Sociala risker – Bränder, klotter och skadegörelse

I dokument Att laga revor i samhällsväven : om social utsatthet och sociala risker i den postindustriella staden (sidor 106-110)

I kapitel 2 nämns tre olika typer av sociala risker relaterade till målet om fysiskt och socialt trygg miljö: Brottslighet, Bränder samt Konflikter och hot. I detta kapitel kommer bränder samt brottslighet i form av klotter och skadegörelse, i viss mån kombinerat med nedskräpning, att analyseras närmare. Den data över bränder som används kommer liksom i tidigare kapitel från Räddningstjänsten Syd medan data över klot- ter och skadegörelse är insamlat genom Systematisk Social Observation (SSO) genomförd i två omgångar 2011. SSOn genomfördes baserat på tidigare kriminologiska studier kring fysisk oordning, vilket framför

allt utgörs av klotter, skadegörelse och nedskräpning (Wilson & Kelling 1982; Sampson & Raudenbusch 1999). Genom att systematiskt gå igenom hela bostadsområden en gång på sommaren och en gång på vintern samt fotografera alla förekomster av klotter, skadegörelse eller tydlig nedskräpning15 och koda den

plats fotot togs med hjälp av inbyggd GPS-mottagare åstadkoms en uppsättning data som totalt inne- fattade 1265 förekomster av fysisk oordning i de fyra studerade bostadsområdena.16 Dessa 1265 punkter

har sedan analyserats med hjälp av kernel density, en metod för att beräkna hur starkt förekommande ett fenomen är på olika platser. En plats där fysisk oordning är starkt förekommande kan betecknas som en hotspot av oordning. Som Figur 8.3 visar är hotspots av oordning starkt kopplat till ytor där en stor andel av hushållen räknas som låginkomsttagare. Förutom några små delar i Bellevuegården längst upp i kartan är också samtliga hotspots placerade i de bostadsområden som ovan identifierades som präglade av de högsta nivåerna av sociala riskfaktorer, Holma och Kroksbäck. De små fläckar i Bellevuegården där det finns förhöjda nivåer av fysisk oordning kan kopplas till en potentiell riskfaktor för sociala risker som inte diskuterades i kapitel 2 – förekomsten av många ungdomar på en plats. I mitten av det kvarter som ligger i Bellevuegårdens nordöstra del finns en fotbollsplan som är en populär plats för ungdomar att vistas på, somliga för att spela fotboll och andra för att bara hänga. Fotbollsplanen tas också upp av boende som problematisk.

Vi har haft många från Kroksbäck som har varit här. Vid fotbollsplanen sitter dom, på som- rarna fram till 2-3 på natten. Det är en läktare där som dom håller på att stampar på så det blir väldigt mycket ljud, och det stör ju mycket. På vintern kan dom kasta snöboll runt hyresgästerna, men det har vi fått stopp på.

Där vågar inte folk gå ut när dom är äldre, och rädda för en massa gängbildningar, för det är det ju här. Väsnas och skriker och gormar, folk tröttnar men det är inget som görs tycker vi.

Intervju Bellevue Stensjö 2011-02-22:2-3

Av övriga hotspots som ligger utanför de områden som på kartan är rödmarkerade (50%+ låginkomst- tagare) kan även den stora och tydligt statistiskt signifikanta hotspot som finns i Holma på den östra delen av kartan kopplas till ungdomar. Det är Holmaskolan som är väldigt drabbad av klotter och skadegörelse, och där det också vistas mycket ungdomar. Rent teoretiskt är också ungdomar kopplat till denna typ av sociala risker, och den teori kring kollektiv förmåga som diskuterats utförligt i detta kapitel har explicit med andel ungdomar som en delmängd av utsatthet för att förklara variation i brottslighet (Sampson et al 1997). Det kan dessutom tydligt kopplas till den ansats detta forskningsprojekt haft om att studera genusroller, den typ av gäng som diskuteras som inverkande på otrygghet och oordning utgörs i princip uteslutande av män eller pojkar. Genusroller diskuteras inte vidare i just denna delstudie, men att det finns tydliga skillnader mellan den effekt som pojkar och flickor upplevs ha av respondenter i de studerade om- rådena kan konstateras.

