• No results found

9 Specialpedagogiska implikationer

Den andra fråga som jag valde att ställa i relation till mitt övergripande syfte med den här undersökningen var vilka (special)pedagogiska implikationer som blir följden av ett hyperreellt yrkesutövande? Eftersom jag valt att närma mig studien helt och hållet teoretiskt blir också en praktisk applicering av slutsatsen något hypotetisk. Men min önskan med denna undersökning var att göra ett tankeexperiment och se vad som skulle hända rent logiskt, eller teoretiskt, om jag placerade examensordningen inom ramen för Baudrillards teoretiserande om det postmoderna samhällets tendens att hyperrealisera sina fenomen. Men om jag skulle placera de slutsatser jag fått genom min undersökning på en faktisk, praktisk specialpedagogisk kontext så skulle jag kanske kunna svara på min andra frågeställning på följande sätt.

Slutsatsen, som jag ser det, av min undersökning är att om man analyserar examensordningens specialpedagogiska diskurs genom en Baudrillariansk lins så framkommer det att diskursen som sådan genererar en hyperrealitet. Det vill säga, examensordningen simulerar en verklighet utan egentlig förlaga. Distinktionen mellan de ideal som sägs vägleda specialpedagogiken och själva yrkesutövningen har gått förlorad och vi kan inte längre avgöra var gränsen går mellan originalet och kopian. Det innebär också att processen blivit omvänd, om vi tittar på fenomenet ur Baudrillards synvinkel, och att kopian kommit att föregå originalet, inte minst då vi fokuserar

examensordningen (kopian) som föregående originalet (idealen). Kopian blir då det som förstås som det förmodat verkliga och som sådant föregår och definierar det som sedan accepteras som just det verkliga, inte minst genom att vi skiftar fokus från originalets innehåll eller innebörd, till kopians tecken och symboliska värde.

Eftersom examensordningen beskriver det som utgör och ska komma att vara specialpedagogens arbetsuppgifter så blir dess hyperrealitet också yrkesrollens som sådan. Vi landar då, rent hypotetiskt i en simulerad yrkesroll, det vill säga en yrkesroll som simulerar en yrkesutövning för att den kopierade verklighet som utgör den föregår de ideal som sägs vara dess ursprung och därför dikterar förståelsen av det som anses vara yrkesrollens verklighet. Med andra ord, yrkesutövningen måste hela tiden simulera

den verklighet den anser vara sin för att just den verkligheten ska förstås och framträda som just det verkliga.

Vad skulle det då innebära i praktiken? Det skulle kunna innebära att just den diskrepans mellan ideal och praktik som jag lyfte i Inledningen tar sig uttryck i

specifika utbildningsmässiga fenomen. Ta till exempel fenomen som inkludering eller likvärdig utbildning. Vi har alla sett exempel i utbildningssystemet där elever med särskilda behov (säg särskoleelever) till exempel ”inkluderats” i klassrum där de visst är på plats rent fysiskt, men sitter lite avsides med en assistent och arbetar med eget

material medan resten av klassen arbetar med läraren och det material som är

gemensamt för de övriga. Andra exempel på ”likvärdig utbildning” som förekommer med jämna mellanrum är situationer i vilka elever har så svårt att anpassa sig till undervisningsmiljön så för att ”lösa problemet” så lägger man ”likvärdigheten” i att istället ”undervisningsbefria” eleven under en tid för att komma undan

måluppfyllelsekravet.

