen   vilket  gör  att  han  alltid  har  något  att  prata  med  människor  om.  Även Håkan betonar att det hjälper  honom  i  arbetet  att  konsumera  lokala  nyheter: “Det  finns  en  poäng  med  att  

jag  läser  tidningen  varje  dag  i  och  med  att  jag  undervisar  i  samhällskunskap  så  då  är   det   rätt   bra   att   kunna   hänga   med.   Därför   känner   jag   nog   lite   extra   att   jag   måste konsumera   viss   lokalpress”. Håkan berättar   om   att   han   pratar   om   saker   han   läst   i  

Barometern   även   i   privata   sammanhang. Lenny gillar   att   prata   om   innehåll   ur   Barometern  på  sociala  medier  och  i  fikarummet  men  han  ser  det  inte  som  jätteviktigt  att   ha   läst   tidningen   eftersom   att   han   ofta   kan   vara   delaktig   i   diskussionerna   till   viss   del   ändå. Sune menar  att  Barometern  är  en  bra  kanal  för  att  veta  vad  som  är  på  agendan.   Han  lever  i  princip  för  att  få  diskutera  Barometern  i  sociala  sammanhang  och  han  gör   det   både   när   han   samåker   till   arbetet   och   i   princip   dagligen   på   sociala   medier. Karin använder  sig  av  material  ur  Barometern  både  i  privata  och  jobbsammanhang.  Hon  talar   ofta  om  olika  innehåll  med  sin  man, sin granne eller sina arbetskamrater  men  använder   även  sig  av  Barometern  i  sin  undervisning.

Bettan   berättar   att   det   är   ofta   hon   pratar   om   saker   hon   läst   i   tidningen   på   rasterna   på   jobbet.   Hon   berättar  att   det   ofta  är   något   varje   dag.   Hon   tycker   det   är   viktigt   att  vara   med   i   dessa   diskussioner   eftersom   att   det   underlättar   för   att   bli   en   del   i   gemenskapen   och  för  att  kunna  hänga  med  i  samtalen. Rudolf menar  att  det  inte  finns  något  alternativ   till   Barometern   som   diskussionsunderlag   gällande   lokala   frågor. Bettan anser   att   läsningen  av  Barometern  på  så  sätt  har  förbättrat  hennes  sociala  relationer. Samma sak kan ses hos Anna,  hon  diskuterar  ofta  Barometerns  innehåll  på  fikaraster  och  vill  därför   ha  läst  tidningen  så  att  hon  kan  vara  med  i  dessa  diskussioner.  Har  hon  missat  att  läsa   tidningen  på  morgonen  så  läser  hon  den  på  kvällen  just  för  att  inte  helt  missa  det  som   står  i  tidningen. Rune diskuterar  saker  från  barometern  både  i  privata  sammanhang  och  i   fikarummet  på  arbetet.  Han  tycker  det  är  viktigt  att  kunna  delta  i  sådana  samtal  och  att  

det  är  ett  stort  skäl  till  varför  han  bör  läsa  nyheter  över  lag.  Även Rudolf tycker  det  är   viktigt   att   ha   läst   Barometern   för  att   kunna   diskutera   det   i   sociala sammanhang, “Det  

finns  ett  värde  i  det,  och  det  är  att  man  kommer  till  jobbet  på  morgonen  och  det  finns   saker  att  diskutera.”

Håkan   förklarar   att   fotbollslaget   Kalmar   FF   är   viktigt   när   det   gäller   att   hitta   samtalsämnen.  Han  förklarar  att  det  finns  ett  stort  lokalt  intresse  för  fotbollslaget  och  att   det  är  viktigt  att  kunna  följa  med  i  de  diskussionerna  vare  sig  han  är  fotbollsintresserad   eller  inte.  Detta  tycker  även Rudolf och  menar  att  trots  att  han  egentligen  har  ett  stort   fotbollsintresse  så  läser  han  och  diskuterar  gärna nyheter kring Kalmar FF.

Alla  våra  respondenter  använder  sig  av  Barometern  för  att  få  samtalsämnen  och  kunna   delta   i   diskussioner   i   sociala   sammanhang.   Flera   av   våra   respondenter   använder   även   material  från  Barometern  till  sitt  arbete. Vikten  av  de  sociala  relationerna  återkommer  i   två   av   Maslows   (1987) steg: love and belonging och self-esteem, vilka innebär att människor vill ha och ge kärlek i relationer och även bidra till självkänsla genom att få uppskattning av andra människor. Att  få  vara  delaktig  i  sociala  sammanhang  är  därmed   ett   stort   grundläggande   behov   hos   människan.   Berelson   (1949)   talar   om   medieanvändningen   för   social   kontakt   och   social   prestige   i   det   han   kallar   irrationellt   användande. Detta kan liknas vid Elliots (1997)   instrumentella   medieanvändning   och   hennes   kategori   för   utbyte   vilken   hon   kallar   socialisering   och   social   interaktion.   Att   använda   Barometern   för   att   få   samtalsämnen   är   enligt   uses   and   gratifications   ett   instrumentellt  användande  då  är  användning  för  ett  specifikt  syfte.  Enligt  Rubin  (2009)   så   kan   det  instrumentella  användandet   leda   till   att   en   ökad   involvering   i   ämnet.  Detta   återfinns  i  empirin  då  respondenterna  läser  för  att  kunna  delta  i  diskussioner.

