Specialpedagogens kompetens - Analys av resultatet

6 Analys av resultatet

6.3 Specialpedagogens kompetens

6.3.1 Individnivå

Att göra stödinsatser för elever i korta intensiva perioder, tror respondenterna är ett bra arbetssätt. Detta skulle motsvara den undervisning som specialpedagogen är förberedd på att göra under utbildningen.

6.3.2 Gruppnivå

En fråga, som jag inte hade med i mina frågeställningar, som kom upp under

intervjuerna, var handledning. Det är få lärare som är positiva till handledning. Detta kan bero på att man inte har någon erfarenhet av handledning eller att man inte vet att specialpedagogen har denna kompetens att utöva.

Flera av intervjupersonerna tog upp att det är viktigt att specialpedagogen är med under hela dagen i skolan. Dels för att kunna ge hjälp till specifika problem som kan dyka upp och dels för det specialpedagogiska stödet som specialpedagogen kan vara.

6.3.3 Organisationsnivå

Specialpedagogen ska se helheten i hela verksamheten, vilket kom fram i

undersökningen, detta stämmer med den kompetens som specialpedagogen har. Någon respondent pratade om att det var viktigt att vara med vid beställning material och vid

schemaläggningar. Det tolkar jag som att specialpedagogen behövs i det hela det pedagogiska arbetet.

6.4 Lärarnas uppfattning av specialpedagogen

6.4.1 Individnivå

Att ha en kollega som kan mer om elever med specifika problem menar respondenterna är positivt. Det är en hjälp när arbetet i skolan ska vara individanpassat.

6.4.2 Gruppnivå

Jag blev förvånad över den positiva bild som respondenterna hade om specialpedagogen Undersökningen visar att lärarna vill samarbeta och planera tillsammans med

specialpedagogen. De vill ha fler specialpedagoger i verksamheten.

Att göra något åt ”gråzonsbarnen”, är en fråga som även lärare i Perssons (1997) forskning ställer sig. Detta menar jag är en fråga som bör diskuteras vidare om. Vad är det vi menar med ”gråzonsbarn”?

6.4.3 Organisationsnivå

Flera respondenter uttryckte sig om att skolledningen måste förstå innebörden av att ha fler specialpedagoger i verksamheten. Detta var inte så oväntat resultat för mig. Jag har av egen erfarenhet sett att skolan har ett behov av fler specialpedagoger, men på grund av de ekonomiska nedskärningarna finns inte möjligheten att anställa fler.

6.5 Sammanfattande analys

I denna undersökning visar det sig att specialpedagogen ska kunna hjälpa elever och lärare med många olika saker.

Av utbildningens tre ben ser jag att ett område är mer efterfrågat än de andra två. Att undervisa är vad lärare är vana vid att specialpedagogen gör. Det är också det som är det största behovet. När eleverna inte når målen så måste något göras. Lärarna vill då gärna ha specialpedagogens hjälp, för att hitta strategier för elevers lärande.

Jag kan se att det finns ett behov av att specialpedagogen ska vara med i den pedagogiska utvecklingen. De exempel som framkom i mitt resultat är att

vara med i hela verksamheten så måste det finnas utrymme för att påverka. Detta tror jag är det andra benet som specialpedagogen kommer att arbeta med.

Handledning, som är det tredje benet, är inte bekant för lärarna, men jag ser i resultatet att lärarna har ett behov av att handledas. Lärarna påtalar att de vill ha råd och det pedagogiska stödet från en specialpedagog.

7 Diskussion

I detta kapitel kommer jag att göra en sammanfattning där jag redogör för mina resultat. Syftet med mitt arbete var att intervjua en grupp lärare, vad de har för syn på

specialpedagogens arbete.

7.1 Svar på frågeställningar

7.1.1 Individnivå

Jag fann att lärarna ser att den största effekten på när elever får specialundervisning, är när elevens självförtroende växer. Lyckas detta så blir eleven mer aktiv och delaktig i sitt lärande. Detta stämmer väl överens med vad Gunnarssons (1999) kom fram till i sin forskning att det är viktigt för eleven att bli sedd och få känna tillhörighet, för att få en positivare lärandemiljö.