Vad är det som händer med sådana exempel skulle man analysera dem utifrån

Baudrillards teorier om hyperrealitet? Här skulle det då kunna hävdas att det som sker är exempel på den värdefetischism som Baudrillard menar utgör hyperrealiteten. Det symboliska värdet av inkludering och likvärdig utbildning är det som blir fokus, och i sig det enda värdefulla vilket leder till att begreppen kommer att leva sitt eget liv inom ramen för verksamheten. Så länge man itererar det symboliska värdet genom att ständigt och oreflekterat svänga sig med dessa termer, så blir det faktiska uttrycket för dem i praktiken av mindre värde, kanske rent av inte alls av värde och går därför att ignorera. Hyperrealiteten kommer då att exemplifieras i praktiken av ett fokus på att symbolen (inkludering till exempel) blir verkligheten för att dess värde är det som prioriteras. Samma symbol är ju också en symbol för de ideal som sägs föregå den, men som inom ramen för hyperrealiteten snarare reflexivt etableras genom iterationen av symbolvärdet. Att tala om inkludering eller likvärdig utbildning blir då det som föregår och

identifierar den verklighet som anses verklig för att idealet som dess symboliska värde signalerar kopieras. Att tala om inkludering eller likvärdig utbildning räcker därför. Att

göra inkludering eller likvärdig utbildning blir fullständigt irrelevant.

De ”(special)pedagogiska” implikationer som blir följden på detta för elever med särskilda behov skulle då kunna bli både intressanta och förödande. Intressanta därför att hela konceptet med ”särskilda behov” skulle kunna komma att ifrågasättas utifrån hyperrealiteten och om de faktiskt ”finns” eller ej, men det är en annan diskussion. Förödande därför att det specialpedagogiken hävdar att den gör, det vill säga möter elever med särskilda behov, faktiskt inte sker. Istället är det idealet som möts genom simuleringen av verkligheten och inte eleven.

10 Referenser

Barrett, M. (1991) Ideology, politics, hegemony. From Gramsci to Laclau and Mouffe, i

The Politics of Truth. From Marx to Foucault. Cambridge: Polity Press.

Baudrillard, J. (1981) For a Critique of the Political Economy of the Sign. St. Louis: Telos Press.

Baudrillard, J. (1983) Simulations: New York: Semiotext [e].

Baudrillard, J. (1990) The transparency of evil. Essays on Extreme Phenomena.

London, New York: Verso Books.

Baudrillard, J. (1994) Simulacra and Simulation. Ann Arbor: The University of Michigan Press.

Baudrillard, J. (1995) The gulf war did not take place. Bloomington, IN: Indiana University Press.

Baudrillard, J. (1996a). The perfect crime. London: Verso.

Baudrillard, J. (1996b) The System of Objects. London: Verso.

Baudrillard, J. (1998) The Consumer Society: Myths and Structures. London: Sage. Biesta, G. (2005) Against learning. Reclaiming a language for education in an age of learning. Nordisk Pedagogik, 25(1), 54-66.

Biesta, G. (2007) Why “what works” wont work: Evidence-based practice and the democratic deficit in educational research. Educational Theory, 57(1), 1-22. Brodin, J. & Lindstrand, P. (2004) Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur.

Brodin, J. & Lindstrand, P. (2007) En skola för alla! Om barns och ungdomars rätt till delaktighet. Socialmedicinsk tidskrift, 3/2007.

Bryman, A. & Bell, E. (2005) Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber. Canning, J. (2019) The UK Teaching Excellence Framework (TEF) as an illustration of Baudrillard’s hyperreality, Discourse: Studies in the Cultural Politics of Education, 40:3, 319 – 330.

Dewey, J. (1917) The need of recovery of philosophy. In Debra Morris & Ian Shapiro (1999). John Dewey. The Political Writings. Indianapolis/Cambridge: Hackett

Publishing.

Dewey, J. (1966) Democracy and education. An introduction to the philosophy of

Ellis, A. (1985) Intellectual fascism. Journal of Rational-Emotive Cognitive-Behavior

Therapy 3, 3–12.

Gee, J. P. (2014) Discourse analysis, Theory and method. New York: Routledge.

Gorard, S., and T. Cook. (2007) Where does good evidence come from? International

Journal

of Research & Method in Education Vol. 30, no. 3, 307–23.

Göransson, K., Lindqvist, G., Klang, N., Magnusson, G. och Nilholm, C. (2015)

Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning. En enkätstudie. Karlstad University Studies, 2015:3.

