• No results found

Specialpedagogiska implikationer

In document Specialpedagogens yrkesroll (Page 39-42)

Resultatet i denna studie belyser hur den specialpedagogiska yrkesrollen kan se ut och vilka arbetsuppgifter som faller inom uppdraget. Satt i förhållande till den specialpedagogiska utbildningen och dess innehåll är det av intresse att fundera över hur utbildningens innehåll

40

kan komma närmare den specialpedagogiska verksamheten. Hur implementeras yrkesrollens kompetens och arbetsuppgifter i dels ledning och rektorsutbildning och dels i övriga aktörer inom verksamhetens uppfattning om den specialpedagogiska rollen på skolan. Det som i resultatet bör blir av störst intresse för utbildningen är hur underrepresenterad skolutveckling och systematiskt kvalitetsarbetet är i uppdraget och hur utbildningen möter detta dilemma.

Betydelsen av att dels ha ett mer systemteoretiskt och relationellt perspektiv på och inom verksamheten och framför allt på specialpedagogiken är också något som resultatet lyfter fram. Kommunikation mellan skolans olika yrkesgrupper inom alla nivåer av förväntningar, kompetens och uppdragsbeskrivning visade sig enligt deltagarna i studien helt avgörande för hur yrkesrollen definierades och nyttjades.

Som avslutning vad gäller specialpedagogiska implikationer överensstämmer resultatet väl med studier som genomförts för flera år sedan och med mer nyligen genomförda studier. Det är anmärkningsvärt att det är i stor sett samma områden, skolutveckling, kvalitetsarbete och handledning, som specialpedagoger ser som bristfälliga eller frånvarande i sin yrkesroll. Att möta och förändra detta bör ligga på högre utbildning och ha forskning i fokus för framtida utveckling av den specialpedagogiska professionen.

Metoddiskussion

Denna studie har ämnat belysa det specialpedagogiska arbetet dels genom att studera och diskutera faktiska arbetsuppgifter, men också genom att lyfta fram specialpedagogernas egna uppfattningar och åsikter kring utbildning och yrkesroll. Genom att genomföra studien med tre olika metoder, så kallad triangulering, gavs en möjlighet till att få fram alla de delar som var av intresse för studien. Dessvärre var det endast två av de fyra specialpedagogerna som förde loggbok under studien och resultatet skulle haft en större validitet om det funnits fyra loggböcker redovisade i resultatet. De två loggböcker som användes i studien gav dock betydelsefull insyn i specialpedagogernas vardag och dessa noteringar bekräftade mycket av det som kom fram i intervju såväl som under observationerna. För att kunna få ännu större insikt och personlig inblick i specialpedagogernas vardag skulle loggbok föras under längre tid och med mer personlig reflektion som mål för dokumenterandet. Det är också av betydelse att diskutera hur sanningsenliga loggarna är. Patel och Davidsson (2011) menar att det alltid finns en risk för att deltagarna hittar på aktiviteter eller gör om verkligheten för att dels ha något att rapportera, men också för att möta studiens syfte. Det finns också en möjlighet att jag påverkat deltagarna i vad de fokuserar på i sina anteckningar genom min instruktion och

41

syftet med loggarna, vilket Patel och Davidsson (2011) lyfter fram som en riskfaktor i användandet av loggar eller dagböcker. För att avsluta diskussionen om loggskrivandet så funderar jag på hur loggskrivandet kan utvecklas och då hade videodagböcker möjligen varit intressant att bedriva då inget försvinner som det kan göra när tal och tankar görs om till skrift. Kroppsspråk och kraftuttryck skulle kunna komma fram tydligare och då ge ytterligare en nivå av personlig reflektion.

Att genomföra semistrukturerade intervjuer innebär enlig Dalen (2011), May (2001) och Kvale (2014) att frågorna är av mer öppen art och att svaren och följdfrågorna är beroende av person, miljö och bakgrund. Detta blev också tydligt i studien då svaren och innehållen i intervjuerna i viss mån varierade. Jag förstår vilken konstform det är att bedriva kvalitativa intervjuer enligt de förfaranden och förhållningssätt som Kvale (2014), Dalen (2011) och May (2001) menar ger hög kvalitet på intervjuerna då jag under transkriberingen hör hur jag använder negationer, ledande frågor, långa frågor och ibland även dubbel-frågor vilket Patel och Davidsson (2011) beskriver som frågeformuleringar som ska undvikas för att få så bra resultat på svaren som möjligt. Det hade varit intressant och troligen betydelsefullt om fler intervjuer under läsårets gång hade kunnat göras för att möta de intervjuade personerna under olika perioder under året då arbetsuppgifterna och arbetsbördan varierar under terminerna. Detta hade troligen gett en större insikt i hur specialpedagogerna ser på de olika ansvarsområdena och uppgifterna som de möter i yrket. I transkriberingen av intervjun finns det enligt Kvale (2014) en risk vad gäller både reliabilitet och validitet. Då transkribering enligt Kvale (2014) dels är tolkande och dels att den kan omformuleras för att ge en mer skriftspråklig acceptans kan det alltid diskuteras hur sann och objektiv avkodningen av intervjun är.

Observationerna som bedrevs faller i linje med vad Patel och Davidsson (2011) benämner som ostrukturerad observation och fokus låg på arbetsuppgifter, mellanmänskliga möten, miljö och deltagande individer. Det som efter observationstillfällena skrevs ner var därför endast med dessa fyra kategorier i fokus, vilket kan ha lett till att övriga detaljer som kan ha haft betydelse för situationerna kan ha blivit förbisedda. Patel och Davidsson (2011) menar att det vid en ostrukturerad observation faktiskt är omöjligt att notera alla detaljer då poängen med denna typ av observation är att försöka se allt som händer. Vid observationstillfällena kan inte det faktum att observatören var synlig och vid vissa tillfällen delvis aktiv förbises vad gäller hur personerna i de olika situationerna kan ha påverkats och agerat mer eller mindre annorlunda än vanligtvis. Vidare så kan enligt Patel och Davisson (2011) det faktum att det var känt att observationer skulle genomföras och att observatören var känd sedan tidigare

42

också ha påverkat vad och hur arbetsuppgifterna presenterades och genomfördes. Enligt Andersen (1998) är detta observationers största problem. Det kunde även ha gett bättre insikt i den specialpedagogiska vardagen om observationer hade genomförts under längre tid och under hela arbetsdagar. Även för intervjuerna så kan det faktum att jag kände två av specialpedagogerna och att jag dessutom känner till en av verksamheterna ha påverkat mina frågor och tolkning av svar.

In document Specialpedagogens yrkesroll (Page 39-42)

Related documents