I detta arbete ser jag och har fått berättat att ibland blir det för stora grupper för vissa elever och då är det bättre för dessa elever att växa i den lilla gruppen. Att göra stödinsatser under kortare perioder och därmed ta eleven ut från klassrummet är en åtgärd på kort sikt. Detta visar sig också i Tidemans, m.fl. (2004) undersökning att den vanligaste formen av specialundervisning är i mindre grupper och att det är mest effektivt.

Även om Malmgren, Hansen (2002) menar på att tanken med den nya

specialpedagogiska utbildningen skulle vara att eleverna skulle kunna vara kvar i sin ordinarie klass. …”genom att specialpedagogen arbetade via läraren skulle eleverna med svårigheter inte behöva utmärkas eller skiljas från sin ordinarie

undervisningsgrupp.”(s.16) Även Haug (1998) skriver om att det bästa för eleven är att eleven stannar kvar i sin ordinarie undervisningsgrupp.

Detta tycker jag är ett bra mål för verksamheten, men jag tror att även om vi anpassar undervisningen och individualiserar den, så finns behovet av mindre grupper. I dessa diskussioner bör specialpedagogen ha inflytande över hur de mindre grupperna utformas, genom att påverka, verka och informera om olika metoder.

40 7.1.2 Gruppnivå

Det påtalas hos alla respondenter att de inte ville vara ensamma om problemen med enskilda elever. Lärarna vill ha rådgivning samt stöd och hjälp med åtgärdsprogram och det är enligt SOU 1999:63 och specialpedagogexamen (SFS2001:23 39) vad som förväntas av en specialpedagog. Jag tycker det är viktigt att specialpedagogen får vara med vid dessa pedagogiska utredningar och vara en rådgivare i pedagogiska frågor för elever och kollegor.

Lärarna vill ha ett samarbete med en specialpedagog eftersom alla upplever att de har elever som behöver mer stöd och hjälp. Många lärare har säkert tankar om hur de vill bedriva undervisningen, men har inga möjligheter att genomföra det. Lärare har ett stort behov av avlastning eftersom de förväntas klara av och utföra en mängd olika

arbetsuppgifter. Detta ser jag som en form av att arbeta med utveckling. Att tillsammans med lärare utveckla skolans pedagogiska arbete.

I grundskolans senare år handlar mycket av resurserna om att få eleverna godkända enligt läroplanen, det är detta som styr behovet. I grundskolans lägre åldrar tittar man mer på målen som skolan satt upp tillsammans med eleven.

Det akuta arbetet, som att hjälpa eleverna, är det som lärare bäst behöver. När lärarna ser att elever inte kommer att nå målen för betygskriteriet godkänd, så vill de ha hjälp och känner sin egen begränsning för att kunna göra underverk med dessa elever. Precis som Persson (1997) beskriver så finns ett önskemål att specialpedagogen ska ta hand om det som inte klaras av i den ordinarie undervisningsgruppen.

Då eleven riskerar att inte nå målen så anser jag att specialpedagogen ska se på hela elevens lärandemiljö och inte bara på problemet som uppstått just nu.

7.1.3 Organisationsnivå

I intervjuerna framkom det att ingen av de intervjuade personerna visste med säkerhet vad specialpedagogutbildningen innehåller. Någon hade hört berättat om den men var inte säkra. Det gjorde mig en aning fundersam, och jag undrar hur vi ska få lärare medvetna om vilka kunskapsområde som specialpedagogen innehar?

7.2 Slutdiskussion

Det finns många traditioner och föreställningar inom skolan, vilket gör det svårt att bryta den traditionella speciallärarrollen. Lärarutbildningskommittén konstaterar att traditioner och föreställningar om specialpedagogiska insatser tycks vara djupt förankrade i synsätt och värderingar. (SOU1999: 63).

För att lärarna ska få mer vetskap om vad specialpedagogens kunskapsområde är, så måste det föras fram mer information till olika aktörer.

Skolledningen måste föra de pedagogiska diskussionerna ute på skolorna och se över vilka behoven är.