4.2.2  Läsa  om  folk  man  känner

Alla   respondenterna   berättar   att   de   uppskattar   att   läsa   om   personer   de   känner   i   Barometern. Håkan berättar  om  att  det  är  kul  när  tidningarna  skriver  bra  saker  om  hans  

arbete  eller  om  de  skriver  något  bra  om  någon  han  känner.  Även Anna påpekar  att  det  är   kul   att  läsa   om   personer   hon   känner   och   berättar   att   hon   blev   extra   glad   den   gång   då   hennes son var med i tidningen. Rudolf menar  även  att  de  tillfällen  har  blivit  extra  glad   av   Barometern   är   då   han   har   läst   om   personer   han   känner. Karin läser   alltid   familjesidorna  då  hon  tycker  det  är  kul  att  läsa  om  personer  hon  känner.  Hon  berättar   även  att  det  kan  vara  kul  att  läsa  om  vilka  barn  som  fyller  år  för  att  kunna  visa  bilder  på   deras  kompisar  för  sina  barn.

Alla respondenter berättar  även  att  de  uppskattar  att  läsa  om  människor  de  känner.Detta kan knytas till flera av stegen i Maslows (1987) behovstrappa då det kan vara olika viktigt för olika personer. Främst kan det knytas till love and belonging som tar upp vikten av relationer och att känna sig tillhörig i en viss grupp. Genom att läsa om personer i sin närhet kan detta uppfyllas.

4.2.3  Social  läsning

Att   läsa   tidningen   på   papper   bidrar   enligt Lenny till det sociala samspelet vid frukostbordet, han tar en del  medan  sönerna  tar  en  annan  och  sen  kan  de  sitta  och  prata   sportresultat   medan   de   äter. Anna   berättar   att   de   nu   är   tre   personer   som   vill   läsa   tidningen  då  hennes  son  börjat  läsa  sportresultaten. Anna påpekar  här  även  det  praktiska   i   att   då   ha   en   papperstidning   då   det   hade   blivit   mycket   svårare   för   alla   att   läsa   tillsammans  på  en  dator.

Att samlas kring tidningen i sociala sammanhang kan även detta kopplas till Maslows (1987) steg love and belonging. Detta då tidningen blir en plats där man samlas med andra människor och kan utveckla sina relationer. Den sociala läsningen kan likt

samtalsämnen och gemenskap kopplas till Elliots (1997) steg socialisering och social

interaktion då människors mediekonsumtion kan ge gemensamma referensramar och samtalsämnen.

4.3 Individutveckling

Att  läsa  en  dagstidning  är  enligt Karin väldigt  allmänbildande  och  hon  uppmanar  alltid   sina  elever  till  att  även  de  ska  läsa  tidningar. ”Den  kunskapen  man  får  där  är  en  del  av  

demokrati om inte eleverna  vet  att  kommun  och  kommunbeslut  påverkar  våran  vardag   kan  de  inte  heller  förstå  deras  demokratiska  rättigheter.” Rune berättar  om  att  han  har  

läst  Barometern  sen  han  var  tolv  år  gammal  och  att  han  inte  hade  varit  samma  person   som  han  är  idag  om  han  inte  gjort  det.  Han  förklarar  att  det  har  utvecklat  läsförståelse,   allmänbildning  och  hans  politiska  intresse.  Vidare  redogör  han  att  det  även  har  bidragit   till   hans   allmänbildning   och   allmänvetande   och   att   han   inte   skulle   varit   så   bred   i   sitt   kunnande  om  han  inte  läst  Barometern. Bettan anser  inte  att  Barometern  är  en  källa  till   kunskap  men  hon  tar  upp  att  eftersom  att  hon  läser  om  saker  som  händer  så  lär  hon  sig   saker  som  bidrar  till  hennes  allmänbildning.

Håkan tar upp att det skulle   vara   jobbigt   att   komma   till  jobbet   och   få   reda   på  att   han   missat  något,  därför  är  det  viktigt  att  ta  del  av  nyheter  på  morgonen.  Han  förklarar  det   som  ett  hävdelsebehov  att  han  inte  skulle  klara  av  att  alla  andra  vet  något  som  inte  han   har  koll  på. En del av individutvecklingen menar Lenny är  när  han  kan  läsa  om  sig  själv   i  Barometern.  Han  kallar  det  självbekräftelse  och  tror  att  det  beror  på  att  han  får  en  ego-boost av det. Lenny menar   även   att   läsning   av   Barometern   är   kunskapsbyggande   då   nyheter  är  kunskap  och  han  lär  sig  av  nyheter  varje  dag.  Dock  anser  han  att  detta  inte  är   specifikt   för   Barometern   utan   att   det   gäller   tidningar   överlag. Rudolf anser att Barometern är  en  källa  till  att  ifrågasätta  och  utveckla  sina  egna  värderingar  och  menar   att   han   ofta   funderar   över   det   han   läser   i   ledaren   och   att   detta   sedan   bekräftar   eller   dementerar  hans  tidigare  värderingar.

Majoriteten av respondenterna anser inte att Barometern har bidragit till deras individutveckling.  Dock  påpekar  många  respondenter  att  de  genom  Barometern  får  veta   vad  som  händer  i  Kalmar,  vad  som  är  på  agendan  och  vad  den  senaste  debatten  handlar   om.   Några   av   respondenterna   definierar   detta   som   att   de   får   allmänbildning   av   Barometern. Individutvecklingen  återfinns  i  de  högre  stegen  i  Maslows (1987)  hierarki  

vilket   innebär   att   det   krävs   mycket   för   att   detta   ska   kunna   uppnås. Den individutvecklande aspekten av Barometern kan inte direkt kopplas till uses and gratifications ritualiserade   eller   instrumentella   medieanvändning.   Däremot   använder   Elliot (1997) identitetsbildning som en av sina utbyteskategorier vilken innebär att människor kan bygga sin identitet utifrån utomstående värden och att dessa värden kan påverkas av de medier människor konsumerar.