Hargreaves, A. (1998) Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur. Högskoleverket (2012) Behovet av en särskild specialpedagogexamen och

specialpedagogisk kompetens i den svenska skolan, Högskoleverkets rapportserie

2012:11R. Stockholm: Högskoleverket.

Kline, K. (2016) Jean Baudrillard and the limits of critical media literacy. Educational

Theory, Vol 66, Issue 5, 641–656.

Koch, A. & Elmore, R. (2006) Simulation and symbolic exchange: Jean Baudrillard´s Augmentation of Marx´s Theory of Value. Politics & Policy, Vol 34, Issue 3, 556–575. Laclau, E,. & Mouffe, C. (1985) Hegemony and Socialist Strategy. Towards a Radical

Democratic Politics, London: Verso.

Leigh, D. (2019) From red pills to red, white and blue Brexit: how The Matrix shaped our reality. The Guardian

https://www.theguardian.com/film/2019/jan/21/from-red-pills-to-red-white-and-blue-brexit-how-the-matrix-shaped-our-reality [hämtad 2020-04-19].

Lpfö98. Läroplan för förskolan Lpfö98. Stockholm: Skolverket.

Lpfö18. Läroplan för förskolan Lpfö18. Stockholm: Skolverket.

Lgr 62. Läroplan för grundskolan 1962. Allmän del. Skolöverstyrelsens skriftserie 60.

Stockholm: SÖ-förlaget.

Lgr 69. Läroplan för grundskolan 1969. Allmän del. Stockholm: Skolöverstyrelsen och

Liber Utbildningsförlaget.

Lgr 80. Läroplan för grundskolan 1980. Allmän del. Stockholm: Skolöverstyrelsen och

Utbildningsförlaget.

Lpo 94. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Skolverket.

Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm:

Manzer, R. (2003) Educational regimes and Anglo-American democracy. Toronto: University of Toronto Press.

Marx, K. (1844/1988) Economic and Philosophic Manuscripts. New York: Prometheus Books.

Moran, P. & Kendall, A. (2009) Baudrillard and the end of education, International

Journal of Research & Method in Education, Vol. 32, No. 3, 327 – 335.

Pawlett, W. (2007) Jean Baudrillard: Against Banality. New York: Routledge.

Riksdagen (1988/1989) Proposition om skolans utveckling och styrning 1988/1989: 4. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SFS 1993:100 Specialpedagogexamen. SFS 2001:23 Specialpedagogexamen. SFS 2007:638 Specialpedagogexamen. SFS 2017:1111 Specialpedagogexamen.

Shapiro, A. N. (2017) Baudrillard and Trump: The fifth order of simulacra. http://www.alan-shapiro.com/more-on-baudrillard-and-trump-by-alan-n-shapiro/ [hämtad 2020-04-21].

Svenska Unesco rådet (2006) Salamanca deklarationen och Salamanca + 10 http://www.unesco.se/wp-content/uploads/2013/08/Salamanca-deklarationen1.pdf [hämtat 2020-07-01].

Tipler, F. J. (1995) The Physics of Immortality. New York: Anchor Books.

Thomsson, H. (2014) Analysera intervjuer: om konsten att göra kvalitativa analyser vid

statliga verk och myndigheter. Stockholm: BoD. UN World Conference on Education for All

https://www.un.org/en/development/devagenda/education.shtml [hämtat 2020-06-30]. Unicef, (1989) Convention on the rights of the child.

https://www.unicef.org/child-rights-convention/convention-text [hämtad 2020-06-30]. Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf [hämtad 2020-07-21]

Wade, A. (2014) Social Metaphors and Meaning in Fourth Order Simulacra.

International Journal of Baudrillard studies. Vol 11, Issue 1.

Wells, K. (2007) 'Diversity without difference: modelling 'the real' in the social aesthetic of a London multicultural school'. Visual Studies, 22:3, 270 – 282.

Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000) Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.

Related documents