På grundskollärarutbildningen måste de studerande få veta mer om specialpedagogens kunskapsområde.

Specialpedagogen måste samtidigt marknadsföra sig för att organisationen ska bli medveten om vilken hjälp man kan ha av specialpedagogen.

Att det behövs både speciallärare och specialpedagoger ser jag i min undersökning. Det största behovet hos lärarna är att få stöd i undervisningen till elever med svårigheter. Samtidigt behövs det ett medvetet deltagande i skolans utveckling, som på sikt gynnar både eleverna och personalen.

När det gäller handledning så tror jag att alla lärare någon gång behöver få handledas för att få hjälp till att möta alla elever.

Specialpedagoger, speciallärare och lärare har tillsammans en mycket stor kunnighet att kunna skapa en skola för alla. Det som behövs är att lärarna, specialpedagoger och speciallärare hittar ett forum där de kan mötas och hitta arbetsformer som harmoniserar med varandra.

8 Pedagogiska konsekvenser

När regeringen valde att göra en ny utbildning så var tanken att det skulle vara mer handledning än enskild undervisning. I detta arbete visar det sig att enskild undervisning är det största behovet.

Jag som nu ska ut och arbeta som specialpedagog har förstått att jag måste berätta om vilka kompetenser jag har och vad skolorna kan förvänta sig av mig. Jag ser att specialläraren är den yrkesroll som det finns mest behov av. Någon som kan sätta rätt bok i händerna på eleven och ta med eleven ut och ”rätta” till problemen. Därför är det viktigt att jag är medveten om vilken väg jag vill att specialpedagogiken ska gå. Jag måste bidra med utveckling av verksamheten för skolan behöver specialpedagogens kompetens i vårt gemensamma ansvar för eleverna.

9 Fortsatt forskning

Under detta arbete har nya frågeställningar vuxit fram som jag funderat över och finner intressanta att forska vidare om. Specialpedagogen ska vara en unik människa som ska besitta massor av kunskap. Lärare har många förväntningar på specialpedagogen och behöver denna yrkesroll som ett stöd.

Vid många av intervjuerna fick jag frågor om vad vi ska göra med gråzonsbarnen. Detta tycker jag är en bra fråga att fördjupa sig i. De resurser som finns räcker bara till för de elever som ligger längst ifrån målen.

Med gråzonsbarnen menar jag de elever som inte får specialpedagogisk undervisning men som skulle behöva för att stärka sina kunskaper för att inte hamna alltför långt bort från målen.

Vad gör vi åt ”gråzonsbarnen”, som inte får specialpedagogisk undervisning? Hur ska vi inkludera dessa elever så att de inte hamnar utanför?

En annan fråga som väckts är hur vi tillfredställer behoven hos elever som är understimulerade i sitt skolarbete? Skolan kanske inte upplevs som tillräckligt

utmanande av dessa elever. De får inte tillräcklig stimulans och kanske då ägnar sin tid åt mindre lämpliga sysselsättningar?

Vi pratar om en skola för alla, i den skolan finns även de högpresterande eleverna. Skolans verksamhet skall anpassas till elevens behov och förutsättningar.

Hur tar skolan hand om dessa elever? Är dessa elever också i behov av stöd och stimulans?

Referenser

Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Brodin. J. & Lindstrand. P. (2004). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur.

Gunnarsson, B. (1999). Lärandets ekologi. Lund: Studentlitteratur Grundskoleförordning (1994:1194)

Haug. P. (1998). Pedagogiskt dilemma. Specialundervisning. Stockholm: Skolverket. HSFR http://www.codex.vr.se/oversikter/humsam/humsam.html

Holmberg, L. (1983). Om en speciallärares vardag. Analys av en dagbok. Gleerup: Lund.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lgr 80. (1980). Läroplan för grundskolan. Regeringskansliet. Skolöverstyrelsen. Liber: Stockholm

Lpo94. (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklass och fritidshemmet. Anpassad till att också omfatta förskoleklass och fritidshemmet.