Den hotspot i Kroksbäck som ligger på en gul bakgrund ligger i själva verket inom MKBs område medan inkomstrutan huvudsakligen hör till bostadsrättsföreningen i den norra delen av bostadsområdet. Här är

15 Tydlig nedskräpning definierades som att 1) Minst tre tydligt synliga objekt av skräp på en 3*3 meter yta eller 2) Skräp som på annat sätt symboliserade oordning eller brottslighet, exempelvis krossat glas, narkotikarelaterade objekt, kondomer eller alkoholbehållare. I praktiken noterades inga narkotikarelaterade objekt eller kondomer och endast en alkoholbehållare.

16 Om också Kroksbäcksparken som ligger mellan Holma och Kroksbäck inkluderas har totalt 1512 observationer av fysisk oordning registrerats.

därmed en möjlig förklaring att det mått på fattigdom som används är väl grovt och ger en potentiellt missvisande bild av situationen.

Om vi också tar hänsyn till sociala skyddsfaktorer i form av socialt kapital kan vi notera att den sydöstra delen av Figur 8.3, det stora rödmarkerade området, har relativt små ytor som är att beteckna som hotspots för oordning längst ner där ovan nämnda självförvaltningar finns. Det framstår som rimligt att den kollek- tiva förmåga som utvecklats på några gårdar i detta kvarter har haft en effekt som social skyddsfaktor relativt sociala risker. En statistisk analys av sambandet mellan kollektiv förmåga och fysisk oordning på kvartersnivå visar också på ett starkt samband (Gerell 2013)17.

Figur 8.3. Andel låginkomsttagare (SCB 2009) från gult till rött och kernel density av observerad oordning in- delat i kvartiler med kvartil 2-4 i grå-svart.

Motsvarande för anlagda bränder visas i Figur 8.4, och det kan konstateras att de platser som är hotspots för bränder också är hotspots för fysisk oordning. Samtliga hotspots för anlagd brand ligger i de bostads- områden som har de högsta identifierade sociala riskfaktorerna, och inom dessa områden är bränderna

17 Här ska dock noteras att om också fattigdom förs in i den statistiska analysen är varken kollektiv förmåga eller fattigdom längre signifikant, vilket speglar en viss osäkerhet i statistiska analyser med endast 12 kvarter som analysenheter.

dessutom koncentrerade till några av de MKB-kvarter som har högst nivåer på riskfaktorerna.

Det är av intresse att notera att den södra delen av Holma där självförvaltningarna finns endast har en liten hotspot (andra kvartilen) precis utanför den del där bostadshusen ligger. Det statistiska sambandet med anlagda bränder är dock inte lika tydligt i basmaterialet på grund av att ett kvarter har väldigt låg kollektiv förmåga men inte särskilt höga nivåer av anlagd brand. Om analysen genomförs på resterande 11 kvarter är däremot den kollektiva förmågan starkt kopplad till förekomsten av anlagda bränder18.

Figur 8.4. Andel låginkomsttagare (SCB 2009) från gult till rött och kernel density av anlagd brand 2007-2012 från räddningstjänsten syd med kvartil 2-4 i grå-svart.

Här måste försiktighet iakttagas när tolkningar görs, men betraktat som en skyddsfaktor kan vi konstatera att samtliga kvarter som har höga nivåer av kollektiv förmåga registreras för väldigt låga nivåer av anlagda bränder. För en vidare tolkning går det inte i denna analys att säkert säga huruvida vi bör betrakta sjunkande nivåer av kollektiv förmåga som viktiga för att förklara en ökande frekvens av anlagda bränder eller huruvida det snar- arare är att betrakta mer som att ett område antingen har skyddsfaktorn hög kollektiv förmåga eller inte och då

18 Signifikant på 99%-nivån, en standardavvikelse högre kollektiv förmåga associerat med ca 1-2 färre anlagda bränder / 1000 invånare/ år beroende på analysmetod och kontroller.

givet andra skydds- och riskfaktorer får fler anlagda bränder. Fattigdom och relaterade variabler framstår i den- na analys som mer avgörande än den kollektiva förmågan, men samtidigt kanske den typen av mer strukturella förklaringar är svårare att förändra, och den kollektiva förmågan är därmed av intresse ur en policysynvinkel som ett möjligt instrument att hantera sociala risker. För att öka förmågan att hantera sociala risker på specifika platser kan ett stärkande av den kollektiva förmågan vara ett verktyg som har potential att ge positiva effekter.

I dokument Att laga revor i samhällsväven : om social utsatthet och sociala risker i den postindustriella staden (sidor 106-110)