Malmgren, Hansen, A. (2002). Specialpedagoger- nybyggare i skolan. Högskoleförlaget vid lärarhögskolan i Stockholm. HLS Förlag

Merriam, S. B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Nationalencyklopedin:

http://www.ne.se.support.mah.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=125643&i_word=behov Persson, B. (1997). Specialpedagogiskt arbete i grundskolan. Göteborgs universitet. Institutionen för specialpedagogik.

SFS 2001:23 39. Specialpedagogexamen

Skolverket. Stockholm. Utbildningsdepartementet.

Skolverket (2005). Skollagen (SFS). (1985:1100). Utbildningsdepartementet Skolverket (2006). Barn- och elevskyddslagen (2006:67)

SOU (1972:26). Barnstugeutredningen

SOU, 1999:63 Vem tror på skolan? Attityder till skolan 1997. Rapport nr.144. Stukat, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Tideman, M., Rosenqvist, J., Lansheim, B., Ranagården, L., Jacobsson, K. (2004). Den stora utmaningen. Halmstad: Högskolan i Halmstad och Malmö.

Trost, J. (1994). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur

Vernersson, I. (2000). Specialpedagogik i ett inkluderat perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

49 Hej!

Jag ska avsluta min utbildning till specialpedagog nu i vår och det skulle vara oerhört värdefullt att få din hjälp, som koordinator, med att göra min C-uppsats.

Min uppsats ska handla om lärarnas syn på specialpedagogens arbete. Mitt syfte med denna uppsats är att visa på vilka önskemål och behov som finns om specialpedagogens arbete. Jag vill lägga fokus på specialpedagogens existens utifrån olika perspektiv i den pedagogiska verksamheten, och undersöka om dessa synpunkter är relevanta inom skolans verksamhet.

Min tanke är att DU som koordinator får några frågor av mig som ni diskuterar i

arbetslaget. När detta är gjort vill jag göra en intervju (ca 30-45 minuters) med DIG. Då ställer jag samma frågor och får arbetslagets syn på dessa. Vid intervjuerna kommer jag också att fördjupa mig i vissa frågor för att få en klarhet i era åsikter och tankar. Jag kommer att spela in vårt samtal. Banden kommer att förstöras efter att uppsatsen blivit godkänd av min examinator.

Alla insamlade uppgifter kommer endast att användas som forskningsändamål. Jag kommer inte att använda era riktiga namn i min uppsats, inte heller namnet på skolan eller staden. Jag lovar er full konfidentialitet.

Ni har naturligtvis rätt att avbryta ert deltagande när ni vill. När uppsatsen är klar kommer ni att få ta del av resultatet.

Jag skulle uppskatta om du kunde hjälpa mig med detta och fylla i uppgifterna nedan.

Hälsningar

Marie-Louise Wiklund xxx

--- Ja, Jag deltar gärna i ditt arbete

Nej, tyvärr kan jag inte delta Det passar mig bäst att bli

intervjuad:__________________________________________

______________________________________________________________________ Namn:_________________________________________________________________

50 Frågor till intervjuerna.

1. Vet du vilken utbildning specialpedagogen har? Vad innehåller specialpedagog utbildningen?

2. Vad är specialpedagogens viktigaste uppgifter? 3.När ska kompetensen specialpedagog användas? 4. Hur ska specialpedagogens kompetens tas tillvara?

6. Vilken syn och vilka attityder finns hos lärarna om specialpedagogik? 7. Vad skiljer specialpedagogisk undervisning från ”vanlig” undervisning? 8. Var tycker du specialpedagogisk undervisning ska ges?

9. Hur tycker du specialpedagogisk undervisning ska ske?

10. På vilket sätt ska det visa på effekter? I vilket sammanhang ser pedagoger ett förbättrat resultat?

11. Vad är lämpligast att specialpedagogen finns på skolan eller utgår från ett team? 12. Har alla rätt till specialpedagogisk undervisning?

13. Eller vem har rätt till specialpedagogisk kompetens? 14. Vem ska besluta om specialpedagogisk hjälp? 15. Vad är specialpedagogens viktigaste egenskaper?

In document Lärares syn på specialpedagogens arbete (Page 36-50)